Go to main navigation
Mohammed Ahmed läkare i Abs, Jemen. Foto - Sonia Verma Läkare Utan Gränser.JPG

Läkaren Mohammad Ahmed försöker rädda liv på ett statligt landsbygdssjukhus i Abs.

Foto: Sonia Verma/Läkare Utan Gränser

nyhet

Fyra år av krig – det händer nu i Jemen

Ett litet ljus av hopp tändes när parterna träffades i Stockholm i vintras.
– Vapenvilan har hållit, men genomförandet av avtalen har tagit längre tid än förväntat, säger Maria Velasco, senior rådgivare till FN-sändebudet Martin Giffiths.

I dag, den 25 mars, för fyra år sedan gick den Saudiledda koalitionen in i konflikten mellan Hadi-regimen och Huthirebellerna – eller Ansarallah som de själva vill kalla sig – i Jemen. Sedan dess har kriget slagit oerhört hårt mot civilbefolkningen. Den humanitära situationen i landet beskrivs som världens värsta.

FN räknar med att runt 80 procent av befolkningen är i behov av humanitär hjälp eller har skyddsbehov. 14 miljoner människor har akuta behov. Andelen med akuta behov har ökat med nästan 30 procent sedan förra året. Rekrytering av barnsoldater förekommer och det har skett en ökning av barnäktenskap.

– Den humanitära krisen i Jemen är en av de värsta i världen. Fyra år av konflikt och ekonomisk nedgång har drivit delar av befolkningen nära svält, och det finns behov av hjälp inom i princip alla sektorer. Som i många andra konflikter är det också kvinnor och barn som drabbas hårdast, säger Maria Velasco, senior rådgivare åt FN:s sändebud för Jemen, Martin Griffiths.

I vintras tändes dock ett litet ljus av hopp när parterna, för första gången på flera år, träffades för samtal på Johannesbergs slott i Rimbo utanför Stockholm. Samtalen hölls mellan de båda huvudsakliga parterna i konflikten: Huthirebellerna, som anses stöttas av Iran, och företrädre för Jemens regering, stöttade av Saudiarabien, Förenade Arabemiraten som i sin tur stöttas av USA, Storbritannien och Frankrike. Samtalen resulterade i tre avtal: ett om hamnstaden Hudaydah, ett om fångutväxling och ett samförståndsavtal om staden Taiz.

– Samtalen i Sverige var första gången parterna träffats på 2,5 år, och det var i sig en framgång att de kunde mötas. Sedan dess har de arbetat för att genomföra Stockholmsavtalen. Positivt är att vapenvilan har hållit sedan 18 december, men genomförandet av avtalen har tagit längre tid än förväntat, säger Maria Velasco.

"Jemens livlina"

Hudaydahavtalet, som anses vara den mest substantiella delen av Stockholmsavtalen, handlar hamnstaden Hudayah som internationella biståndsorganisationer beskriver som ”Jemens livlina”. Hårda strider i Hudayah skulle kunna stoppa införseln av nödhjälp vilket dramatiskt skulle försämra den humanitära situationen i landet.

Avtalet inkluderar bland annat vapenvila och tillbakadragande av styrkor. En FN-led kommitté – Redeployment and Coordination Committee – arbetar med genomförandet av avtalet som på marken övervakas av en ny FN-mission, UNMHA.

Avtalet om fångutväxling omfattar tusentals fångar och inkluderar flera prominenta politiska och militära ledare som Huthirebellerna har hållit de senaste fyra-fem åren. Sedan avtalet skrevs har det hållits ett par uppföljningsmöten mellan partnerna, men hittills har inga fångar utväxlats.

Hårda strider i Taiz

Samförståndsavtalet om Taiz anses generellt vara den minst substantiella delen av Stockholmsavtalen, även om det är viktigt eftersom det fokuserar på ett av de områden som drabbats hårdast av kriget. Avtalet stipulerar upprättandet av en gemensam kommitté mellan de stridande parterna och civilsamhällesorganisationer i området. Hittills har parterna nominerat personer till kommittén men något första möte har ännu inte kommit tillstånd.

De senaste dagarna har det varit hårda strider i Taiz och Läkare utan gränser rapporterar om minst två döda och femtio skadade, men många människor har blivit instängda mellan de stridande parterna och har ingen möjlighet att ta sig till vårdinrättningarna.

"Parterna måste genomföra Stockholmsavtalen"

Maria Velsco hoppas att parterna snart ska vara redo att gå vidare med nya förhandlingar.

– Förhoppningsvis blir det snart konkreta resultat så att parterna kan mötas för en nästa konsultationsrunda. Då kan också processen med att förhandla substansfrågor börja – politiska och säkerhetsmässiga arrangemang för en fredsöverenskommelse. Det särskilda sändebudet för Jemen, Martin Griffiths, arbetar med parterna för att de ska genomföra avtalen, och är beredd att arrangera en ny konsultationsrunda så snart parterna är redo.

Vad finns det för förutsättningar för en hållbar fred?

– Nu handlar det främst om att parterna måste genomföra Stockholmsavtalen, för att kunna gå vidare och börja en process för att diskutera en samförståndslösning för en övergångsperiod som kan vara ett steg mot hållbar fred och fria val. En sån process kommer att behöva ta tid, men det är viktigt att den kan börja, säger hon.

Även om det blir fred kommer Jemen under lång tid behöva fortsatt stöd.

 – Jemen står inför många utmaningar, och även om det blir fred kommer landet behöva stöd av det internationella samfundet under många år framöver. Det handlar bland annat om att förbättra den humanitära situationen, få en fungerande ekonomi, bygga upp och stärka institutioner och ett rättssamhälle och förbättra situationen för kvinnor och barn.

Mikael Färnbo