Go to main navigation
Walruses on Ice Floe at Kvitøya in SvalbardAerial view over two walruses on an ice floe in front of Kvitøya (White Island) in the Svalbard Archipelago.

Svalbard är ett av de områden som drabbas hårt av klimatförändringarna. Permafrosten har börjat töa på grund av den globala uppvärmningen, något som uppmärksammas i en ny rapport från IPCC.

Foto: Christian Åslund / Greenpeace

NYHET

FN:s klimatpanel IPCC: Isarna smälter snabbare än forskarna trott – påverkar allt liv på planeten

De frusna delarna av planeten smälter snabbare än vad forskarna tidigare har trott. FN:s klimatpanel IPCC varnar nu för havsnivåhöjningar på över en meter till 2100 – om inte utsläppen minskar drastiskt.

I dag, den 25 september, presenteras FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om haven och kryosfären i ett förändrat klimat. Fler än 100 forskare från över 30 länder har samlat aktuell forskning om klimatförändringarna och deras effekter på våra hav, kuster, polarområden och höga bergsområden samt de samhällen som är beroende av dessa platser. 

Det är dystra framtidsprognoser som forskarna levererar.

Den globala uppvärmningen har redan förändrat våra ekosystem, framförallt på grund av tidigare och nuvarande koldioxidutsläpp. Haven är nu varmare, surare och inte lika produktiva.

Isarna smälter – och haven stiger

IPCC:s nya rapport tar inte bara upp världens hav utan också kryosfären. Det vill säga allt som är fruset; permafrost, glaciärer och snö – vilket finns i höga bergsområden och i polartrakterna. 

– Det vi ser är att avsmältningen av glaciärerna i bergstrakterna och på Grönland och Antarktis går snabbare än vad vi tidigare trott, säger Ulf Molau, professor emeritus i växtekologi vid Göteborgs universitet och en av huvudförfattarna till rapporten.

– Nu ser vi hur havsnivån fortsätter stiga och därmed finns en ökande hotbild mot tätbefolkade floddeltan såsom Nildeltat, samt i Bangladesh och i Shanghai-området. Och mot små ö-stater som till exempel Maldiverna, fortsätter Ulf Molau.

Läs mer: Arktis driver världen mot klimatkollaps, varnar FN

Både haven och kryosfären spelar en viktig roll för livet på jorden. Miljontals människor bor i i låglänta kustområden, i höga bergsområden, i små ö-stater och polarregioner och är direkt beroende av dessa system för sin överlevnad. 

– Redan i rapporten 2014 var polartrakterna och världshaven anledning till oro. Redan då såg man två system som hade gått över gränsen för vad som kanske var oåterkalleligt, säger Ulf Molau.

Smältande is på Grönland. Foto: Greenpeace / Nick Cobbing 

Påverkar hela världen

Rapporten, som har godkänts av IPCC:s 195 medlemsstater, är full av exempel på fördelar med att begränsa den globala uppvärmningen – allt i linje med Parisavtalet. Ju lägre uppvärmning, desto bättre. Framförallt handlar det om att begränsa våra koldioxidutsläpp, då kan vi också begränsa förändringarna på haven och kryosfären. 

Öppna havsområden, Arktis, Antarktis och höga berg är för många människor platser långt borta, någon annanstans. Hoseung Lee, ordförande för IPCC, menar att hela jordens befolkning på olika sätt är beroende av dessa platser och påverkas av dem på många sätt, både direkt och indirekt. De påverkar vårt väder och vårt klimat, tillgången till mat och vatten, energi, handel, transport, rekreation och turism, vår hälsa och vårt välmående, vår kultur och identitet.

– Om vi minskar utsläppen kraftigt kommer konsekvenserna för många människor fortfarande vara en utmaning, men mer hanterbara för de som är mest sårbara, säger Hoseung Lee. 

Ulf Molau, som framförallt tittat på effekterna på höga bergsområden och polarregionerna lyfter vattentillgången som ett globalt problem som kan komma att förvärras.

