Demonstranter visar sitt stöd för FN:s antikorruptionsbyrå CICIG och protesterar mot Guatemalas president Jimmy Morales beslut om att avsluta avtalet med FN.
Foto: EPA/ESTEBAN BIBA
Domstol stoppar Guatemalas president från att sparka ut FN
Guatemalas president Jimmy Morales har slängt ut FN:s antikorruptionsbyrå ur landet. Men nu har landets konstitutionsdomstol stoppat beslutet. Därmed ökar konflikten i landet ytterligare.
Avslöjande granskningar av FN:s antikorruptionsbyrå, CICIG, har lett till att före detta presidenter och flera militärer har fängslats. Efter att korruptionsutredningen kommit allt närmare president Morales själv har han nu slagit tillbaka.
Den korruptionsmisstänkte presidenten meddelade i måndags att han avslutar CICIG:s mandat i förtid. Mandatet skulle egentligen gå ut först den 3 september i år.
Jimmy Morales anklagar CICIG för att ha kränkt nationell och internationell lag och ser antikorruptionsbyrån som en risk för landets säkerhet.
Beslutet kritiseras
FN:s generalsekreterare Antonió Guterres träffade på måndagen den 7 januari Guatemalas utrikesminister Sandra Jovel i New York och mottog ett brev där det stod att avtalet med CICIG skulle upphävas inom 24 timmar. Ett beslut som generalsekreteraren därefter ”starkt avvisat”.
Flera andra aktörer har också kommit med invändningar mot beslutet och på onsdagen den 9:e januari suspenderade Guatemalas konsitutionsdomstol presidentens beslut. Vad som nu kommer att hända är oklart.
Enligt lokal media verkade det på tisdagen som att CICIG:s utländska medarbetare och deras familjer hade börjat packa.
En av de som överklagat beslutet är Guatemalas människorättsåklagare Jordán Rodas, han skriver i ett uttalande (citerat av medier i Guatemala): ”Den överenskommelse som ledde fram till att CICIG etablerades grundar sig på situationen för mänskliga rättigheter i landet och vi är mycket oroade av hur presidenten nu försöker skydda sig själv och sina allierade. Vi kan inte stå vid sidan av och se på ytterligare en kupp mot rättsstaten”.
Givarländernas samordningsgrupp i Guatemala (G13), däribland Sverige, har reagerat kraftfullt och skriver i ett uttalande att Guatemalas regering måste respektera den konstitutionella ordningen.
På tisdagskvällen samlades demonstranter i Guatemala City för att visa sitt stöd för CICIG och protestera mot presidentens beslut. Men demonstrationer som visat stöd för presidenten har också förekommit.
Misstankar om korruption för nära
Att Morales tagit detta drastiska beslut handlar framförallt om att CICIG lagt fram korruptionsmisstankar kring Morales valkampanj 2015.
Utrikesminister Sandra Jovel meddelade Guterres på måndagen att Morales, som när han tillträdde som president stöttade CICIG, kommer att fortsätta arbeta mot korruption men att misstankar om Morales affärer är felaktiga.
Samtidigt närmar sig sommarens val där Jimmy Morales som valdes med stor majoritet till president 2015 är förhindrad att ställa upp. Det börjar bli dags för presidentkandidaterna att presentera sig.
Det cirkulerar också manipulerade uppgifter som sägs visa att CICIG i själva verket är ett verktyg för Ryssland och Putin. Dessa används av den korruptionsanklagade guatemalanska eliten som ett sätt att misskreditera CICIG.
Konfliktens upptrappning
I början på september förra året fick en av CICIG:s kommissionärer Ivan Velasquez inreseförbud till Guatemala, men detta upphävdes sedan av Guatemalas konstitutionsdomstol. OmVärlden kunde då samtidigt rapportera om att militära fordon och soldater synts på Guatemala Citys gator, bland annat i närheten av CICIG:s kontor.
Läs mer om hur konflikten hårdnar i Guatemala.
Sverige är en stor givare till CICIG och Sveriges ambassadör i landet, Anders Kompass, har tidigare uttalat sig om korruptionen i Guatemala och visat stöd för kommissionens arbete. Uttalanden som lett till att Guatemalas utrikesminister krävt att Sverige skulle kalla hem sin ambassadör.
Konsekvenser för guatemalaners tillträde till USA
I USA har flera demokrater föreslagit att införa sanktioner mot personer nära president Morales. De hänvisar till Magnitskijlagen (The Magnitsky Act, uppkallad efter visselblåsaren Sergej Magnitskij). Den ger USA rätt att sanktionera regeringstjänstemän som är inblandade i brott mot mänskliga rättigheter och korruption. Sanktionerna handlar till exempel om att upphäva inresetillstånd till USA och tillgång till USA:s finanssystem, något som många regeringsanställda i Guatemala förlitar sig på. Redan idag finns det personer från Guatemala på Magnitskij-listan.
OmVärlden har sökt svenska UD för en kommentar.
Louise Gårdemyr och David Isaksson
Texten uppdateras löpande.
