Go to main navigation
Afghan children show their fingers marked to indicate they have been vaccinated against polio.

Afghanska barn visar sina fingrar som markerats efter att de fått vaccin mot polio. Polio är den sjukdom som världen ligger närmast till att utrota. 

Foto: WHO/J. Jalali

NYHET

Här är sjukdomarna som världen är på väg att utrota

Allt fler barn vaccineras i världen och vi lever allt längre. Men fortfarande finns flera globala hälsoutmaningar som behöver lösas . Här är några av de sjukdomar som världen kämpar med att utrota.

För mer än 35 år sedan deklarerades smittkoppor som en utrotad sjukdom av FN:s världshälsoorganisation WHO. Sedan dess har världen tampats med andra sjukdomar, som mässling och polio. Nu finns hoppet att fler smittsamma sjukdomar kan utrotas. 

Polio 

Den sjukdom som världen är närmast att utrota är polio. Polio orsakas av olika typer av poliovirus och drabbar framförallt barn under fem år. I de värsta fallen kan viruset leda till förlamning eller att man dör av andningssvårigheter. Europa blev fritt från den vilda polion 2002. 

Sedan 1988 har antalet dödsfall sjunkit med över 99 procent, då rörde det sig om över 350 000 fall. 2017 rapporterades endast 22 fall. Fler än 16 miljoner har kunnat räddas från förlamning, enligt WHO.

Idag är det endast i Pakistan, Afghanistan och Nigeria där inhemsk spridning av polio återstår. Nigeria har inte haft något fall av vild polio sedan 2016. Indien, där det förut sågs som en omöjlighet att utrota polio, har inga fall rapporterats på över sex år. I några sällsynta fall förekommer så kallad vaccinpolio som härstammar från drickvaccinet även i länder där polio utrotats.

The Global Polio Eradication Initiative (GPEI) som samarbetar med bland andra WHO och Unicef leder arbetet med utrotning av polio. Det satsas mycket pengar på att utrota just polio, bland annat har Rotary och Gates Foundation investerat mycket pengar. 

Guineamask

Guinamask-infektion är ungefär lika nära att bli utrotad som polio.  Den smittar via dricksvattnet genom att man får i sig ett slags planktondjur som har larver från guinamasken. Den sprider sig sedan i människokroppen och maskarna kan bli upp till en meter långa. Det är smärtsamt när masken sedan ska lämna kroppen. 

1986 fanns det över tre miljoner fall i tjugo länder. Men det har drastiskt minskat. 2016 rörde det sig om strax under 2000 fall och 2018 rapporterades 28 fall i 22 byar. Idag är guineamask endemisk i Tchad, Etiopien, Mali och Sydsudan. Enstaka fall har förekommit även i Sudan och Angola. Infektionen kan även drabba djur, vilket försvårar utrotningsarbetet.

Röda hund

Röda hund är en smittsam och förhållandevis ganska mild infektion som många barn eller unga vuxna drabbas av. Räknas som en av de klassiska barnsjukdomarna och har utrotats i 33 länder.

Framförallt är det gravida kvinnor som löper stor risk om de skulle smittas av röda hund, det kan leda till missfall eller ett barn som får exempelvis hjärtfel eller hjärnskador.

I låginkomstländer som saknar vaccinationsprogram är röda hund fortfarande en vanlig sjukdom. Fler än 100 000 barn föds varje år med skador från medfödd röda hund, enligt WHO. Men även här går utvecklingen åt rätt håll. Fall av röda hund har minskat med 97 procent, från 670 894 fall i 102 länder år 2000, till drygt 22 000 fall i 165 länder år 2016.

Tropiska sjukdomar

2007 inledde WHO ett arbete med att utrota så kallade försummade tropiska sjukdomar, såsom elefantiasisflodblindhet och sömnsjuka. Sjukdomarna drabbar idag framförallt människor i fattiga och krigsdrabbade områden. 

Förra året kom organisationen med en rapport som visade på goda resultat i arbetet med att utrota dessa sjukdomar. Enligt WHO handlar det om en kombination av politiskt stöd, donationer av medicin och förbättringar i levnadsstandard.

Exempelvis har antalet fall av sömnsjuka minskat från 37 000 nya fall till under 3000 fall år 2015. 

Mässling

Mässling är en väldigt smittsam sjukdom som orsakas av ett virus och en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn under fem år. 95 procent av dödsfallen inträffar i låginkomstländer, framförallt i Afrika och Asien. Men förra året steg antalet drabbade även i Europa samtidigt som fler än förut vaccinerades.

Konfliktområden eller områden som drabbats av naturkatastrofer är extra känsliga för mässlingutbrott. 2012 så lanserades ett initiativ för att inget barn ska dö av mässling eller födas med röda hund. 

Mellan år 2000 och 2016 minskade antalet dödsfall med 84 procent efter att fler fått tillgång till vaccin. Det uppskattas att över 20 miljoner liv har kunnat räddas. 

Vaccinet har varit avgörande för att minska barnadödligheten i världen. Sjuksköterskan Rebati vaccinerar Adilya mot vanliga barnsjukdomar i Odisha, Indien. Foto: Pippa Ranger/DFID

Kommer det att gå?

Det finns flera hinder i arbetet med att utrota sjukdomar. Det saknas till exempel pengar för att alla människor ska få vaccin. På årets Världshälsodag uppmärksammas alla människors rätt till hälsa och sjukvård. Falska nyheter och ovetenskaplig informaiton sprids allt snabbare och i framförallt Nordamerika och Europa har det börjat skapas kluster av vaccinskeptiker. Förra året gick forskare ut och varnade om att det hotar det fortsätta arbetet med att utrota olika sjukdomar.   

Efter att smittkopporna utrotades kom flera andra mål om att få bort fler sjukdomar och världssamfundet hoppades att flera skulle vara borta redan på 1990-talet.

Men det går ändå att visa på stora framgångar där tidigare miljontals människor drabbades eller dog av sjukdomar som idag är på väg mot utrotning. I stort har det gått från att runt 20 procent av världens barn var vaccinerade mot de vanligaste sjukdomarna - till idag - då över 80 procent får vaccin. Att barnadödligheten har gått ner kraftigt, halverats sedan 1990, beror till stor del på att så många fler barn vaccineras. Rekordmånga barn vaccinerades 2017, enligt Unicef.

En stor del av pengarna som går till att bekämpa de här sjukdomarna kommer från olika biståndsgivare - och de har spelat en stor roll i utvecklingen de senaste tjugo åren. Exempelvis är Sverige en stor givare till den globala hälsan, 13 procent av det svenska biståndet går till olika hälsoprogram - bland annat vaccinationsprogram genom till exempel WHO och Gavi. I den globala utvecklingsagendan Agenda 2030, särskilt mål 3 om hälsa har världen bland annat förbundit sig till att tillgängliggöra vaccin för alla.

Det kommer också nya innovationer på marknaden, exempelvis utvecklas nu ett plåster som ska ge skydd mot polio, mässling och röda hund. Det sätts direkt på huden, kräver inte lika mycket förutbildning som att injecera vaccin och är inte lika känsligt mot temperaturförändringar. Det utförs även tester där drönare transporterar vaccin till otillgängliga platser.

Louise Gårdemyr