Go to main navigation
Över 6 miljoner mangroveträd har planterats av lokalbefolkningen i Shwe Thaung Yan i Irrawaddy-området i Myanmar.

En av januaris goda nyheter handlar om bybor i Myanmar som planterat miljontals träd på kort tid.

Foto: Stella Paul/IPS

NYHET

Fem bra saker som hände i januari

Bönder får rätt i marktvist på Haiti, miljontals träd har planterats i Myanmar och entreprenörskap i Ghana tar itu med plastskräpet. Det är några av januaris hoppfulla nyheter.

1. Bybor planterade sex miljoner träd på tre år i Myanmar

Lokalbefolkningen i Schwe Thaung Yan i Irrawaddy-området i Myanmar har planterat över sex miljoner mangroveträd på kort tid.

Myanmar förlorar drygt 20 kvadratkilometer av sina mangroveskogar varje år. Framförallt på grund av avverkning till eldning eller för att ge plats åt räkodlingar. I Schwe Thaung Yan, 185 kilometer norr om Rangoon, hade 75 procent av skogen gått förlorad när byborna i området satte igång med sitt projekt. Under tre år har några hundra män, kvinnor och ungdomar från tre olika byar tillsammans planterat sex miljoner träd. Och de planerar att plantera fler.

Genom att återställa mangroveskogar finns det stora möjligheter att lagra koldioxid, visar studier. Att minska utsläppen av växthusgaser är i linje med Parisavtalet.

Sverige stöttar arbetet med mänskliga rättigheter i Tanzania. På bilden syns Anna Henga och Anders Sjöberg. Foto: Michael Mallya, Legal and Human Rights Centre 

2. Sverige ger stöd till mänskliga rättigheter i Tanzania 

Ett nytt avtal signerades i januari mellan Sverige och Legal and Human Rights Centre i Tanzania (LHRC). Mellan 2019 och 2021 kommer Sverige att bidra med 36 miljoner kronor till LHRC:s arbete med att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Tanzania. 

”Det här är en ny fas i ett långvarigt samarbete mellan den svenska ambassaden och LHRC, det bygger på vår gemensamma tro på mänskliga rättigheter.” sa ambassadör, chef för LHRC, sa att stödet kommer att användas till att försvara demokratin – skydda det civila utrymmet och förbättra juridiska ramverk framförallt vad gäller att skydda kvinnor, barns och funktionshindrades rättigheter.

 

Några av de tusentals bönder firar att de vunnit en nio år lång marktvist på Haiti. Foto: Accountability Councel

3. Bönder vinner landkonflikt på Haiti 

4 000 bönder i Caracol på Haiti har genom förhandlingar nått ett historiskt avtal med den haitiska regeringen och den interamerikanska utvecklingsbanken. Som en del av ett återbyggnadsprojekt efter den förödande jordbävningen 2010 tog en industripark på Haiti beslag på böndernas mark. Sedan dess har bönderna med stöd av flera organisationer kämpat för att få tillbaka sin förlorade mark.

Avtalet som nu har rotts i hamn innebär att bönderna får tillgång till mark, sysselsättningsmöjligheter, jordbruksmaskiner och utbildning. Det finns också ett stöd till mikroföretag särskilt inriktat på kvinnor.

– Efter att marken togs från mig har jag varit i en svår situation. Jag har inte haft någon inkomst för grödor som vi brukade sälja. Vi såg ingen framtid. Med det avtal som vi undertecknade i går hoppas vi att våra liv kommer att förändras, säger Seliana Marcelus, en av bönderna som deltog i förhandlingarna.

Nelson Boateng tror på innovation som ett sätt att ta hand om Ghanas och världens plastskräp. Foto: Albert Oppong-Ansah/IPS 

4. Plast blir till vägar i Ghana

Nedskräpning av plast är ett allt större problem i världen. Men det finns många initiativ som kämpar med att minska plastavfallet. I Ghana har Nelson Boateng startat ett företag som tillverkar block genom att blanda plast med sand som sedan används för att asfaltera vägar. 

‒ Jag gör det här för att jag älskar naturen och har skapat det här själv för att komma till rätta med nedskräpningen av plast, säger Nelson Boateng till IPS.

Företaget har gett möjlighet till över 500 personer att tjäna sitt levebröd på att samla in plast, merparten är kvinnor. Av de grossister som säljer avfallet vidare till Nelson Boateng är det en majoritet kvinnor.

Läs mer: Sju skräpiga sätt att rädda världen

5. Mänsklig mur för jämställdhet i Indien

På nyårsdagen samlades miljontals kvinnor delstaten Kerala i Indien och bildade en över 600 kilometer lång mur. Muren var en protest mot att kvinnor stoppats från att besöka det heliga templet Sabarimala. Tidigare har templet varit stängt för kvinnor som menstruerar men det förbudet hävde Indiens högsta domstol i september förra året.

Beslutet möttes av skarpt motstånd från konservativa hinduiska aktivister som svarade med att kasta sten mot kvinnor som försökt besöka templet. 

– Det här är ett bra sätt att säga hur kraftfulla kvinnor är, och hur vi kan stärka oss själva och hjälpa varandra, sa demonstranten Kavita Das till BBC.

Initiativet har hyllats världen över. På United Nations Foundations blogg skriver Geeta Rao Gupta och Sia Nowrojee att ”Det här är den sortens murar vi ska bygga – av starka kvinnor, stöttade av politiker och av sina partners och barn, som höjer rösten för lika rättigheter” .

Louise Gårdemyr