Go to main navigation
shutterstock_689859214.jpg

Läger för internflyktingar i Sydsudan. En ny rapport från Internal Displacement Monitoring Centre visar att över 41 miljoner människor i dag lever som på flykt i sina egna länder till följd av konflikt och våld.

Foto: Adriana Mahdalova / Shutterstock.com

NYHET

Fler på flykt i sina hemländer än någonsin

Under 2018 drevs 28 miljoner människor på flykt i sina hemländer. Klimat- och naturkatastrofer var den största orsaken bakom alla nya internflyktingar, visar en ny rapport.

Rekordmånga människor, totalt 41,3 miljoner, lever i dag på flykt inom sina egna länder, som en följd av våld och konflikt. Det visar en ny rapport från Norwegian Refugee Council och deras Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC.

Det är en ökning med över en miljon jämfört med 2017.

Rapporten konstaterar att fördrivningen av människor globalt beror på politisk instabilitet, kronisk fattigdom och ojämlikhet. Förändringar av klimat och miljö är också en viktig orsak, men där har mörkertalet varit stort.

Svårt att mäta i katastrofer

Det har länge saknats pålitliga siffror för hur många människor som fördrivits på grund av klimat- och naturkatastrofer. Rapporten belyser problemet med bristande kunskap: ofta samlas data in endast under den första akuta fasen i en katastrof, vilket gör det svårt att veta om människor blir kvar som internflyktingar eller återvänder hem.

I årets rapport har IDMC för första gången gjort en uppskattning av hur många människor som fördrivits av katastrofer. Under 2018 räknade man totalt 28 miljoner nya internflyktingar, varav 17,2 miljoner fördrevs till följd av katastrofer som översvämningar, tropiska cykloner eller torka.

Extrema väderhändelser ledde till massfördrivning av människor i Filippinerna, Kina och Indien. Kalifornien i USA upplevde de värsta skogsbränderna någonsin, vilka fördrev hundratusentals människor.

Många som fördrivs av klimat- och naturkatastrofer lyckas dock återvända relativt snabbt, och rapporten uppskattar att drygt 1,6 miljoner av de som fördrevs av katastrofer under 2018 fortfarande lever som internflyktingar.

Klimat förvärrar konflikter

Nästan 70 procent av alla som fördrivits på grund av konflikt finns i Afrika söder om Sahara, medan de flesta som fördrivits på grund av katastrofer, som översvämningar eller orkaner, finns i Östasien och Stillahavsregionen.

Flera länder drabbades av både konflikt och naturkatastrofer. Till exempel skapade torkan i Afghanistan fler internflyktingar än den väpnade konflikten i landet. Krisen i nordöstra Nigeria förvärrades på liknande vis av allvarliga översvämningar. 

Jan Egeland, generalsekreterare för Norwegian Refugee Council, säger i ett pressmeddelande att det internationella samfundet misslyckats med att hjälpa alla dessa människor.

– Eftersom internflyktingar inte korsat några gränser får de rätt ynklig uppmärksamhet globalt. Alla människor som fördrivits från sina hem har rätt till skydd och det internationella samfundet har ett ansvar att ge dem det, säger Jan Egeland.

Tio länder i topp

Rapporten visar också att internflyktingarna är koncentrerade till ett fåtal länder. Av de 41,3 miljoner människor som är på flykt i sina egna länder återfinns 30,9 miljoner i bara tio länder: Syrien, Colombia, Kongo-Kinshasa, Somalia, Afghanistan, Jemen, Nigeria, Etiopien, Sudan och Irak.

Dessutom verkar internflyktingar alltmer bli ett urbant fenomen. Krigföring i städer i Syrien, Jemen och Libyen har bidragit mycket till de nya internflyktingarna i Mellanöstern under 2018. Storstäder som Dhaka i Bangladesh är också en populär destination för många människor på flykt undan klimatförändringarna, vilket innebär nya utmaningar för mottagarstäderna.

En annan utmaning är återuppbyggnad. Under fjolåret återtog regimen i Syrien kontroll över stora delar av landet, men trots att kriget verkar närma sig ett slut återstår mycket för att människor ska kunna återvända hem. Det är till exempel ännu oklart hur återuppbyggnaden av städer som Aleppo och Raqqa ska finansieras, så att människor kan återvända dit i säkerhet, konstaterar Norwegian Refugee Council.

Axel Kronholm