Go to main navigation
Skärmavbild 2019-08-28 kl. 13.18.10.png

Greta Thunberg har på ett år blivit ansiktet utåt för en global klimatrörelse. Men uppmaningen #unitebehindthesience är långt ifrån uppfylld av världens ledare.

Foto: Greta Thunberg Instagram

nyhet

Greta framme i New York – men avståndet till klimatkraven blir allt längre

Klimataktivisten Greta Thunberg har seglat över Atlanten och anlänt i New York. Hennes uppmaning är "Unite behind the Science" – men avståndet till att uppfylla hennes klimatkrav blir allt större för varje dag.

Miljontals människor har under två veckor följt den svenska, numera världsberömda, klimataktivisten Greta Thunbergs våghalsiga seglats över Atlanten. I dag anlände hon New York och väntas välkomnas av en stor mängd båtar som ska eskortera henne in i hamnen North Cove på Manhattan. FN har bland annat ställt i ordning sjutton segelbåtar, representerade de sjutton hållbarhetsmålen inom Agenda 2030.

Med sig till klimatmötena har Greta Thunberg ett övergripande, relativt enkelt och ödmjukt krav: ”Unite behind the science” (Slut upp bakom vetenskapen). Greta och hennes rörelse Fridays For Future har från början krävt att världens politiker och företagsledare sluter upp och agerar i enlighet med de åtgärder som världens samlade klimatforskare menar är absolut nödvändiga för att undvika att klimatförändringarna skenar iväg bortom mänsklig kontroll.

Enligt forskningen och dess främsta organ, FN:s klimatpanel IPCC, handlar det om att undvika en katastrof av gigantiska proportioner – och förmodligen slutet på den civilisation vi i dag tar för givet.

Men sedan Greta inledde sin ensamma skolstrejk för nästan exakt ett år sedan har klyftan mellan vetenskapens slutsatser om vad som måste göras och världens samlade klimatåtgärder bara vidgats.

Utsläppen

När islänningarna häromveckan begravde sin första glaciär, Okjökull, som fallit offer för klimatförändringarna graverade man in ”415 ppm” i minnesplaketten. Det är koldioxidhalten från i maj i år mätt i miljondelar (ppm). Det är den högsta koldioxidhalten på jorden under de senaste fyra miljoner åren. Innan den industriella revolutionen pendlade koldioxidhalten mellan 180 och 280 ppm i tiotusentals år.

Men sedan människan började bränna fossila bränslen har kurvan pekat spikrakt uppåt. När halten av koldioxid var lika hög sist, för miljontals år sedan, var delar av Antarktis skogsbevuxet och många av de platser som i dag är tättbefolkade på jorden låg under vatten.

Problemet är inte bara att halten ständigt ökar, utan även att ökningstakten ökar. Vi befinner oss alltså i en accelererande utveckling.

Temperaturen

Trots att koldioxid bara utgör 0,04 procent av luften står den för två tredjedelar av växthuseffekten som värmer vår planet. Även vattenånga, metan och lustgas bidrar till växthuseffekten.

På grund av utsläppen har medeltemperaturen redan ökat med en grad på jorden, men vi har förmodligen redan nu intecknat oss för betydligt mer. Och eftersom utsläppen av växthusgaser varken minskar eller planar ut, utan tvärtom ökar, är vi med rasande fart på väg mot 2 grader eller mer.

Någonstans i spannet mellan 1,5 till 2 grader spår forskarna att mänskligheten kommer att tappa kontroll över utvecklingen. Då kan vi hamna på tre, fyra eller fem grader i slutet av århundrandet.

Vid dessa temperaturer drabbas vi av massiv svält. Majoriteten av dagens jordbruksmarker blir obrukbara. Amazonas-djungeln som producerar 20 procent av all syre i luften torkar och brinner upp. Havet stiger med tio meter eller mer. På många platser på jorden kommer man riskera att kokas levande i dödliga värmeböljor med dödlig luftfuktighet.

Artutrotningen

Den ökade utsläppen hålls till viss del tillbaka genom att haven absorberar enorma mängder koldioxid, vilket samtidigt gör vattnet surare. Skulle vi nå 450 ppm, vilket vi med nuvarande trender kommer att nå till 2030, spås temperaturen öka med minst 2 grader. Haven kommer då bli så sura att de sista korallreven dör. I förlängningen hotar försurningen att fräta sönder alla skallevande organismer i haven, vilket i sin tur slår mot fisken.

Livet i havet står inför en enorm massutrotning.

Redan nu menar forskarna att vi är mitt inne i planetens sjätte massutrotning. Enligt beräkningar försvinner mellan 20-200 arter varje dag. Två arter av ryggradsdjur har dött ut varje år det senaste århundradet. Utrotningen beräknas i dag gå 1 000-10 000 gånger snabbare än normalt.

Tipping points

I Paris år 2016 bestämde sig världens länder för att försöka begränsa uppvärmningen till 2 grader, helst 1,5. Men sedan dess har klimatforskningen gått framåt. Det som förr ansågs vara en relativt säker buffert upp mot två grader ses i dag som en gräns där det redan kan vara för sent.

I den IPCC-rapport som togs fram till förra årets klimatmöte i Polen kunde forskarna konstatera att planeten vid 2 grader med hög sannolikt redan passerat flera av de trösklar som gör att utvecklingen blir självgående. Forskarna kallar det "point of no return".

Till exempel hotar uppvärmningen att accelerera genom enorma utsläpp av metan då permafrosten i Sibirien och på havsbottnen släpper. Metan är en 50 gånger mer potent växthusgas än koldioxid.

Talande för tiden var dock att en koalition av länder – USA, Saudiarabien, Ryssland och Kuwait – stoppade IPCC-rapporten från att välkomnas av klimatmötet. Därmed undvek länderna att ens diskutera denna obekväma sanning.

Greta deltar i två möten

Greta Thunberg ska under hösten delta i två internationella klimatmöten på den amerikanska kontinenten. Först ut är UN Climate Action Summit som hålls i slutet av september i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling. Greta kommer sedan resa med tåg och buss ner till Chile för att delta på FN:s ordinarie klimatmöte COP25 i december. Hur hon sedan ska komma hem till Sverige igen, utan att släppa ut koldioxid, är ännu inte bestämt.

Mikael Färnbo