Go to main navigation
2015 valet i Storbrittanien såg ett rekordantal kvinnliga
parlamentariker. Totalt blev 191 kvinliga MPs invalda i
Storbrittaniens House of Commons. Källa: House Of Commons Library"

Den kvinnliga parlamentariska representationen har ökat globalt. I valet 2015 i Storbritannien gick till exempel rekordmånga platser till kvinnor. Men Rwanda toppar listan, där fler parlamentariker är kvinnor än män.

Foto: Iva Troj/22blocks

NYHET

Länderna med flest kvinnor i parlamentet

Allt fler kvinnor tar plats i världens parlament. Rwanda, Kuba och Bolivia toppar listan – Sverige hamnar först på en sjunde plats. Med nuvarande takt kommer det ta 250 år att uppnå jämn könsfördelning i parlamenten globalt.

De senaste 20 åren har mycket hänt vad gäller kvinnlig politisk representation. År 1997 var det bara Sverige, Norge, Finland, Danmark och Holland där kvinnor hade mer än 30 procent av platserna i parlamenten. I dag har den gränsen sprängts av 50 länder.

Men utvecklingen går långsamt och de senaste åren har takten stannat av eller till och med gått åt fel håll i några länder. Fortsätter samma tempo kommer det att ta 250 år att uppnå jämn könsfördelning i parlamenten, enligt en uppskattning från Interparlamentariska unionen (IPU).

Globalt har representationen ökat från ungefär 12 procent 1998 till drygt 23 procent 2018. Många av de länder som sett en kraftig ökning har infört könskvotering, Argentina var först ut med en lag 1991. Det är också något som fått effekt i många av de länder som gick till val under 2018, visar IPU:s årliga analys.

I dag har vi 11 kvinnliga statsöverhuvuden runt om i världen, men många länder har ännu inte haft en kvinnlig president, premiärminister eller statsminister, däribland Sverige. 

Förra året fick IPU större kännedom om att allt fler kvinnliga politiker utsätts för trakasserier, i många länder finns exempel på hur kvinnor som är engagerade politiskt tar emot hot i större utsträckning än män. 85 procent av de kvinnliga ledamöter i europeiska parlament som IPU intervjuade 2018 sa att de hade upplevt könsbaserat våld.

I slutet av februari i år gick flera tidigare och nuvarande kvinnliga politiska ledare ihop i en kampanj mot hotet mot kvinnor. De menar att länder som styrs av en ”macho-man” är en stor del av problemet och menar att världen behöver implementera jämställdhet fullt ut på alla nivåer. Bland annat har Etiopiens president Sahle-Work Zewde och Irlands tidigare president Mary Robinson skrivit under

Listan över kvinnlig representation i parlamenten, som IPU regelbundet sammanställer, är i dag mer diversifierad än för 20 år sedan. Rwanda och flera central- och sydamerikanska länder har tagit över ledningen. Lägst representation av kvinnor, alla under fem procent, finns i Jemen, Oman, Haiti, Kuwait och Libanon.

Nedan listas de fyra länder som har flest kvinnor i parlamentet. Sverige hamnar som första europeiska land på plats nummer sju. 

1. Rwanda

När valresultatet I Rwanda räknades 2013 skedde något historiskt. Hela 64 procent av de nya parlamentarikerna var kvinnor. Det gjorde att Rwanda hamnade på toppen av kvinnors politiska deltagande i världen, något som sedan dess hållit i sig.

En del av den höga andelen kvinnor kan tillskrivas en lag om könskvotering på 30 procent som infördes i valet 2003. Liknande lagar har även flera andra länder i regionen. I det senaste valet 2018 valdes 61 procent kvinnor och det kom även in fler unga i parlamentet.

De kvinnliga parlamentarikerna har varit drivande i att få igenom lagar om könsneutral arvsrätt, lika lön för lika arbete, förbud mot diskriminering i arbetslivet och att kvinnor och män har samma rätt till mark. Rwanda är också ett av de minst korrumperade länderna i Afrika, en nyligen publicerad studie visar att korruption generellt minskar i samhällen med mer kvinnlig representation i parlament.

2. Kuba 

På Kuba är jämställdhet mellan könen stadgat i konstitutionen och på många områden finns en hög nivå av jämställdhet. Men det kubanska samhället präglas i stor utsträckning av patriarkala attityder om kvinnors roll och ansvar även om flera studier visar att den kubanska revolutionen spelat stor roll för kvinnors rättigheter och den jämna könsfördelningen. Jämfört med många andra länder som har en jämn representation av kvinnor och män i parlamenten har Kuba inte använts sig av kvotering för att uppnå detta.

I valet 2018 fick kvinnor 53,2 procent av platserna i parlamentet. Antalet kvinnor på högre poster är dock färre. I Politbyrån, det vill säga centralkommitténs styrelse och det organ med den reella politiska makten, är endast 25 procent kvinnor. 

3. Bolivia

2010 införde Bolivia en lag om jämn könsfördelning – där de politiska partierna skulle utse lika många manliga kandidater som kvinnliga. Eftersom Bolivia samtidigt har bland regionens högsta siffror vad gäller våld mot kvinnor kom lagen lite som en överraskning. 

Idag är 53,1 procent av ledamöterna i parlamentet kvinnor.

– För inte så länge sedan var det kvinnliga politiska deltagandet minimalt. Politiken var mäns område, säger Maria Ricaldi, Bolivias koordinator för kvinnors rättigheter.

När kvinnor får mer politisk makt blir de dock mål för våldsamma attacker från de som inte ser förändringarna med blida ögon. Många lagar som skyddar kvinnors rättigheter har införts men det tar längre tid att förändra gamla patriarkala attityder. Analytiker varnar för att detta kan hindra fler kvinnor att satsa på en politisk karriär i Bolivia.

4. Mexiko

I valet förra sommaren klättrade Mexiko på listan över kvinnlig representation i parlamenten. 48,2 procent av ledamöterna, det vill säga 241 stycken, är nu kvinnor. Att jämföra med 21 kvinnor år 1991.

Ökningen kan framförallt härledas till en könskvoteringslag som infördes 2014, något som gemensamt arbetades fram av bland andra statliga institutioner och kvinnorättsorganisationer. UN Women hyllar framgången och menar att den visar att det går att använda könskvotering som ett sätt att främja kvinnors politiska deltagande. 

– Det är fortfarande svårt för många människor i Mexiko att förstå att kvinnor kan ha makt, sa Citlalli Hernández, politiker i Mexiko, efter valet. 

Förhoppningen hos bland andra Citlalli Hernández är att den kvinnliga representationen påverkar sådant som rättigheter på arbetsplatsen och lika löner.

Även högt upp i makthierarkin är det nu jämn könsfördelning. I presidentens kabinett sitter bland annat den tidigare domaren Olga Sánchez Cordero som under sin kampanj använde ett dokument kallat ”Femsplaining” med lösningar på många av de problem kvinnor står inför i Mexiko, såsom mord på kvinnor, våld i hemmet och arbetslöshet. Ett större kvinnligt politiskt deltagande har haft stor betydelse för att förändra både sociala attityder och lagar i Mexiko, visar en studie.

Louise Gårdemyr