Go to main navigation
EU2alt.jpg

Biståndet i EU blir allt mer utsatt för inrikespolitiska påtryckningar. Kommissioner vill fokusera mer på säkerhet och migration och ta mer av biståndsbudget, men parlamentets förslag är mer nyanserat, enligt biståndsbranschen.

Foto: 22blocks; Bildkollage foton: Wikipedia, © Dreamstime, © CreativeCommons

NYHET

Mer klimat och mindre migration – så vill EU-parlamentet ha biståndet

Mer pengar till mänskliga rättigheter och klimatomställning – och begränsning för privata aktörer. Nu ska parlamentet rösta om sitt förslag till EU:s fleråriga biståndsbudget.
– Det är ett steg i rätt riktning, säger Alva Finn, rättslig rådgivare på Internationella Rädda Barnen.

EU är i full färd med att utforma nästa långtidsbudget, som sträcker sig över sju år. I maj 2018 lade EU-kommissionen fram sitt förslag på hur unionens finanser bör fördelas mellan år 2021 och 2027, där mer pengar skulle gå från bistånd till flyktingstopp och ökad säkerhet.

Läs mer: EU-kommissionens förslag på långtidsbudget.

EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar har jobbat parallelt med att arbeta om texten. 

Den 27 mars 2019 röstar hela parlamentet i Strasbourg om parlamentets förslag som berör biståndet, och som ska ligga till grund för förhandlingar med EU-ländernas regeringar om en slutgiltig text. Det så kallade ”instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete”.

Bättre utvecklingsperspektiv

EU-parlamentets förslag har ett större fokus på hållbar utveckling och att främja fattigdomsutrotning, än kommissionens.

 Det är definitivt ett steg i rätt riktning. Det är tyvärr fortfarande mycket av EU:s egenintresse i texten, men det här skapar bättre förutsättningar för att nå de globala hållbara utvecklingsmålen, säger Alva Finn, rättslig rådgivare på Internationella Rädda Barnen i Bryssel och som har ingått i biståndsplattformen Concord Europes arbetsgrupp kring långtidsbudgeten.

Mer pengar till mänskliga rättigheter

Parlamentet vill också att biståndsbudgeten ska öka – de 89,5 miljarderna i kommissionens förslag föreslås ökas till drygt 93 miljarder. Ökningen ska till stor del gå till att stödja mänskliga rättigheter, civila samhället och lokala myndigheter. De länder som inte respekterar demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter ska man kunna dra in pengar för.

Överlag tycker biståndsbranschen att parlamentets förslag bättre slår vakt om mänskliga rättigheter. 

Parlamentet föreslår samtidigt minskade anslag till en del i budgeten som ska gå till oförutsedda händelser och kortsiktiga åtgärder – en budgetpost som enligt biståndsorganisationer gynnar kortsiktiga migrationsåtgärder snarare än långsiktiga utvecklingsmål. 

Ett tak för hur mycket som får gå till migration

Vad gäller migration, som är i stort fokus i kommissionens förslag, så har EU-parlamentet inte rört kommissionens ambition att tio procent av biståndsbudgeten ska gå till migration. Däremot vill parlamentet att tio procent ska vara taket – i kommissionens förslag fanns det ingen övre gräns för hur mycket pengar som skulle kunna gå till just migration.

Språket kring migration är mer nyanserat i parlamentets förslag. Visserligen kvarstår mycket av det stora tolkningsutrymmet för vad för slags migrationsrelaterade frågor pengarna ska gå till – att biståndspengar ska kunna gå till gränsbevakning och att underlätta återvändande av migranter är fortfarande möjligt även i parlamentets förslag. Men texten har ett mer rättighetsbaserat språk och ett mer balanserat utvecklingsperspektiv på migration.

– Om nu migration ska vara i fokus i ett utvecklingsinstrument som detta, så vill vi i alla fall se till att pengarna används till utveckling, att förbättra människors liv, och att det inte bara ska handla om säkerhet och gränskontroll och att hålla kvar människor på ställen de inte vill vara. I parlamentets förslag har språket förbättrats så att man bättre slår vakt om utvecklingsperspektivet, säger Alva Finn på Rädda Barnen.

