Go to main navigation
Gui Minhai

Den 17 oktober 2015 kidnappades den kinesiskfödda svenska bokförläggare Gui Minhai från sin semesterbostad i Thailand.

Foto: Anders Wiklund/TT

nyhet

Fyra år sedan Gui Minhais försvinnande – vanligare att utlänningar kidnappas i Kina

Gui Minhai har nu suttit fängslad utan rättegång i fyra år. Under tiden har det blivit allt vanligare att utlänningar kidnappas i Kina. Trenden bemöts med tystnad från omvärlden.

Det har varit oroväckande tyst om den kinesiskfödda svenska bokförläggaren Gui Minhai de senaste månaderna. Ingen ny information har kommit från vare sig kinesiska eller svenska myndigheter, trots att det, den 17 oktober, var precis fyra år sedan han rövades bort från sin semesterbostad i Thailand.

Liknande kinesiska kidnappningar av utländska medborgare sker nu allt oftare. Exempelvis försvann två kanadensare bara ett par dagar efter att Meng Wanzhou, telekombolaget Huaweis finanschef och arvtagerska, greps vid Vancouvers flygplats i december, efter en förfrågan om utlämning från USA.

Michael Kovrig och Michael Spavor kom sedan att häktas misstänka för spionage. Men bland analytiker råder inga tvivel om att deras försvinnanden var en ren hämndaktion:

– Det är ingen slump att uppmärksammade arresteringar äger rum i fall då Kina har haft diplomatiska konflikter med landet i fråga, säger Peter Dahlin, ordförande för Safeguard Defenders, en organisation med fokus på mänskliga rättigheter i Asien.

Dahlin har själv samma erfarenhet. I början av 2016 fördes han bort av ett dussintals agenter från sitt hem i Peking. Han hölls sedan 23 dagar i ett underjordiskt fängelse, där han förhördes om sitt arbete med att utbilda människorättsadvokater i Kina.

– Det är värt att notera hur Kina, när man frihetsberövar utlänningar, vanligtvis först håller tyst om vad som skett, för att skapa oro och sannolikt också som ett slags maktspel, säger Dahlin.

Bryter mot internationella lagar

Liksom han Peter Dahlin, så har kanadensarna Kovrig och Spavor inte fått träffa advokater eller familj under de tio månader då har låsts in. Samtidigt har Meng Wanzhou under den pågående juridiska processen fått bo i sin lyxvilla i Vancouver.

Dahlin understryker hur Kina på detta vis regelbundet bryter mot såväl internationella som bilaterala konsulära avtal:

– Det verkar som att dessa överträdelser är avsiktliga och också en form av maktspel. En vänlig påminnelse om att Kina kan spela efter de regler man själv väljer, säger Dahlin.

”Gisslan-diplomati”

Dahlin säger vidare att under den tid som Gui Minhai suttit fängslad, så har risken ökat för att utlänningar grips i Kina av politiska anledningar. Bara under sommaren har ytterligare två uppmärksammade fall med koppling till protesterna i Hongkong ägt rum.

Först försvann Simon Cheng, anställd vid brittiska konsulatet i Hongkong, då ha befann sig på tjänsteresa i södra Kina. Efter 15 dagars godtycklig arrestering släpptes Cheng, då han enligt kinesisk polis ”erkänt sina olagliga handlingar”. Utan att utveckla sade utrikesministeriet att Cheng brutit mot en kinesisk säkerhetslag.

Hans arrestering sammanföll dock med skarpa varningar till Storbritannien att inte uttala sitt stöd för demonstrationerna i Hongkong. Dahlin framhåller fallet Cheng, tillsammans med de båda kanadensarna, som de tydligaste exemplen på Kinas allt vanligare användning av vad han kallar: ”gisslan-diplomati”

I mitten av augusti försvann även den taiwanesiska medborgaren Lee Meng-chu efter att ha rest in i Kina. Dessförinnan hade Lee under sitt besök i Hongkong tagit bilder på kinesisk polis och militär som sedan publicerats i lokala medier. En knapp månad senare meddelades att han är häktad misstänkt för att ha hotat Kinas nationella säkerhet; en gummiparagraf som ofta används även för att sätta dit inhemska aktivister.

Ineffektiv tystnad

Dahlin noterar att många länder fortsätter att bedriva så kallad tyst diplomati i dessa fall, trots tydliga och systematiska bevis för att detta inte fungerar:

– Tyst diplomati är precis vad kinesiska myndigheter vill se. Därför måste andra länder avstå från detta, och göra fallen offentliga så tidigt som möjligt, för att visa Kina att deras maktspel inte fungerar, anser Dahlin.

Tystnaden är ännu vanligare i de allt fler fall där utländska entreprenörer och affärsmän försvinner. Även här bryter Kina enligt Dahlin mot internationella lagar. Det finns också ett stort mörkertal vad gäller politiskt motiverade arresteringar av invånare i asiatiska grannländer.

Enligt Safeguard Defenders har minst nio japaner arresterats eller fängslats för spioneri sedan 2015. Siffran kan vara högre, givet tystnaden från japanska myndigheter och medier. Sedan Taiwans nya regering tog makten 2016 har minst 67 taiwanesiska medborgare försvunnit i Kina. Det är oklart hur många fall som är politiska.

Uppmuntrar kinesiska myndigheter att fortsätta

Peter Dahlin jämför tyst diplomati med kapitulation, och menar att detta bara uppmuntrar kinesiska myndigheter att fortsätta på samma vis. Endast om kidnappningarna av utländska medborgare får följder, så kommer Kina att bete sig annorlunda. Detta kan endast ske genom koordination.

– Viktigast av allt är att enstaka länder slutar att agera på egen hand. Det behövs koordinerad respons, inte bara inom EU utan även tillsammans med allierade länder i Nordamerika, Asien och Australien, säger Dahlin.

Vidare bör olika organ inom FN utnyttjas för en offentlig diplomatisk kraftsamling i dessa fall, likväl som andra multilaterala forum och möten som exempelvis Arktiska rådet, framhåller Dahlin.

Men trots att ovanstående fall har slående likheter med Gui Minhais, så har de knappt uppmärksammats alls i svenska medier eller debatt. Fyra år efter att Gui först försvann, verkar det som att många svenskar har förlikats med tanken på att Kina kan kidnappa utländska medborgare utan konsekvenser.

Jojje Olsson