Go to main navigation
KorruptionBiståndFinal.jpg

Nya karolinska, kommunpampar eller investerare. Människan tycks vara en korrupt varelse som hittar nya sätt att sko sig, oavsett näringsgren.

Foto: 22blocks; Kollage foton: ©CreativeCommons ©Dreamstime

NYHET

Hur mycket korruption tål biståndet?

Rädsla för korruption genomsyrar idag biståndet. En ny rapport visar att trenderna går mot stora internationella organ, bort från civilsamhället, som också får ta allt större risker.

Ta en konflikt, vilken som helst. Lokalt styr en lokal milisledare som kräver pengar för att du ska kunna arbeta. Vid vägtullar på vägen dit står beväpnade män och kräver mutor.  Och på regeringsnivå – de som ger tillstånd för att du ska få vara där – råder en omfattande korruption. Men nere på marken är människorna extremt utsatta och i stort behov av stöd från omvärlden. Så vilka risker kan biståndet acceptera? 

Frågor om hur Sida kan uppnå resultat i länder där det finns stora risker med säkerhet och korruption togs upp i en studie som Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) presenterade den 13 juni.

– Sverige är inte ensam om att arbeta i svåra områden utan dessa frågor är något som många biståndsgivare försöker svara på, säger Nilima Gulranjani, seniorforskare i utvecklingsfrågor vid King’s College, London.

Tillsammans med Linnea Mills, forskningskonsult i London, har Nilima Guljarani i 1, 5 års tid tittat på hur Sida arbetar med risker i länder som är svaga eller misslyckade (så kallade fragile and failed states).

Rapporten ”Fit for Fragility” utgår från studier av Sidas interna system, intervjuer med medarbetare på Sida, civilsamhället och andra aktörer samt en djupstudie av ett projekt i Afghanistan.

I Afghanistan har Sida arbetat med Mary Stopes International, som en lokal samarbetspartner. De ger sexualrådgivning till både män och kvinnor runtom i Afghanistan, även på landsbygden där Talibaner styr. Riskerna är stora, både för personalens säkerhet, men också för att en del pengar kan gå till lokala milisgrupper eller korrupta politiker.

Läs mer: Så får du en mulla att prata preventivmedel

Kontroll eller flexibilitet

Mellan 2006 och 2014 ökade kontrollfunktionerna på Sida. Kontrollen av de svenska skattepengarna blev central vilket kan ha inneburit att Sida blev mer ovilliga att ta risker och ibland kanske la ner väldigt bra projekt.

Efter 2014 ser rapportförfattarna en ökad flexibilitet hos Sida. Men samtidigt visar studien att Sverige under de senaste fem åren ökat sitt stöd till FN, EU och Världsbanken. Stöd till projekt som drivs av organisationer från civilsamhället har dock minskat. Enligt rapportförfattarna skulle detta kunna bero på att Sida vill flytta bort risken.

De som intervjuades från civilsamhället förklarade att Sida måste vara med och dela på risken. Om korruption uppstår får civila organisationer stå för hela risken och tvingas betala tillbaka pengar till Sida om en partner förskingrar pengar.

Vad kan accepteras?

En av intervjupersonerna berättar att ”om vi säger (till politiker) att vi jobbar i riskfyllda länder som Somalia kan de säga att det är bra att ni tar risker. Men om vi sen berättar att det finns en utbredd korruption i landet så blir de nervösa. Det är som om det är okej att vi riskerar våra liv men inte deras pengar…”.

Under seminariet där rapporten presenterades fanns det en ganska stor enighet om att Sverige måste arbeta flexibelt i konfliktområden för att kunna uppnå resultat. Och då måste man acceptera att det finns risker – både med korruption och personlig säkerhet.

Studien kommer bland annat fram till att en nollvision gentemot korruption inte är rimlig. Sida har de senaste åren också accepterat en del ökad risk men det finns fortfarande en del friktioner inom Sida. Och det är svårt att hitta former för att kommunicera att en nollvision mot korruption inte går att ha. 

Som en från civilsamhället sa i rapporten:

”Sida skulle bli rökta om de skulle säga till en journalist att de accepterar lite korruption”.

Petter Bolme