Go to main navigation
Yemen.Displaced Yemenis near destruction in Aden.52-year-old Shaker Ali sits in front of what used to be a marketplace in Aden.
"I have lived here for more than 15 years, and seeing my neighborhood like this upsets me and makes me sad. The war forced us to leave and move. We moved to Inma'a city when things heated up, and now I'm back to my home. We miss many of the basic services such as electricity, and we'd like the government to take serious steps to fix the situation here
starting cleaning the neighbor from the remains of destruction" Mr. Shaker says.

"Jag har bott här i mer än 15 år och att se mitt kvarter såhär gör mig väldigt arg och ledsen" säger 52-åriga Shaker Ali, som sitter vid det som en gång var ett torg i Aden, i södra Jemen.

Foto: UNHCR/Saleh Bahulais

LISTA

Fakta: Vad händer i Jemen?

Kriget i Jemen startade 2014 och har sedan dess utvecklats till en allt mer komplicerad konflikt och världens värsta humanitära katastrof. Hur började allt? Och vilka är de stridande parterna?

1. Missnöje, spänningar – och krig

Genom åren har det förekommit strider mellan norra och södra Jemen. Fattigdom och konflikter har präglat regionen länge och ett stort missnöje kring brist på utveckling och sociala och ekonomiska orättvisor har vuxit fram. Den arabiska våren nådde tidigt Jemen och många krävde dåvarande president Salehs avgång. Det tog tid och våldsamheterna ökade. När Saleh väl avgick lämnade han över makten till vice-president Hadi som sedan blev president i ett val där han var ensam kandidat. Under 2013 hölls en nationell dialog för att ta fram en ny konstitution och planera för demokratiska val. Det resulterade i ett nytt politiskt system och i att president Hadi fick sitta kvar ytterligare ett år.

Under våren 2014 krävde Huthirebellerna att även president Hadi skulle avgå. De tog då kontroll över landets huvudstad Sanaa och situationen blev allt mer våldsam. Efter att presidenten bett om militär hjälp utifrån gav sig en koalition ledd av Saudiarabien in i konflikten i mars 2015 och började bomba rebell-kontrollerade områden. Kriget hade börjat.

2. De stridande parterna - huvudsakligen två 

Huthirebellerna: en till en början ganska löst sammansatt grupp från norra Jemen bestående av zayditer vilka tillhör en liten gren av shiaislam. Zayditerna utgör omkring en tredjedel av Jemens muslimska befolkning. Iran har pekats ut att stötta gruppen, vilket Iran själva förnekar.

Hadi-regeringen, även kallad den saudileddda koalitionen där Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ingår: är på president Hadis sida i konflikten. Koaltionen har även fått stöd av till exempel USA, Frankrike och Storbritannien.

Separatisterna i södra Jemen, även kallade Södra övergångsrådet (STC). De vill göra sin del av landet självständigt. Här har Förenade Arabemiraten, som vill stärka sin roll i södra Jemen, gått in och stöttat separatisterna med vapen. Att Förenade Arabemiraten stöttar STC, samtidigt som de också stödjer Hadi-regeringen komplicerar relationerna mellan de stridande parterna.

Men det finns fler som är inblandade i kriget vilket gör det till en invecklad konflikt med inslag av religösa och politiska faktorer. Det är dessutom en mix av flera lokala konflikter, maktkamper mellan olika klaner, och samtidigt ett nationellt inbördeskrig som får regionala och globala konsekvenser. 

3. Ekonomisk kollaps

Redan innan kriget bröt ut var Jemen på väg mot en ekonomisk kollaps. Landets främsta exportvara är olja, vilken är på väg att ta slut. När oljeinkomsterna började falla på 1990-talet blev de ekonomiska problemen allt större och presidentens makt minskade. Att den humanitära situationen i Jemen är så pass svår i dag beror alltså också på landets bristande förutsättningar redan innan krigets början.

4. En humanitär katastrof

I dag beskrivs Jemen som världens värsta humanitära katastrof. 12 miljoner människor, 40 procent av landets befolkning, befinner sig på gränsen till svält enligt FN:s livsmedelsprogram WFP. 80 procent är beroende av humanitär assistans. Över 7 000 människor har dött, tiotusentals skadat och många tvingats på flykt. Både den saudiledda koaltionens och huthirebellerna har attackerat civila men merparten av dödsfallen beror på den saudiledda koalitionens flygbombningar, enligt FN-observatörer.  

5. FN:s roll - fred i sikte?

Sedan upproret 2011 har det funnits ett särskilt FN-sändebud i Jemen som har försökt få konfliktens parter att samtala med varandra och nå en fredlig lösning. Den nuvarande heter Martin Griffiths. Senast konfliktens huvudsakliga parter samtalade var i Stockholm i december 2018, då togs Stockholmsavtalen fram; ett om hamnstaden Hudaydah, ett om fångutväxling och ett samförståndsavtal om staden Taiz. Arbetet med att implementera avtalen går långsamt.


Artikeln uppdateras allteftersom. Senaste uppdateringen 14 augusti 2019.