Go to main navigation
PE.png

"Finansdepartementet ville inte förlora allt för mycket intäkter och pengar allt för snabbt", säger biståndsminister Peter Eriksson om att regeringen höjer avräkningarna med 700 miljoner kronor i år.

Foto: Skärmdump Svt

nyhet

Eriksson om minskat bistånd i vårbudgeten: Vi fick ”ge med oss”

Avräkningarna från biståndet ökar med 700 miljoner kronor i vårbudgeten. Enligt biståndsminister Peter Eriksson är det ett resultat av en förhandling med Finansdepartementet.
– Då fick vi ge med oss på de där 700 miljonerna, säger han.

I vårändringsbudgeten, som finansminister Magdalena Andersson presenterade på onsdagen, ökar regeringen avräkningarna från biståndet med 700 miljoner kronor jämfört med höstbudgeten. Istället för fattigdomsbekämpning och demokratistöd ska pengarna användas för att finansiera delar av flyktingmottagandet i Sverige.

Ökningen sker trots att regeringen har tagit fram en ny beräkningsmodell vars syfte är att minska storleken på avräkningarna och leva upp till skärpta internationella regelverk kring hur bistånd får användas.

Fick "ge med oss"

Enligt biståndsminister Peter Eriksson är anledningen till ökningen att Finansdepartementet inte vill förlora för mycket intäkter för snabbt. De extra pengarna från biståndet behövdes för att få budgeten att gå ihop.

– De här 700 miljonerna ingick i en större förhandling kring regelverket [den nya beräkningsmodellen, reds anm] där Finansdepartementet inte ville förlora allt för mycket intäkter och pengar allt för snabbt. Och då fick vi liksom ge med oss på de där 700 miljonerna för att få en långsiktigt bra lösning, säger Peter Eriksson.

Genomslag 2020

Enligt Peter Eriksson kommer den nya beräkningsmodellen få fullt genomslag först i budgeten för år 2020.

– Vi gör det i två steg. 2019 genomförs själva beräkningsmodellen i budgeten, men 2020 görs det fullt ut. Skillnaden är de här 700 miljonerna. Om vi fullföljer detta nästa år kommer den avräkningen inte att finnas kvar utan då genomförs det nya systemet fullt ut. Det innebär ytterligare en minskning av avräkningarna, säger han.

Exakt hur den nya beräkningsmodellen för avräkningar ser ut vill regeringen redovisa först år 2020.

– I budgeten för 2020 kommer vi att redovisa fullt ut hur systemet ser ut mer i detalj. Det finns en viktig poäng med det här, att det ska bli ett långsiktigt och transparent system där vi och biståndsorganisationer ska kunna veta mer långsiktigt hur utvecklingen ser ut och det ska vara mer transparent än tidigare. Men det genomförs fullt ut först i budgeten nästa år, säger Peter Eriksson.

"Varje krona av biståndsramen behövs"

Magnus Walan, som är senior policyrådgivare på Diakonia, är kritisk till de ökade avräkningarna.

– Biståndet är inte ämnat för att täcka upp hål i andra budgetposter. Varje krona av biståndsramen behövs mer än någonsin ute i världen. Antalet hungrande växer och under fjolåret fick FN:s appeller bara finansiering till hälften. Vi behöver hela biståndet för demokratiarbete och försvar av mänskliga rättigheter, så vi vill ju se att avräkningarna fasas ut helt och hållet, säger han.

Att avräkningarna verkligen minskar i nästa budget är viktigt, tycker Walan.

– Det är förstås bra att S och MP nu kommit överens om att minska avräkningarna och att vi ska få en långsiktig och transparent modell. Det är något OECD krävt att Sverige ska ta fram, och man har också uppmanat alla länder att vara restriktiva vad gäller finansiering av flyktingmottagande med bistånd. Därför är det otroligt viktigt att man i framtida budgetsamtal ser till att avräkningarna verkligen minskar, säger han.

2,9 miljarder kronor i avräkningar

Varför regeringen väljer att vänta till 2020 med att redovisa den nya beräkningsmodellen tycker Walan är obegripligt.

– Jag förstår inte varför man inte kan offentliggöra modellen redan nu, så att vi får se hur det ser ut. Vi har väntat på det här i flera år. Värnar man biståndets kvalitet är det ett problem att vi saknar transparens för hur biståndet används för att finansiera andra saker, säger han.

Den totala summan för avräkningar uppgår i år till 2,9 miljarder kronor. Kritiken mot avräkningarna har dels handlat om storleken och frågan om vad bistånd bör användas till, men även om ryckigheten. För några år sedan låg avräkningarna till exempel på drygt åtta miljarder kronor.

Med de ökade avräkningarna minskar medlen för biståndsverksamhet för 2019 något. De landar nu på drygt 42,5 miljarder kronor, vilket trots avräkningarna är en ökning från förra året vilket beror på att ekonomin i sin helhet har vuxit. Vårändringsbudgeten är ett samarbete mellan regeringspartierna S och MP, samt C och L.

Mikael Färnbo

Axel Kronholm