Go to main navigation
FN-soldater UN photo.jpg

130 anklagelser om sexuella övergrepp har gjorts mot fredsbevarande soldater i Centralafrikanska republiken. Soldaterna på bilden har ingenting med artikeln att göra.

Foto: UN Photo

nyhet

Läckta FN-dokument visar grov försummelse i utredningar av sexuella övergrepp

DNA-prov som ruttnar bort, våldtäktsoffer som misstänkliggörs och vittnesmål som försvinner. Läckta FN-dokument visar på grov försummelse i utredningar av sexövergrepp av FN-soldater i bland annat Centralafrikanska republiken.

FN-soldater har anklagats för cirka 130 fall av sexuella övergrepp, våldtäkter och sexuellt utnyttjande i Centralafrikanska republiken under 2016. Det är främst fredsbevarande soldater från Burundi och Gabon som anklagats.

Nu visar en intern rapport från 2017, som läckts till tidningen The New Humanitarian av en tidigare anställd inom FN, att processerna och utredningarna kring de sexuella övergreppen har kantats av upprepade misstag och grov försummelse vilket resulterat i att många offer nu aldrig kommer att få upprättelse.

Rapporten beskriver bland annat hur FN:s flyktingorgan, Unicef, inte samlat in kvalitativa vittnesmål från de drabbade och att det dröjt veckor innan de skickat informationen till FN:s utredningsgrupp.

– Det var tydligt att offrets första anklagelse inte blivit inspelat av Unicef, säger en person som intervjuas i rapporten.

Enligt tidningen ska utredare bland annat glömt att inkludera förövarens bild vid en vittneskonfrontation och därefter skrivit att den utsatta kvinnan inte kunnat identifiera sin förövare. Kvinnan kunde senare utan svårigheter peka ut förövaren ur en samling med 140 bilder.

DNA-bevis ruttnade bort

FN ska även ha misslyckats med att skapa ett säkert system för DNA-insamling, vilket lett till att en stor del av bevisen som hade kunnat identifierat förövarna har ruttnat bort.

”Trots att en majoritet av DNA-proverna var insamlade från mars till maj 2016 – långt efter anklagelserna om övergrepp och våldtäkterna ägde rum – så förvarades de i Bangui i många, många månader […] När proverna till slut kom till labbet så hade det mesta redan ruttnat. Det är därför inte överraskande att positivt resultat inte kunde uppnås”, beskriver rapporten. 

Rapporten beskriver också utredare som oerfarna och att de var pressade att göra så få intervjuer som möjligt per dag från sina chefer. Enligt rapportförfattarna var utredarna till en början ”mer intresserade av att misskreditera vittnen än att ta deras vittnesmål”.

FN valde att inte gå vidare med hälften av de anklagelser som kom fram i Centralafrikanska republiken år 2016. I minst ett fall var den anledningen att utredningen var otillräcklig.

Straffrihet är ett faktum

Trots att en majoritet av de fall där Burundi-soldater anklagats har ogillats och att flera fall från Gabon-soldater fyra år senare fortfarande väntar på utredning, tycker Ben Swanson, chef för FN:s interna utredningsorgan OIOS, att resultaten av utredningarna har varit ”ganska bra”. Swanson beskriver för The New Humanitarian att rapporten från 2017 har varit till nytta för att skapa reformer för utredningar av sexuella brott inom FN-systemet.

Kaila Mintz, från kampanjen Code Blue, beskriver däremot i en tidigare artikel i OmVärlden att ingenting har hänt för att få till en verklig förändring av utredningar av sexuella brott inom FN-systemet. Code Blue har även uppmärksammat att straffrihet är ett faktum för många av de fredsbevarande soldater som begår övergrepp. Anledningen är att det är soldaternas hemländer som har en exklusiv rätt att bestraffa soldaterna, vilket sällan görs på grund av att insatserna ofta är resurskrävande, utredningar och bevis är otillräckliga samt att det i vissa länder inte är olagligt att begå brott utomlands.

Kaila Mintz bekräftar att vad som beskrivs i rapporten om oerfarna utredare, otillräcklig insamling av bevis och traumatiserande av offer är återkommande problem i FN-utredningarna. Hon beskriver även hur många tvingas göra anklagelserna i en fientlig och obehaglig miljö.

– Problemen har länge varit nedtystade, trots våra försök att lyfta dessa frågor. Nu behövs en systematisk förändring. Vi har ett nytt förslag om att tillsätta en oberoende panel av experter som kan observera processen när ett fall anmäls. Det kan göras rätt enkelt, vi behöver bara övertyga medlemsländerna om att detta bör införas, säger Kaila Mintz.

FN:s talesperson Florencia Soto Nino-Martinez svarade i ett mejl till OmVärlden efter publiceringen av artikeln (12 november) att de läckta dokumenten handlar om ett utkast vars syfte är att granska hur verksamheten bedrivs i länder med svåra förhållanden. 

– Informationen kommer från ett utkast till en report från 2017. Vi kommenterar inte på utkast, säger Soto Nino-Martinez. 

Sofie Axelsson


Texten har uppdaterats i efterhand.