Go to main navigation
_1280103.jpg

Rohingyer lever under "apartheid-liknande" förhållanden i internflyktingläger i Rakhinestaten. FN hotar nu med att dra in allt icke-livräddande stöd till dessa läger för att inte bli medskyldiga till att permanenta segregationen.

Foto: Axel Kronholm

NYHET

FN hotar dra in bistånd till Myanmar

Stöd till internflyktingläger för rohingyer kan dras in om inte regeringen i Myanmar upphör med sin ”apartheidpolitik”. FN intar nu en hårdare attityd efter att deras tidigare strategier i landet dömts ut.

FN i Myanmar har varnat regeringen att man kommer att dra tillbaka allt icke-livräddande bistånd till de internflyktingläger i Rakhinestaten där 128 000 rohingya- och kamanmuslimer lever segregerade, rapporterar The Guardian.

Detta för att undvika medskyldighet i den ”apartheidpolitik” som regeringen bedriver mot de muslimska minoriteterna.

Det var i samband med sekteristiskt våld i Rakhinestaten 2012 då hundratusentals muslimska hem förstördes som lägren upprättades. Invånarna i lägren lever under usla förhållanden och har fått sin rörelsefrihet starkt begränsad.

Den FN-kommission som leddes av tidigare generalsekreterare Kofi Annan har uppmanat regeringen i Myanmar att erbjuda lägerinvånarna nya hem, så nära sina ursprungliga byar som möjligt, med tillgång till försörjning.

Permanent segregation

Enligt The Guardian rapporterar dock FN och humanitära aktörer på plats att situationen är i stort sett oförändrad för de fördrivna muslimerna. De som flyttats till nya läger, liksom de som bor kvar i de gamla lägren, får utstå samma orättfärdigheter som tidigare, utan tillgång till grundläggande samhällsservice eller möjligheter till försörjning.

Enligt FN håller Myanmar på att formalisera och permanenta en ”apartheidpolitik” som skulle befästa kränkningar av mänskliga rättigheter under många år framöver.

– Det är tydligt att den apartheid-liknande separationen [av muslimer] är permanent och det är en röd linje för oss att fortsätta stödja lägren, säger en FN-anställd i Myanmar till tidningen.

Dysfunktionell FN-insats

Den här hårdare attityden från FN kommer efter att en intern rapport pekat på allvarliga brister i organisationens arbete i Myanmar. Rapporten, som beställts av generalsekreteraren António Guterres, dömer ut FN:s "uppenbart dysfunktionella insats" under det senaste decenniet och slår fast att det handlar om ett misslyckande på systemnivå. 

Enligt rapporten, som The Guardian kommit över, har det funnits motstridiga strategier hos olika FN-organ i landet och en "kultur av misstro" i relationerna med Myanmars regering. 

Gert Rosenthal, tidigare utrikesminister i Guatemala, har skrivit rapporten och slår fast att "allvarliga fel har begåtts inom FN-systemet och man har gått miste om möjligheter till följd av en fragmenterad strategi". Bristen på sammanhållande strategi ska ha lett till "fula strider" inom organisationen mellan dem som förordade dialog med regeringen och dem som ville se mer uttalat påverkansarbete.

Svenskt stöd berörs inte

Rohingyafolket är sedan länge en av de mest förföljda folkgrupperna i Myanmar. Våldet 2012 följdes av militäroperationer i delstaten 2016 och 2017 som drev uppemot 800 000 människor på flykt till Bangladesh. Omkring en halv miljon rohingyer uppskattas finnas kvar i Myanmar.

Sverige har sedan flera år tillbaka stöd till Rakhinestaten och till lägren för internflyktingar. Det svenska stödet går framför allt till basal hälsovård och skyddsinsatser för utsatta människor och kanaliseras främst via FN, ICRC/Röda Korsrörelsen, internationella organisationer och lokala civilsamhällesorganisationer.

Sida i Myanmar bedömer att det svenska stödet är att betrakta som livräddande och skulle därför inte beröras om FN gör verklighet av hotet att dra tillbaka allt icke-livräddande stöd till lägren.

Axel Kronholm