Go to main navigation
EU_bistandutskottet.jpg

Med ett större fokus på EU:s säkerhet och yttre gränser har biståndet blivit allt mer politiserat inom EU, och en av de stora förhandlingsfrågorna.

Foto: 22blocks / kollagefoton: EU Parlamentet

Nyhet

EU och bistånd – så funkar det

Inför valet 2019 har OmVärlden kartlagt var de svenska partiernas toppkandidater står i de kommande årens viktigaste biståndsfrågor  – men hur funkar EU och biståndet? 

Dålig koll på EU:s bistånd? OmVärlden rapporterar återkommande om hur EU:s medlemsländer ser på biståndsfrågan och inför valet har vi kartlagt de viktigaste biståndshändelserna i EU de senaste fem åren. Vi har tittat på hur ledamöterna har röstat och vad som står på spel i EU:s bistånd framöver – och vad toppkandidaterna tycker.

Men hur funkar det och vem bestämmer vad? Här listar vi några viktiga basfakta om bistånd, EU och medlemsländerna.

Valet till EU-parlamentet 

Den 26 maj 2019 är det val till EU-parlamentet.

Då väljer befolkningen från 28 medlemsländer sina representanter i EU-parlamentet och stakar därmed ut den politiska riktningen för hela EU. Eftersom Storbritannien ännu inte lämnat EU deltar även britterna i valet.

EU-parlamentet väljs för fem år.

Idag sitter det 751 ledamöter från 28 länder i parlamentet. 20 av dem är svenskar.

Den dagen Storbritannien lämnar EU ska antalet ledamöter i EU-parlamentet minskas till 705 ledamöter, 21 av dem är svenskar.

EU-parlamentet

Mycket av EU-politiken är teknisk. Därför blir EU-parlamentarikerna vanligtvis experter inom några områden, i de utskott de är medlemmar i.

I de frågor de inte är experter röstar parlamentarikerna ofta som sin partigrupp. I EU-parlamentet sitter parlamentarikerna med sina partigruppsvänner, inte med landsmän. Svenska och franska socialdemokrater sitter till exempel i den socialdemokratiska partigruppen.

I utskottet för utveckling (DEVE) har ingen svensk EU-parlamentariker varit medlem under den gångna mandatperioden. 

I utskottet för utrikesfrågor (AFET) har Lars Adaktusson (Kd) varit ordinarie medlem under den gångna mandatperioden fram tills han avgick hösten 2018 för att ta plats i svenska riksdagen. Anders Sellström (Kd) tog då över hans plats. Bodil Valero (Mp) har varit ersättare.

Ett lagförslag från kommissionen bereds internt i EU-parlamentet, i det ansvariga utskottet. När EU-parlamentet har antagit en ståndpunkt förhandlar EU-parlamentet med den andra lagstiftaren, ministerrådet.

Den EU-parlamentariker som har ansvar för lagförslaget kallas för rapportör. Det formella namnet är föredragande.

Vem gör vad i EU?

EU-kommissionen föreslår all lagstiftning.

EU-parlamentet och ministerrådet (som består av medlemsländernas utrikesministrar, finansministrar osv. beroende på vilken fråga det handlar om) ändrar i lagförslaget och förhandlar därefter med varandra om en slutgiltig text.

Den slutliga texten, uppgörelsen mellan EU-parlamentet och ministerrådet, måste därefter antas av båda lagstiftarna för att bli lag.

Tumregeln är att båda lagstiftarna bestämmer gemensamt. Det gäller exempelvis miljöpolitiken. I undantagsfall bestämmer ministerrådet ensamt, till exempel inom utrikespolitiken. I biståndsfrågor är det med andra ord ministerrådet som har ledartröjan, EU-parlamentet kan oftast bara ge sin åsikt.

EU-kommissionen övervakar att medlemsländerna efterlever de lagar och regler man gemensamt kommit överens om.

Kommissionen kan dra länder som inte sköter sig inför EU-domstolen och denna kan döma ut böter.

EU-parlamentets makt i biståndsfrågor

I utrikesfrågor har EU-parlamentet begränsad makt. Här är det ministerrådet (det vill säga alla medlemsländers utrikes-, bistånds-, säkerhets- eller handelsministrar – beroende på vilken fråga som avhandlas) som har ledarrollen. I de flesta frågor kan parlamentet bara ge sin åsikt (till skillnad från andra politikområden, som jordbrukspolitik eller miljöpolitik, där de två lagstiftarna står på jämn fot). Det svenska riksdagsvalet är med andra ord minst lika viktigt för oss svenskar som EU-valet om vi vill påverka EU:s bistånd.

Det här betyder inte att EU-parlamentarikerna sitter sysslolösa, tvärtom pågår mycket aktivitet. Genom olika initiativ uppmanar de EU-kommissionen och medlemsländerna att agera i olika frågor.

Både EU och länderna kan lagstifta

I frågor som gäller bistånd är det delad kompetens som gäller, det vill säga både EU och medlemsländerna kan stifta lagar inom området. Dock kan länderna bara lagstifta i frågor där det inte redan finns EU-lagstiftning.

EU världens största biståndsgivare

EU – det vill säga EU-kommissionen och medlemsländerna sammanräknade – är världens största biståndsgivare. År 2018 uppgick unionens – EU och medlemsländernas – totala bistånd till 74,4 miljarder euro, vilket motsvarar nästan 57 procent av det globala biståndet från OECD-DAC-medlemmar.

 

Charlotta Asplund Catot, Sigrid Melchior


Källa: EU-kommissionen / OECD/DAC