Go to main navigation
magdalena-andersson-19.jpg

Biståndet fortsätter att öka i takt med ekonomin. Det internationella biståndet ökar i år med en miljard från 44,9 till 45,9 miljarder kronor.

Foto: Printscreen riksdagen.se

nyhet

Här är de viktigaste punkterna i budgeten för biståndet

Regeringens höstbudget är här och de ekonomiska ramarna är satta för nästa år. OmVärlden listar de viktigaste punkterna för biståndets del.

En procent av Sveriges BNI avsätts nästa år till det internationella biståndet. Det innebär att biståndsramen ökar från 50,7 miljarder till 52,1 miljarder kronor år 2020. Biståndsramen motsvarar därmed fortsatt en procent av Sveriges BNI.

Enprocentsmålet har på senare tid ifrågasatts av Moderaterna, men i det avtal som regeringspartierna, Centern och Liberalerna slöt i januari var det en stående punkt. Trots det har biståndets andel av budgeten inte varit någon självklarhet i förhandlingarna, enligt biståndsministern.

– Det har varit tuffa förhandlingar. Det är ingen självklarhet de här sakerna. Vi har ett ekonomiskt läge med en konjunktur som vänder nedåt och en internationell politisk situation som är ganska jobbig. Det är många om vill ha de pengar som finns i budgeten totalt sett, och inte bara biståndet, sa Peter Eriksson tidigare till OmVärlden.

Läs mer: Biståndet ökar med en miljard i höstbudgeten – "tuffa förhandlingar"

För de kommande åren beräknas biståndsramen öka till 54 miljarder 2021 och 56,2 miljarder år 2022.

Från biståndsramen görs sedan ett antal avräkningar för andra utgifter i statens budget. I år landar dessa på 6,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 100 miljoner kronor från förra året. Där ingår till exempel 2,5 miljarder kronor till EU-biståndet och 440 miljoner till UD:s förvaltningskostnader. Men den mest omdebatterade avräkningen är den för kostnader för asylmottagningen i Sverige.

Ny modell för avräkningar

I år har regeringen infört en ny modell för dessa kostnader som, enligt uppgift från biståndsministern, ska vara utformat i enlighet med det nya regelverket från OECD:s biståndskommitté DAC. Den största skillnaden är att det införs en tolvmånadersgräns för hur länge bistånd kan bekosta en asylsökandes uppehälle i Sverige.

Regeringen hade tidigare lovat att biståndets kostnad för asylmottagningen skulle minska. Avräkningarna minskar också något, från förra årets utfall på 2,6 miljarder till årets 2,3 miljarder kronor. Däremot minskar de inte i förhållande till förra årets budget då asylkostnaderna beräknades till 2,2 miljarder kronor.

Läs allt om den nya modellen för avräkningar för asylkostnader

För de kommande två åren beräknas avräkningarna för asylkostnader landa på runt två miljarder. Men det är såklart avhängigt antalet migranter som söker asyl i Sverige.

Sidas förvaltningskostnader höjs med 215 miljoner kronor till nästan 1,5 miljarder kronor. Av dessa är 175 miljoner ett rent tillskott, resterande ska täcka ökade lönekostnader och hyreskostnader. Biståndsministern har signalerat att han vill att Sida med tillskottet ska förbättra sin uppföljning och antikorruptionsarbete.

– Det är en väldigt stor satsning vi gör. Sida har inte fått någon höjning på det här området på tio år, sa Peter Eriksson tidigare till OmVärlden.

Läs mer om tillskottet till Sidas arbete mot korruption

Däremot får UD, som också hanterar stora summor bistånd, inte något ökat förvaltningsanslag.

Biståndet ökar med en miljard

När avräkningarna är borträknade ökar i år även anslaget till utgiftsområde sju, internationellt bistånd, med en miljard kronor, från 44,9 till 45,9 miljarder. De följande åren förväntas anslaget fortsätta att öka till 48,2 miljarder år 2021 och 50,4 miljarder kronor år 2022. Efter att Sidas, Folke Bernadotteakademins och andra enheters förvaltningskostnader dragits av återstår 44,2 miljarder kronor nästa år för ren biståndsverksamhet.

Swedfund får utökat anslag med 200 miljoner kronor till 800 miljoner. De följande åren vill regeringen öka anslaget med 200 miljoner per år till 1,2 miljarder kronor år 2021. Dessa nivåer kan dock komma att ses över, skriver regeringen, beroende på hur resultatet blir av den målöversyn i förhållande till ägardirektiven som regeringen genomför i år.

Regeringen skriver i budgeten att de strategimål som Sida har för biståndet i sina samarbetsländer i huvudsak blivit uppfyllda. Däremot har de tematiska målen för biståndet, inom framförallt miljö och klimat, biologisk mångfald, demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och SRHR, i högre utsträckning än förra året inte levt upp till de målsättningar man satt upp.

Regeringen skriver i budgeten att man ”bekymras” över detta, men kopplar resultaten till den negativa utvecklingen i världen inom dessa områden. Det svenska biståndet anses, utifrån det perspektivet, ändå ha bidragit till att dämpa effekterna av en i övrigt negativ utveckling.

Färre länder?

När det gäller det ökade fokus på demokrati som regeringen och Centern och Liberalerna kom överens om i januariavtalet skriver regeringen att man nästa år avser att anta en ny biståndsstrategi för att öka demokratifokuset hos biståndsmottagare. Regeringen skriver också att man överväger att öka kraven på att mottagaren lever upp till demokratimål.

”Som utgångspunkt ska stödet till staten minska vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati”, skriver regeringen.

Regeringen skriver också att biståndet ska fokuseras utan att precisera närmare. Dock hänvisas till utrikesutskottets yttrande där det framgick att biståndet ska fokuseras till färre länder. Någon hänvisning till färre länder finns dock inte i budgeten.

Mikael Färnbo