Privatsektorns roll begränsas

EU-kommissionen vill i sitt förslag att mer av EU-biståndet ska gå genom privata sektorn. Inom biståndsbranschen ser man med oro på den trenden och framför allt på de stora satsningar som, enligt förslaget, ska gå till den privata sektorn för att locka investeringar till utvecklingsländer. Därför välkomnar de EU-parlamentets förslag, som tydligare slår fast att privatsektorstöd endast ska komplettera, och inte ersätta, offentliga medel och inte ta resurser från offentliga tjänster inom exempelvis hälsa och utbildning. Parlamentet lägger också mer fokus på satsningar på lokal nivå, i samarbete med lokala företag.

Ökade klimatambitioner – från 25 procent till 45

EU-parlamentet vill öka på klimatambitionerna. Till skillnad från kommissionens förslag att 25 procent av budgeten ska gå till klimatfrämjande åtgärder, vill politikerna i parlamentet att andelen istället ska vara 45 procent.

Mer satsningar på kvinnor och barn

Även jämställdhet har fått ett större fokus i parlamentets förslag. 85 procent av alla program ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Detta välkomnas av biståndsbranschen, som dock beklagar att parlamentet inte går så långt som att öronmärka specifika pengar till ändamålet.

Parlamentet slår också ett slag för sexuell- och reproduktiv hälsa genom att i texten åberopa EU:s internationella åtaganden inom området. 

Minst 20 procent av biståndet ska vikas till mänsklig utveckling och social inkludering, slår också parlamentet fast. Det kan handla om att exempelvis finansiera hälsokliniker, utbildning för både barn och vuxna, eller näringsprogram.

 Just det här är väldigt viktigt för att nå ut till de mest utsatta grupperna, som kvinnor och barn, säger Alva Finn på Rädda barnen.  

Fortsatt fokus på säkerhet

Men biståndsbranschen tycker inte tycker att parlamentet har lyckats förbättra kommissionens förslag inom säkerhetsområdet, utan anser att det fortfarande är för mycket fokus på säkerhet, gränskontroller och militära ändamål.

Bodil Valero är ledamot för Miljöpartiet i EU-parlamentet och har varit inblandad i utformandet av parlamentets förslag och har jobbat specifikt med att lyfta fram mänskliga rättigheter och fredsfrågan.

 Vi har fått in många saker i parlamentets förslag som är positiva vad gäller utveckling, klimat och mänskliga rättigheter, och vi har sett till att få rejält ökade resurser. Det här är vi i den gröna gruppen väldigt nöjda med, säger Bodil Valero.

Ändå valde de gröna ledamöterna att lägga ner sina röster när de ansvariga utskotten röstade om förslaget i början av mars.

– Delarna om migration, mer militära faciliteter och den låga finansieringen av fredsfrågorna, gör att vi lagt ner våra röster istället för att säga ja till förslaget, även om det finns bra saker i det. Parlamentets version har blivit bättre än ursprungsförslaget från kommissionen men det är inte tillräckligt bra inom dessa områden, säger Bodil Valero.

Dragkamp mellan ”hökar” och ”duvor”

Under arbetet med att ta fram parlamentets förslag har det, inte minst i säkerhetsfrågan, varit lite av en dragkamp mellan de två ansvariga utskotten. Utrikesutskottet, som i allmänhet för en relativt hård försvarslinje, har drivit på för ökat fokus på säkerhet, medan utvecklingsutskottet har kämpat för att värna biståndets kärnvärderingar om att hjälpa utsatta människor i fattigdom.

När utskotten i början av mars röstade om förslaget var dock den politiska uppslutningen stor: 46 ledamöter röstade för, endast sex emot – och tio som lade ner sin röst, däribland den gröna gruppen.

När förslaget nu ska röstas om i kammaren – det vill säga av alla ledamöter i parlamentet – har de gröna in i det sista inte tagit ställning för om de ska rösta för förslaget eller lägga ner sina röster.

– Om det såg ut som förslaget inte skulle gå igenom så skulle vi troligen rösta för det, för att undvika något som skulle kunna bli sämre. Men som det ser ut nu så lär det gå igenom och då kanske vi lägger ner våra röster, för att markera att vi står upp mot en militarisering av biståndet, säger Bodil Valero. 

Charlotta Asplund Catot