– De smältande glaciärerna i till exempel Himalaya gör att tillgången till rent vatten i de stora floderna som går ner mot Indien, Bangladesh och Kina kommer att minska vilket kan påverka jordbruket och vattenkvalitén nedströms, säger han.

"Vi kan inte återskapa glaciärer"

Det innebär också en större risk för de som bor i dessa områden, med fler jordskred, laviner, stenras och översvämningar. När tillgången till vatten och försörjningsmöjligheter minskar kan det också leda till att fler väljer och flytta, vilket Ulf Molau påpekar är ett globalt problem och inte bara ett problem för kryosfären.

– När det kommer till bergstrakterna och polartrakterna så finns det inget enkelt recept på hur vi kan rädda det här förutom att sänka utsläppen av växthusgaserna. Det finns inget annat. Vi kan inte återskapa glaciärer. Vi kan inte göra ny permafrost i marken. Vi kan göra konstgjord snö i pisterna för världscuperna i utförsåkning, men inte mer än så, säger Ulf Molau.

Läs mer: Gravsten över ”död glaciär” har ett ödesmättat budskap till framtiden 

Haven har redan börjat stiga och isen har redan börjat smälta – men hur mycket och hur fort beror på hur mycket världens utsläpp kan reduceras. 

Till år 2100 kan havsnivån stiga med 30-60 centimeter även om världens utsläpp av växthusgaser minskar drastiskt och den globala uppvärmningen begränsas till väl under 2 grader. Men om vi inte minskar utsläppen pratar IPCC istället om havsnivåhöjningar på 60-110 centimeter.

– Världshaven blir varmare och varmare och nu får vi en extra påspädning som länge varit flaggad för och som nu blir verklighet. Nu kommer det exakta siffror på hur mycket smältvatten som kommer från Antarktis, från Grönland och från bergstrakterna. Och det blir ganska mycket tillsammans, säger Ulf Molau.

Varmare hav leder till att korallreven bleks och så smånigom dör. Foto: Uli Kunz / Greenpeace 

Utsläppen måste minska 

Konsekvenserna är många. Allt från mer extrema väder som tropiska cykloner och stormar till att korallrev och andra marina arter dör och att fiskbestånden minskar och matosäkerheten ökar. Världens befolkning drabbas redan ojämnt, vissa regioner mer än andra. IPCC nämner att människor redan har börjat förändra sina sätt att resa och jaga, som till exempel urinvånare i Arktis, och att det finns kustnära samhällen som redan har börjat planera för eventuell flytt. 

– Man kanske får rita om kartan över vissa länder nu när världshaven stiger snabbare än vad som är beräknat. Det går fortare än IPCC:s prognoser från 2014 nu när vi får tillskott från smältande inlandisar och glaciärer, säger Ulf Molau.

Rapporten poängterar att hur pass bra anpassningen och omställningen går för de särskilt sårbara regionerna beror vilken grad av stöd och finansiering som omvärlden ställer upp med. Den lyfter även behovet av utbildning – att fler får kunskap om vad det innebär att haven och kryosfären förändras. Men den avgörande faktorn, som IPCC återkommer till flera gånger, handlar om att minska utsläppen.

– Där ligger världens länder dåligt till. Det är ett så kortsiktigt tänkande från våra politiker som inte vill ta obekväma beslut. Det var det som Greta Thunberg reagerade på så häftigt emot i sitt tal i FN, säger Ulf Molau som hoppas på att rapporten gör beslutsfattare mer uppmärksammade på vad som håller på att hända.

Något som även Greenpeace kommenterar.

– IPCC:s nya rapport är ännu en väckarklocka för regeringar som fortsätter gå i sömnen genom klimatkrisen. Besluten som världens ledare tar de närmsta åren kommer ha allvarliga konsekvenser för vår framtid, säger Chris Torne, ansvarig för havsfrågor på brittiska Greenpeace.

Louise Gårdemyr