Go to main navigation
On 2 April 2019, Maïmouna Barry, 45, walks through what is left of the village of Ogossagou-Peulh in Mali following a recent attack, with her daughter Hawa, 10. Maimouna lost her youngest daughter during the attack on the village. Seven-year-old Aminata died while trapped inside the family home when flames began to consume it. When Hawa heard the news, she screamed and threw herself on the ground.

The village of Ogossagou-Peulh in Bankass, Mopti region, was attacked on the night of 23 March 2019, leaving over 150 people dead, one-third of which were children. Dozens of children sustained burns, gunshot wounds and fractures. 

Increasing intercommunal violence and the presence of armed groups has resulted in repeated attacks in central Mali, which have led to the killing and maiming of children, their displacement and separation from their families, and their exposure to sexual violence and psychological trauma. Over 377,000 children are estimated to be currently in need of protection assistance in Mali. 

UNICEF has been working with local authorities and partners to provide medical and psychosocial care for conflict-affected children, reunite separated children with their families, and provide care for survivors of violence, including sexual violence.

Här går Maïmouna Barry, tillsammans med sin dotter Hawa, genom vad som är kvar av sin hemby Ogossagou-Peul i Mali. Byn attackerades i april – 150 människor dog, en tredje del var barn, och många skadades. Unicef och FN:s livsmedelsprogram WFP är några av de aktörer som finns på plats i Mali. 

Foto: Seyba Keïta/Unicef

NYHET

Klimatkrisen driver på konflikten i Mali:  ”Daglig kamp för överlevnad”

Fler än två miljoner barn går inte i skolan och brist på vatten och mat har lett till ett ökat dödligt våld i Mali. Nu flyr allt fler inom landet och många barn drabbas svårt.
– Men motståndskraften hos människorna är imponerande, säger Siliva Caruso, landsdirektör för WFP i Mali.

– Mali är extremt komplext. Det är en kombination av flera faktorer: klimatförändringar, konflikter och extremism som tillsammans gör landet väldigt sårbart. Det blir en ond cirkel av instabilitet som är väldigt utmanande, säger Silvia Caruso, WFP:s landsdirektör i Mali.

Sedan år 2012 har Mali skakats av strider, terrorism och hunger. Och de senaste månaderna har det kommit flera rapporter om ökat våld och ett försämrat säkerhetsläge i landet. Bland annat rapporterade FN:s barnfond Unicef om hur dubbelt så många barn dödats i våldsdåd under första halvan av 2019, jämfört med hela 2018. Extremistgruppers framfart och en kraftig ökning av etniska konflikter beskrivs som orsaker. Från att ha varit relativt isolerade till norra Mali drabbas nu också de centrala delarna av landet allt mer. 

En daglig kamp för överlevnad

Efter årets attacker har Malis president Ibrahim Boubacar Keita gått ut och varnat att Mali nu står inför en ”existentiell kris” och att folket måste enas för att det här är en fråga om nationens överlevnad. Minusmas, FN:s fredsbevarande styrka i landet, chef menade att våldsspiralen var ”allas ansvar”. 

I juni kom dessutom en rapport om att 920 skolor tvingats stänga på grund av en ökad hotbild och attacker vilket innebar att hundratusentals barn stod utan skolgång. I Mali är det redan många barn, över två miljoner enligt Unicef, som inte går i skolan.

– I centrala Mopti, som var den region som drabbades värst av skolstängningarna i somras, är fortfarande en tredjedel av skolorna i regionen stängda. Från WFP:s håll stöttar vi Malis regering med ett skolmåltidsprogram sedan 20 år tillbaka. Vi har nu ökat vår närvaro på de platser som drabbats värst av skolstängningarna för att hjälpa de skolor som fortfarande är öppna att hålla igång sin verksamhet, berättar Silvia Caruso.

– Hälften av landets befolkning är under 15 år. Folket känner sig marginaliserade och övergivna när allt mer samhällsservice stängs ner – såsom skolor. Det blir en daglig kamp för överlevnad för många, fortsätter Silvia Caruso.

I samband med att konflikterna ökar tvingas också allt fler människor att lämna sina hem, vilket ökar behoven av humanitär assistans. I början på september höjde WFP krisen i Mali till den högsta klassen av nödsituationer och utökar sitt stöd och arbete i landet. 

– Den senaste tiden är det inte bara människor som blir måltavlor för konflikter utan också resurser. Lador har bränts ner, boskap har stulits eller dödats. Det leder till att fler människor tvingas lämna sina hem och blir beroende av humanitär nödhjälp, säger Silvia Caruso.

14-åriga Mariam Barry och 11-åriga Rokiyatou Barry har båda tvingats fly från sina hem i Mali. Här befinner de sig i en temporär tält-skola uppsatt av Unicef i staden Sévaré, i Mopti-regionen. Foto: Harandane Dicko/Unicef 

Klimatförändringarna driver på konflikterna

Samtidigt som de etniska spänningarna ökar i landet blir en annan konfliktdrivande faktor allt tydligare.

– Klimatförändringarna skulle jag säga är en av huvudfaktorerna som driver dagens konflikter i Mali. Merparten av befolkningen försörjer sig på jordbruk vilket gör de väldigt sårbara inför ett förändrat klimat, säger Silvia Caruso.

I Sahel-regionen, där Mali ingår som ett av tio länder, är prognosen från FN:s klimatpanel IPCC att temperaturökningen kommer vara 1,5 gånger så stor som det globala genomsnittet. Tillgången till vatten och land har redan börjat minska. Klimatförändringarnas konsekvenser, interna oroligheter och en växande befolkning leder till många utmaningar, bland annat när det kommer till mat

– Allt det här bidrar till en stor livsmedelsosäkerhet, säger Silvia Caruso som också tror att mat kan vara lösningen. Något som WFP tillsammans fredsforskningsinstitutet Sipri börjat studera – kopplingarna mellan hunger och konflikt och hur mat kan vara med och bidra till fred.

I somras förnyade Säkerhetsrådet FN:s fredsbevarande operation Minusma i Mali och under FN-veckan i New York nu i september diskuterades situationen I Sahel.

– Tiden har kommit för att mobilisera stöd för att stötta länder och människor i Sahel, sa FN:s generalsekreterare Anonio Guterres då.

Behöver bygga fred – och förtroende

Mali och Sahel-regionen har länge fått stöd från det internationella samfundet. Men Silvia Caruso menar att många av givarländernas prioriteringar har skiftat.

–Mali är i behov av ett stort och flexibelt stöd för att kunna bygga fred. Vi behöver stöd till människor och samhällen, inte bara polis och gränser, säger hon och tillägger:

– Mycket av vårt arbete handlar om att bygga förtroende. Samhällen som varit med om attacker och konflikter som förlorat allt och inte kan försörja sig – där behöver tilltron byggas upp igen. Det kan handla om allt från att hjälpa till med tillgång till mark till att få igång handel igen och bygga brunnar för att få tillgång till vatten.

Trots Malis många utmaningar ser Silvia Caruso också framtidshopp hos människor hon träffar. 

– Motståndskraften hos människor som jag träffar dagligen är imponerande. Att se vad de kan göra med det lilla stödet vi kan ge. En liten by jag besökte vid gränsen av Algeriet där torka tillhör vardagen har fått hjälp med att anlägga bevattningskanaler – och nu vill de göra mer, på egen hand, säger hon.

Louise Gårdemyr