Go to main navigation
HitGarBistandet.jpg

2018 års biståndsbudget var, med sina 43 miljarder kronor, den största budgeten för internationellt bistånd någonsin i Sverige.

Foto: Illustration: 22blocks

NYHET

Hit gick biståndet 2018

Funderat på vart dina skattepengar tog vägen? Här ser du hur en del av biståndets 43 miljarder kronor spenderades ifjol.

När 2018 års biståndsbudget presenterades var den med sina 43 miljarder kronor den största budgeten för internationellt bistånd någonsin i Sverige. Jämfört med 2017 var det en ökning med åtta miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst, eller BNI.

Ökningen av det svenska biståndet berodde främst på ökad tillväxt och att mindre pengar än tidigare avräknades från biståndet för att finansiera flyktingmottagande.

I EU har medlemsländerna enats om att senast år 2030 ska 0,7 procent av BNI ska gå till biståndet, men det är få länder som ser ut att lyckas nå detta. Tillsammans står EU-länderna och EU-kommissionen för mer än hälften av världens bistånd. Mellan 2014-2020 handlar det om drygt 80 miljarder euro som fördelas på 150 länder. Sverige bidrar med cirka 3 procent av EU:s bistånd.

Klimat och jämställdhet

I budgeten fanns några tydliga satsningar, bland annat på jämställdhet. Åtta procent av budgeten gick till insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Läs mer: Sida satsar på SRHR i Myanmar

Familjeplanering och sexualundervisning fick också ökat stöd, delvis som en reaktion på att USA valde att sluta ge stöd till organisationer som stödjer abort.

Det blev också mer pengar till klimatet, bland annat har man lagt mer pengar på åtgärder för renare hav och minskade utsläpp. I samband med budgetsläppet sades att 500 extra miljoner skulle gå till klimatsatsningar.

Mer pengar till kriser

De humanitära insatserna fick 1,4 miljarder kronor mer än tidigare. För 2018 uppgick Sidas humanitära budget till drygt 4 miljarder kronor.

Läs mer: om att jobba med humanitärt bistånd

Ungefär hälften av alla pengar förmedlades via FN och andra så kallade multilaterala organisationer. FN:s flyktingorgan UNHCR, FN:s livsmedelsprogram (WFP) och FN:s barnfond Unicef var några av de största mottagarna av svenska pengar. Det här biståndet hanteras framför allt av Utrikesdepartementet.

Mest till Afghanistan

Den andra hälften av budgeten gick direkt till de olika länder där Sverige har samarbeten för utveckling, antingen raka vägen till organisationer och mottagare i länderna eller via så kallade ramorganisationer som Världsnaturfonden, Union to Union, Diakonia eller Kvinna till Kvinna.

Afghanistan fortsatte att vara det största mottagarlandet för den här typen av bistånd, även kallat bilateralt bistånd. De fem största biståndsländerna efter Afghanistan ligger alla i Afrika, och följs sedan av Syrien och Palestina.

Många av dagens konflikter och kriser sträcker sig också över landsgränser. Ibland kompletteras därför stödet till enskilda länder med olika typer av regionala strategier. Sida har exempelvis även ett humanitärt stöd för Syrienkrisen som bland annat går till arbete i grannländerna Jordanien, Turkiet och Libanon som tagit emot en majoritet av flyktingarna från Syrien. Det finns även en regional utvecklingsstrategi för Syrienkrisen (1,7 miljarder kronor fördelat under 2016-2020) som är långsiktig och ska stärka Syriens och grannländernas motståndskraft.

Samverkan med näringslivet

En annan del av biståndet bedrivs i samarbete med privata företag för att bidra till biståndets olika mål. Det statliga bolaget Swedfund investerar exempelvis i företag, ger lån och investerar i fonder som i sin tur investerar i mindre företag i utvecklingsländer. Swedfund hjälper också svenska små- och medelstora företags samarbeten i utvecklingsländer. Finansieringen för Swedfund kommer direkt från regeringen, och under 2018 fick bolaget ett kapitaltillskott på 600 miljoner kronor från biståndsanslaget.

Läs mer: Storföretagens nya roll i biståndet

Biståndsmyndigheten Sida har också hand om ett antal olika projekt som genomförs i samverkan med näringslivet. Syftet med projekten är detsamma som för mycket annat bistånd: att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsmöjligheter. Bland annat ger man lånegarantier för att frigöra mer kapital och resurser till biståndsmålen och ge bättre tillgång till finansiering för fattiga människor. 

Möjliggör investeringar

Genom så kallade Challenge Funds kan företag söka finansiering för investeringar i exempelvis förnybara energilösningar för fattiga. Företagen som väljs ut bidrar själva med hälften av pengarna och andra hälften kommer från biståndet. Statistiken för 2018 är ännu inte framtagen, men under 2017 omfattade Challenge Funds ett belopp om 865 miljoner kronor.

Ett annat verktyg är PPDP, vilket står för Public Private Development Partnership. Det handlar om projekt som drivs gemensamt av Sida och företag. Man har till exempel samarbetat med textilföretag i syfte att stärka facklig verksamhet, där Sida och företaget båda bidrar med lika mycket pengar till projektet som hålls i av en tredje part, som till exempel den Internationella arbetsorganisationen ILO. Under 2018 motsvarade PPDP-projekten omkring 300 miljoner kronor.

Axel Kronholm