Go to main navigation
Metoo

För två år sedan, den 15 oktober 2017, tweetade Alyssa Milano "Me too" vilket blev starten på en global rörelse som har börjat synliggöra sexuella övergrepp och trakasserier – i hela världen.

LISTA

Fem saker som #metoo varit med och förändrat

Miljontals tweets och två år senare har #metoo blivit en omfattande global rörelse. Normer och lagar har förändrats och många kvinnor har för första gången vågat höja rösten.

– Metoo-rörelsen blomstrar och det som exploderade som en tidvattenvåg på sociala medier har skapat en viktig debatt och förändrat sociala normer, lagar och riktlinjer, sa Nisha Varia, påverkanschef för kvinnors rättigheter på Human Rights Watch, i oktober 2019.

Läs mer: #Metoo två år - så går det i världen

Det finns mycket kvar att göra och på vissa håll i världen har rörelsen precis börjat röra på sig men två år efter hashtagen #metoo började spridas ordentligt har det skett en hel del framsteg. Vi listar några exempel här:

1. Mäns maktmissbruk har kommit fram i ljuset

Politiker, teaterchefer, chefredaktörer, företagschefer – i samband med #metoo kom män i ledarpositioner i fokus. Individer pekades ut och några fick lämna sina tjänster.

– Genom metoo började vi förstå maktmissbruk på ett annat sätt och män som utnyttjat sin maktposition kom fram i ljuset, så beskriver Jasmeen Patheja, aktivist och konstnär, metoo-rörelsen i Indien.

Läs mer: #Metoo i Indien: "Det går inte att backa nu – kvinnor ska inte göra sig osynliga" 

I Nigeria fick den 23-åriga studenten Monica Osagie ett ultimatum av sin lärare i april 2018 – att ha sex med honom eller bli underkänd. En inspelning av deras samtal blev sedan viral och läraren blev till slut fängslad. Hennes fall är inte det enda. När BBC gick undercover kunde fler exempel på ”sex mot betyg” bland flera afrikanska universitet avslöjas. Två lärare blev nyligen avstängda.

I USA var fallet med den nationella gymnastiktruppens före detta läkare Larry Nassar stort redan innan metoo fick sitt genomslag, men i januari förra året dömdes Nassar till 40-175 år i fängelse för att ha utnyttjat mer än 100 unga atleter sexuellt.  

Hemma i Sverige kunde vi se 18 kvinnor anklaga "kulturprofilen" Jean-Claude Arnault för sexuella övergrepp under en 20-års period. Han dömdes till två och ett halvt år i fängelse för våldtäkt. Hans samröre med Svenska Akademin, som är de som utser Nobelpriset i litteratur, ledde till att utdelningen av priset sköts upp ett år.

2. Kvinnor som höjer rösten – för första gången 

Beteenden som tidigare normaliserats har börjat ifrågasättas. När aktivisten Jasmeen Patheja först började studera och arbeta med kvinnors rättigheter och lyfta frågan om sexuella trakasserier i Indien var det många som sa ”Jo, men det är ju så män är”.  

Erika, som tog initiativ till att metoo-rörelsen drog igång i Mexiko har kunnat se att män börjar förstå att de inte kan göra vad som helst längre utan att det får konsekvenser. Mexikanska myndigheter har börjat se över hur de behöver förändras för att sexualbrott ska prioriteras, bland annat har en DNA-bank öppnats för att lättare kunna få fast våldtäktsmän.

Läs mer:  #Metoo i Mexiko: ”Män kan inte längre göra vad som helst” 

I Egypten blev en video med Rania Fahmy, en ung kvinna som slåss tillbaka mot sin angripare, viral. Det bidrog till en regional debatt kring sexuella trakasserier, men skapade också ett nytt rättsligt prejudikat för egyptiska kvinnor. Hon gjorde en polisanmälan, använde övervakningsfilmen som bevis och blev en av de första egyptiska kvinnorna att vinna ett mål om sexuella trakasserier. 

3. Sexuella trakasserier = ett brott

Det finns flera exempel på hur metoo varit med och bidragit till att ny lagstiftning tagits fram.

När franska kvinnor skrev #BalanceTonPorc (ungefär ”häng ut svinet”) mötte Frankrikes jämställdhetsminister Marlène Schiappa det med ett förslag på en sexualbrottslag. Lagen trädde i kraft i augusti 2018 och förbjuder sexuella trakasserier på gator och i kollektivtrafiken. Den som bryter mot lagen riskerar böter på 750 eller 1 500 euro beroende på om det finns försvårande omständigheter, till exempel om offret skulle vara minderårig. Över 700 personer har hittills dömts i enlighet med den nya lagen, skrev Frankrikes regering i augusti. 

I september 2018 godkände Marockos parlament en lag som ska förbjuda tvångsäktenskap och sexuellt våld. Lagen hade debatterats i flera år, men efter att #metoo fått fart i landet blev den till slut verklighet. I Kina planeras en ny lagstiftning som ska förbjuda sexuella trakasserier och övergrepp på arbetsplatser och förpliktiga arbetsgivare att förebygga trakasserier. Lagen ska träda i kraft innan år 2020. 

Långt innan metoo fick sitt genomslag har den globala fackföreningsrörelsen arbetat för en konvention mot våld i arbetslivet – under ILO:s konferens i Genève i somras antogs en ny konvention. Nu finns det alltså ett rättsligt instrument för allas rätt till ett anständigt arbetsliv på internationell nivå. 

