Go to main navigation
Dilma Silva

Dilma Ferriera Silva (till höger) var en lokal koordinator och en av de ledande aktivisterna i MAB, Movimento dos Antigidos por Barragens, "De dammpåverkades rörelse". De organiserar människor som drabbats av Brasiliens storskaliga utbyggnad av vattenkraft och dammar, som ofta fått allvarliga sociala och miljömässiga konsekvenser. Den 22 mars 2019 hittades hon mördad i sitt hem.

Foto: MAB

nyhet

Ledande miljöaktivist brutalt mördad i Brasilien

Dilma Ferreira Silva var en ledande aktivist i "De dammpåverkades rörelse", MAB, som har ett nära samarbete med Naturskyddsföreningen.
– Våra samarbetsorganisationer är jätterädda, säger generalsekreterare Karin Lexén.

Enligt vittnesuppgifter anlände fem personer på motorcyklar till Dilma Ferreira Silvas hus vid niotiden på kvällen torsdag den 21 mars. Därefter hörde grannar hur det spelades hög musik från huset långt in på småtimmarna, något som var ovanligt.

Nästa morgon stannade skolbussen utanför Silvas hem som ligger i Salvador Allende settlement, i Pará-staten, i nordöstra Brasilien. Silva arbetade på den lokala skolan. Två medarbetare gick av bussen och fann kropparna av Dilma Silva, hennes man och hennes granne – bundna, munkavlade och avrättade med kniv.

Dilma Silvas kropp bar spår av tortyr, enligt den lokala polisen.

Stor rädsla bland aktivister

Dilma Ferriera Silva var en lokal koordinator och en av de ledande aktivisterna i MAB, Movimento dos Antigidos por Barragens, "De dammpåverkades rörelse". De organiserar människor som drabbats av Brasiliens storskaliga utbyggnad av vattenkraft och dammar, som ofta fått allvarliga sociala och miljömässiga konsekvenser.

Svenska Naturskyddsföreningen har haft ett nära samarbete med MAB under många år. Generalsekreterare Karin Lexén berättar att rädslan nu är stark bland miljöaktivister i Brasilien, särskilt efter att den högerpopulistiske Jair Bolsonaro vann valet i höstas.

Bolsonaro har antytt att han kan komma att terroriststämpla civilsamhällesorganisationerna och använder ett militaristiskt språk när han talar om kampen mot de sociala rörelserna.

– Våra samarbetsorganisationer är jätterädda, säger Karin Lexén.

En framträdande aktivist

Hon berättar att Dilma Silva var en av de 25-35 000 människor som tvångsförflyttades när militärdiktaturen byggde Tucuruí-dammen i början av 1980-talet. Sedan dess har hon organiserat sig med andra drabbade och bland annat krävt kompensation från staten.

– Hon var en av de mest framträdande, en som vi har haft kontakt med. Till exempel deltog hon år 2011 i ett möte med 500 andra kvinnor som drabbats av dammprojketen och hon överlämnade då ett brev till den dåvarande presidenten Dilma Rousseff med krav på regeringen, säger Karin Lexén.

Det exakta motivet bakom det brutala mordet på Dilma Silva är inte klarlagt än. I förra veckan greps en godsägare misstänkt för mordet, men någon ytterligare information har inte läckt från utredningen.

Brasilien farligast i världen

Enligt Global Witness rankas Brasilien år efter år som det farligaste landet i världen för miljöaktivister. Där mördas flest aktiviter i världen och den farligaste delstaten är Pará, samma delstat i Amazonas där Dilma Silva mördades.

Globalt sett har mord och våld mot miljöaktivister ökat. Under 2017 dödades nästan fyra miljöaktivister varje vecka. Det är fyra gånger fler än i början av 2000-talet. Nästan hälften av de som mördas är urfolk som bor i områden som drabbas av miljöförstöring

Dränktes i dammen

Mordet på Silva är inte heller det första som drabbar MAB. För tre år sedan mördades Nilce ”Nicinha” de Souza Magalhães, aktivist och lokal ledare för MAB som hade lett många protester mot utbyggnaden av vattenkraftverket Jirau i Porto Velho. Nilce var fiskare och blev medlem i MAB efter att dammen förstört fisket där hennes samhälle fiskat i generationer.

Hon försvann från sitt hem ett par veckor efter att hon representerat drabbade fiskare vid ett möte i huvudstaden Brasilia. Ett halvår senare hittades hennes kropp dränkt i den damm hon ägnat sitt liv åt att protestera mot.

Internationell fond för aktivister

Karin Lexén berättar att Naturskyddsföreningen som svar på det ökade våldet nu jobbar på flera olika plan med frågan. Dels genom att tillsammans med de lokala organisationerna sprida information om vad som händer, dels anordna utbildningar för aktivister och lista åtgärder som den svenska regeringen och svenska företag kan vidta.

Tillsammans med sina internationella partners har Naturskyddsföreningen också inlett arbetet med att sätta upp en fond som på ett mer handfast sätt skulle kunna hjälpa aktivister med till exempel rättegångskostnader eller omkostnader om man tillfälligt behöver flytta på grund av hot.

– Det här är en väldigt viktig fråga för oss. Den här frågan lyfter fram många skrämmande tendenser, både när det gäller ett krympande demokratiskt utrymme där Brasilien är ett sådant exempel, men också när det gäller det ökande trycket på naturresurser. De som drabbas av det är ofta urfolk och andra svagare grupper, säger Karin Lexén.

Mikael Färnbo