Go to main navigation
Prossy_Babirye_1.JPG

Prossy Babirye är ordförande för Ugandas samarbetsorganisation för människorättsorganisationer, NCHRD-U.

Foto: Civil Rights Defenders

nyhet

Inbrott och vandalisering av NGO-kontor i Uganda

Ett stort antal kontor för MR-organisationer i Uganda har utsatts för våldsamma inbrott – utan att polisen reagerat. Men nu har civilsamhället samlat alla incidenter i en rapport som fått stort genomslag.

På natten till den 22 maj 2016 slogs säkerhetsvakten Emmanuel Alituha ihjäl utanför huvudkontoret till den ugandiska icke-statliga organisation HRAPF, som arbetar med rättshjälp för sexuella minoriteter och sexarbetare. Fångade av övervakningskameror kunde polisen sedan se de fyra gärningsmännen bryta sig in och vandalisera lokalerna.

Det här var varken det första eller det sista våldsamma inbrottet som drabbat organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i Uganda. I en rapport från Ugandas samarbetsorganisation för människorättsorganisationer, NCHRD-U, framtagen med stöd av Civil Rights Defenders, analyseras 32 våldsamma inbrott som skett mellan 2011 och 2018. Men även dessförinnan var attackerna frekventa. Inredning och utrustning för stora värden har stulits eller slagits sönder och i de fall där vakter kommit emellan har de utsatts för våld.

– Det här har varit ett problem i många år. Alla inbrott har rapporterats till polisen, men det har stannat där. Inget mer hände. Så vi bestämde oss för att tillsammans med Civil Rights Defenders  göra en egen oberoende utredning, och samla alla incidenter i en rapport och på det sättet få uppmärksamhet och förhoppningsvis förändring, säger Prossy Babirye som är ordförande för NCHRD-U.

Polisen förblir passiv

Trots att gärningsmännens ansikten gick att urskilja på övervakningsfilmen har ingen gripits för attacken mot HRAPF. Två år senare, i februari 2018, utsattes samma kontor för ytterligare en attack, den här gången av nio gärningsmän som misshandlade säkerhetsvakterna svårt och återigen slog sönder lokalen. Enligt vakterna pratade de hela tiden i mobiltelefon med någon som de verkade ta order ifrån.

Även i detta fall har polisutredningen gått i stå. Enligt rapporten är det symptomatiskt. Ingen grips och polisens utredningar kan i bästa fall beskrivas som passiva.

Liknande våldsamma inbrott har också drabbat bland annat lokala kvinnogrupper, organisationer för änkor, pressfrihetsgrupper och mänskliga rättighetsgrupper. Många har liksom HRAPF drabbats flera gånger, ibland upp till fyra gånger.

– Att inte få gehör har haft en mycket negativ inverkan på hela NGO-sektorn. Du är lämnad i ovisshet och har ingen att vända dig till. Du förstår inte varför du drabbats eller hur du ska göra för att skydda dig. Dessutom går ägodelar och information förlorad, säger Prossy Babirye.

Enligt rapporten pekar flera omständigheter mot att attackerna på något sätt har kopplingar uppåt i statsapparaten. De utsatta organisationerna har alla varit verksamma och uttryckt kritik inom områden känsliga för regeringen, som mänskliga rättigheter, god förvaltning, antikorruption och pressfrihet.

I en del av inbrotten har gärningsmännen specifikt varit ute efter medlemslistor och organisationshandlingar. Man har plockat med sig hårddiskar men lämnat mer värdefulla föremål kvar på kontoret.

Civilsamhällets utrymme krymper

Liksom i grannländerna Kenya och Tanzania, samt många länder runt om i världen, har utrymmet att agera i civilsamhället blivit allt trängre i Uganda de senaste åren. Byråkratin har förvärrats och repressionen mot fredliga protester har ökat.

Därtill har civilsamhället hamnat i skottgluggen i den politiska retoriken. President Yoweri Museveni, som suttit vid makten sedan 1986, har i ökande omfattning lagt skulden på civilsamhällesorganisationer för de ibland våldsamma protester som blossat upp mot hans styre och förändringar av konstitutionen, som borttagandet av mandat- och åldersgränser för hur länge samma president kan sitta vid makten.

När rapporten om inbrotten släpptes i december förra året fick den stort genomslag.

– Redan vid lansering väckte rapporten ett stort medialt intresse. Vi tror att det här kan bli ett väldigt viktigt verktyg för påverkan. Jag har även fått tillfälle att presentera rapporten för inrikesministern, och vi har blivit lovade åtgärder. Så nu har vi äntligen fått nyckelspelarna att reagera, och inte bara på inbrotten, utan alla frågor som rör trakasserier mot civilsamhällesorganisationer, säger Prossy Babirye.

Mikael Färnbo