4. Nya lagar

Det finns oräkneliga exempel på kvinnor i världen som sagt #metoo för första gången. 

Den digitala rörelsen har lett till juridiska förändringar, stora protester, nya civilsamhällesorganisationer, fler hashtags och program mot sexuellt våld och trakasserier har startat – men framförallt har många brutit tystnaden för första gången. 

– En av de största förändringarna är det växande utrymmet och stödet för överlevare att höja rösten och bryta tystnaden kring sexuella trakasserier och övergrepp, säger Nisha Varia, påverkanschef för kvinnors rättigheter på Human Rights Watch.

När ”metooethiopia” lanserades i början av 2019 var det många som berättade om vad de varit med om för första gången. De vittnesmål som nu finns publicerade på sociala medier har aldrig tidigare existerat i så stor omfattning. 

Läs mer: #Metoo växer i Etiopien: ”Vi kunde rädda henne genom sociala medier” 

I Senegal startade två kvinnor i Dakar hashtagen #Nopiwouma (wolof för ”Jag kommer inte hålla tyst”) för att uppmuntra kvinnor att prata om trakasserier och övergrepp. Trots att inte alla har tillgång till internet, samt den kulturella skam som många kvinnor upplever, har grundarna blivit överösta med kvinnors berättelser. I en enkät där kvinnor kunde göra anonyma rapporter svarade 90 procent av de som deltagit att det var första gången någonsin de pratade om vad de varit med om.

5. Samhörighet och kollektiv styrka

Att miljontals kvinnor över hela världen skriver #metoo och lägger fram sina berättelser visar hur utbrett sexuella trakasserier, övergrepp och mäns våld mot kvinnor är. Rörelsen är i dag global. 

Under hösten 2017 började kvinnliga artister och producenter i Hollywood prata om vad de tillsammans kunde göra för att förebygga sexuella övergrepp på arbetsplatser. De lade grunden för ”Times up” som bland annat startade en fond för att kunna ge juridisk hjälp till offer för sexuellt våld. Fler än 3 400 personer har kunnat få hjälp genom fonden. 

I Indien har protester mot gruppvåldtäkter i kombination med metoo-rörelsen bidragit till en stark gemenskap i kampen mot sexuellt våld.

– Det var första gången vi såg kollektiv ilska i den skalan i Indien, berättar Jasmeen Patheja. 

Det har också uppstått samhörighet över nationsgränser. Metoo-rörelsen i Etiopien har inspirerat liknande rörelser att ta fart även i Sudan och Nigeria. 

I Mexiko har rörelsen genom sin sida på Facebook blivit en samtalsgrupp där kvinnor hittar stöd och uppmuntran. Det finns även möjlighet att få hjälp med att göra en polisanmälan eller få kontakt med en advokat eller psykolog. 

Bakslagen...

Många framsteg, men också en hel del bakslag. Namngivningar, vilket varit en stor del av metoo-rörelsen, av förövare har på flera håll i världen lett till förtalsmål. Bland annat i Sverige där också en rad tidningar fälldes av Pressens Opinionsnämnd för oansvariga namnpubliceringar.

Journalisten Sandra Muller, som var initiativtagare till Frankrikes metoo-rörelse och hyllades för att bryta tystnaden av Time har stämts av tv-producenten hon anklagade, trots att han erkänt att han trakasserat henne. Hon dömdes i september 2019 till att betala 20 000 euro i böter.

I Indien pågår just nu flera tvister. Bland annat ett fall där den tidigare biträdande utrikesministern M J Akbar som anklagats av ett 20-tal kvinnor för sexuella trakasserier stämt Priya Ramani, den kvinna som var först med att anklaga honom. I ett annat fall har Indiens högsta domstol begärt att Facebook ska avslöja identiteten bakom ett instagramkonto som publicerar vittnesmål från Indiens kulturvärld.

Efter att ha kritiserat Egyptens regering för att inte göra tillräckligt för att skydda kvinnor mot trakasserier dömdes aktivisten Amal Fathy till två års fängelse i oktober 2018, hon blev sedan villkorligt frigiven två månader senare.

I 59 av 189 ekonomier i världen fanns 2018 ingen lagstiftning för sexuella trakasserier på arbetsplatser, enligt en rapport från Världsbanken.

I många delar av världen finns ett stort stigma kvar kring sexuella övergrepp. I Sydafrika blev Kamogelo Seleka våldtagen av en polis – men till slut drog hon tillbaka sin anmälan eftersom hon inte fick stöd från varken polisen eller vittnen till händelsen.

Läs mer: #Metoo i Sydafrika:”Det pågår ett krig mot kvinnorna”

I Iran börjar förändringar synas, framförallt hos den unga generationen, men gamla takter sitter i.

– Iran är fortfarande väldigt konservativt och familjer förtrycker dagligen flickor och kvinnor. Det är därför svårt för många att både kräva sina rättigheter, att till exempel få gå ut och umgås med vänner och samtidigt vara respektfulla mot sina familjer, säger Nazrin Afzali, aktivist och genusforskare från Teheran. 

Läs mer: Iranska kvinnor skriver #metoo men få vågar berätta 

Louise Gårdemyr