Go to main navigation
 Irene Naikaali

Irene Naikaali, programchef för Hungerprojektet i Uganda, hoppas på ett förändrat tänk kring jordbruket för att säkerställa matsäkerhet i tider av klimatförändringar.

Foto: Hungerprojektet

nyhet

Hon vill skapa hållbara jordbruk i Afrika men det kräver ”ett förändrat tankesätt”

Klimatförändringarna gör en redan svår situation svårare för de fattigaste i världen. Irene Naikaali Ssentongo vill genom tradition och kreativitet bidra till ett hållbart jordbruk.

Irene Naikaali Ssentongo har arbetat i över 15 år i Uganda med FN, biståndsorganisationer, och senast som programchef för Hungerprojektet. Hon vill förbättra livet för människorna i Uganda men menar att de måste förändra attityden för hur de ser på sig själva. Ibland, förklarar Irene, går även afrikaner på den gamla nidbilden av afrikanen som offer som måste räddas av den vite mannen. 

– Jag har en stor passion för människor som tror på sig själva, som går framåt för att se den ljusare sidan av livet. Att vilja vara med och förändra världen till en bättre plats är vad som driver mig. 

Irene Naikaali Ssentongo var i december i Stockholm för att berätta om jordbruksprojektet som delvis sponsras av svenska postkodslotteriet. Foto: Sofie Axelsson

Irene tror att det agroekologiska jordbruksprojektet har potential att skapa en verklig förändring för de fattigaste i landet. Hittils har det startats upp i två av Hungerprojektets fokusområden i Uganda under 2018 och ska minst sträcka sig till 2022. Många ugandier på landsbygden överlever i dag på bara en måltid om dagen och saknar tillräcklig näring. Hittills har projektet visat positiva resultat. 

– Detta projekt bygger på att omfamna en traditionell jordbruksmetod som garanterar en viktig livsmedelsförsörjning, men säkerställer även att naturresurserna och miljön skyddas.

Ett av pilotprojekten i Hungerprojektets jordbruksprogram. Foto: Malin Flemström, Hungerprojektet

– Vi kan skapa kortsiktiga vinster med det jordbruk vi har i dag men det är inte hållbart. Det skapar en ond cirkel av att man behöver pengar för att köpa mat istället för att kunna odla själv och den som inte har pengar blir undernärd, säger Irene.

En av de största utmaningarna med jordbruket är att kunna stå emot skadedjur och sjukdomar. Irene förklarar att träd och sammansättningen av olika plantor kan säkerställa klimatets stabilitet och en balans för att fler grödor överlever.

– Det finns ett system som kallas push and pull management. Där du planterar en viss gröda tillsammans med en viss ört som skapar ett naturligt bekämpningsmedel mot skadedjur. Vissa av grödorna drar skadedjuren till sig medan andra skjuter dem ifrån sig. När du planterar träd vid jordbruken kan de också fungera som ett naturligt bekämpningsmedel, säger Irene.

Hon berättar om att de också använder så kallad askbryggning där aska blandas tillsammans med vatten, chili och tvålämnen som sedan kan sprutas på växterna, det fungerar särskilt bra på tomater.

I Iganga, ett av Hungerprojektets fokusområden har jordbrukarna nu tillgång till en mångfald av frukt och grönsaker som inte funnits tidigare. 

Jordbrukslösningarna bygger på traditionella tekniker men är framförallt en kreativ process. Informationen kommer från bönderna själva som förlitar sig på sina egna traditioner, men Irene menar att även andra aktörer som företag och forskningsgrupper är välkomna med sin kunskap eftersom vissa av de gamla teknikerna inte längre fungerar på grund av klimatförändringarna.

– De flesta av metoderna kommer från bönderna som säger ”åh vi brukade göra så här”. Men det finns mycket kreativitet och flexibilitet inom projektet och vi dokumenterar vad som fungerar och vad som inte fungerar. Bevisen vi samlar genom projektet hoppas vi inte bara kommer att replikeras i Uganda utan i alla de nio länder i Afrika där Hungerprojektet har verksamhet.

"Beteendeförändring tar tid"

Många är skeptiska till programmet. En del bönder i pilotprojektet tror inte riktigt på tekniken och använder den därför bara i en mindre skala men fortsätter att spraya giftiga bekämpningsmedel på sina större odlingar. Även regeringen är för de bekämpningsmedel som har möjlighet att skapa en kortsiktigt matsäkerhet. Det gör att bönderna får höra olika budord. Men Irene är positiv.

– Beteendeförändring tar tid. Så genom att vi får fram bevis på att det funkar kan de börja tänka om, säger Irena och berättar att de brukar visa upp odlingarna i pilotprojekten för att visa att detta faktiskt fungerar.

Just nu är planen främst att skapa matsäkerhet för familjer, att se till att de har tillgång till frön och resurser för att odla själva. När det målet är säkrat så finns även en plan för att sälja sina produkter till lokala marknader och i framtiden kanske bryta sig in på exportmarknaden. Den ledande gruppen i det framtida entreprenörskapet ska vara kvinnor, menar Irene.

– Hungerprojektet fokuserar mycket på kvinnorna. De är viktiga ledare som måste stärkas för att få möjlighet att bli självförsörjande. Vi använder oss bland annat av mikrolån och utbildar i företagande, på så vis får de både pengar och kunskap att starta företag.

Sofie Axelsson