Go to main navigation
EUkommsionens_forslag.jpg

Genom vaga skrivningar om att ”hantera migration” och ”migrationssamarbete” håller EU-kommissionen dörrarna öppna för vad som kan komma att finansieras med biståndspengar.

Foto: 22blocks; Bildkollage foton: Wikipedia, © Dreamstime, © CreativeCommons

nyhet

Fokus på gränsbevakning och flyktingstopp – så kan EU-biståndet bli i framtiden

Mer pengar för att stoppa migranter och stärka EU:s yttre gränser. Så ser prioriteringarna ut för EU:s biståndspolitik de kommande sju åren, enligt det utkast som nu förhandlas mellan EU-länderna. Biståndsbranschen är starkt kritisk.

När EU-kommissionen i maj förra året lade fram sitt förslag om EU:s långtidsbudget så stod det klart att stora förändringar väntar biståndsområdet. Budgeten, som sträcker sig över sju år (2021-2027), sätter de ekonomiska ramarna, och också prioriteringarna, för EU:s politik de kommande åren.

– Det är tydligt i kommissionens förslag att biståndet blivit ett av EU:s verktyg för att driva utrikespolitik, där säkerhet, migration, och ekonomi står högt på den politiska dagordningen. EU:s intressen är mer närvarande än tidigare, säger Madeleine Winqvist som jobbar med EU-finansiering på biståndsplattformen Concord Sverige.

Ökad biståndsbudget

Det är mot bakgrund av just EU:s växande fokus på migration och säkerhet som man ska förstå den stora ökningen av anslag till utrikesbudgeten – med sina 123 miljarder euro ökar den med 13 procent jämfört med vad EU i dag spenderar utanför sina gränser. 89,5 miljarder av dessa föreslås ligga i ett speciellt utvecklingsinstrument för ”grannskap, utveckling och internationellt samarbete”.

Kommissionen föreslår att tio procent av det här utvecklingsinstrumentet ska vikas till migration. Det här är nytt – i tidigare långtidsbudgetar har det inte funnits någon liknande målsättning. Pengarna ska bland annat gå till att förbättra så kallade ”bakomliggande orsaker till migration” och att ”stötta hantering av migration”.

Pengar till gränsvakter i Afrika

Exakt vad det innebär är inte detaljerat. Att åtgärda bakomliggande orsaker till migration skulle kunna innebära satsningar för att förbättra förhållandena på plats i partnerländer genom exempelvis lokala projekt för att stärka den lokala ekonomiska och sociala utvecklingen i Nigeria, eller ge pengar till ett matsäkerhetsprojekt i Mali.

Men det skulle också kunna innebära att EU-pengar går till gränsbevakning mellan länder i till exempel Afrika för att stoppa migranter, och motarbeta människosmuggling och trafficking.

Stärka EU:s yttre gränser

Även EU:s yttre gränser kan komma att skyddas med pengar från biståndet. Det handlar om finansiering av kust- och gränsbevakning med uppdrag att hindra människor från att ta sig in i unionen. Liksom vid gränsbevakning i Afrika kan det handla om att stärka kapaciteten hos gränsstyrkorna genom exempelvis utbildning av gränsvakter eller att finansiera deras utrustning, exempelvis båtar eller skyddshjälmar.

Var gränsen går för vad som får finansieras är lite av en gråzon – klart är dock att dödliga vapen inte får finansieras med biståndspengar.

Skicka tillbaka migranter

Genom just vaga skrivningar om att ”hantera migration” och ”migrationssamarbete” håller EU-kommissionen dörrarna öppna för vad som kan komma att finansieras med biståndspengar. Enligt biståndsplattformen Concord finns det till och med en risk att EU:s biståndspott skulle kunna användas till att underlätta återvändande av migranter som fått avslag på sin asylansökan i Europa – och finansiera uppsamlingscenter i exempelvis Libyen.*

En flexiblare budget

Osäkerheten över vad pengarna faktiskt ska gå till bottnar också i hur den nya biståndsbudgeten är designad. Den stora strukturella förändringen i budgeten är nämligen att tolv i dag separata utvecklingsprogram slås ihop till ett enda program, ”Instrument för grannskap, utveckling och internationellt samarbete”. En vinst i effektivitet och flexibilitet, enligt kommissionen.

Men kritikerna menar att det gör det svårare att se var pengarna ska gå till – och flexibiliteten gör också att det blir lättare att flytta pengar mellan olika områden, vilket riskerar att än mer pengar går till prioriterade områden som migration och säkerhet, snarare än fattigdomsbekämpning.

Hälsa och jämställdhet får stryka på foten

Tidigare tematiska program – där pengar öronmärkts till specifika sektorer som mänskliga rättigheter, jämställdhet och folkhälsa – har prioriterats ner kraftigt i förmån för geografiska program. De här frågorna riskerar att underfinansieras när de ska konkurrera med andra, mer prioriterade frågor om pengar ur samma pott, tror Concord.

Privata sektorn

Kommissionen vill vidare att mer av EU-biståndet ska gå genom privata sektorn. Stor vikt läggs vid den fond som ska finansiera den så kallade externa investeringsplanen, där företag lockas att investera i Afrika och i EU:s grannländer och som kickade igång för ett år sedan. I kommissionens budgetförslag finns ingen tydlig maxgräns för hur mycket bistånd till ett land som skulle kunna gå via den här fonden – i praktiken skulle det kunna innebära att allt stöd till ett land skulle kunna ske genom privata investeringar.

Som Omvärlden rapporterat om är det här en biståndssatsning som kritiseras av många biståndsorganisationer för att inte komma de fattiga till godo.

– Det här är ett nytt instrument som ännu inte utvärderats. Ändå vill man utöka det ordentligt i långtidsbudgeten. Det riskerar att gynna medelinkomstländer, medan de allra fattigaste lämnas utanför, säger Hannah Saarinen, policyrådgivare på Oxfam i Bryssel.

Svag klimatsatsning

Enligt kommissionens förslag ska 25 procent av hela EU:s nästa långtidsbudget gå till klimatrelaterade åtgärder. Det är bara en höjning på fem procentenheter jämfört med vad som gäller idag, trots att de kommande åren ses som avgörande för att göra något åt klimatförändringarna. Det är långt ifrån tillräckligt om man ska uppnå målen i Parisavtalet anser Concord, som vill höja ambitionsnivån till 50 procent.

Inte tillräckligt för att nå Agenda 2030

Det återstår nu också bara drygt tio år tills FN:s hållbara globala utvecklingsmål ska vara nådda. Det är med andra ord huvudsakligen med den här sjuårsbudgeten som EU ska genomföra Agenda 2030. Kommer det att lyckas? Inte med det förslag som just nu ligger på bordet, anser Madeleine Winqvist på Concord.

– Kommissionens förslag är inte tillräckligt ambitiöst för att uppnå målen. Fattigdomsbekämpning finns inte ens med som specifikt mål i kommissionens förslag. Det finns i förslaget allt för lite garantier för att människor i fattigdom och förtryck kommer vara i fokus i EU:s bistånd framöver, säger Madeleine Winqvist.

Charlotta Asplund Catot

* Inte att blandas ihop med förslaget från förra sommaren från EU:s stats- och regeringschefer om att sätta upp EU-administrerande uppsamlingsplattformar i Afrika där människor skulle få söka asyl på plats – det förslaget ligger just nu på is.