Go to main navigation
Bongani Ngqame, 44, holds his son, Khuma, 8 months, during a portrait shoot at a park near his office at the Department of Health in Cape Town, South Africa on 9 May 2019. Sunlight filters through the trees as the bright-eyed baby coos and smiles. "I took two weeks off work when Khuma was born. They gave me either three or five days of paternity leave... but I took extra time so that I could be there to help Fezeka (his girlfriend),” says Bongani. But the pharmacist's assistant had other reasons, too. "It’s difficult to explain —something emotional. Being with your new baby, it’s both mentally and emotionally inspiring," Bongani says.  “Being with your new baby, it’s both mentally and emotionally inspiring.” Before Khuma was born, Bongani, participated in a UNICEF-supported program called MenCare — implemented in South Africa by UNICEF partner organization Sonke Gender Justice — which promotes men’s involvement as equitable, nonviolent caregivers, as well as baby bonding.

Bongani Ngqame med sin åtta månader gamla son Khuma i Kapstaden, Sydafrika. Han blev erbjuden tre pappadagar men tog två veckor - för att dela ansvaret med sin partner och för att vara mer med sin son.

Foto: UNICEF/UN0313017/Sokol

NYHET

För få män bryter mönstret – hemarbetet fortfarande kvinnans lott

Världens kvinnor utför mycket mer obetalt arbete än män – i vissa länder upp till tio gånger så mycket. Sociala normer och brist på föräldraledighet är några av de orsaker som pekas ut i en ny rapport om pappor i världen.

Det finns i dag ingenstans i världen där män tar lika stort ansvar för barn och hem som kvinnor gör när det kommer till det obetalda omsorgsarbetet. Siffrorna varierar mellan regioner och länder, i Kambodja kan kvinnor utföra upp till tio gånger så mycket obetalt arbete, i Sverige 1,2 gånger så mycket.

Globalt utför kvinnor i genomsnitt tre gånger så mycket obetalt hemarbete som män. Det är något som börjar redan hos barn, flickor lägger 40 procent mer tid på obetalt arbete i hemmet än pojkar och får alltså mindre tid för skola och fritid.

Läs mer: Inget land i världen når FN:s mål om jämställdhet

"Ökat med sju minuter"

Den ojämna fördelningen av omsorgsarbetet har flera orsaker, enligt en ny rapport om pappors roll i världen. Dels har det att göra med normer, det vill säga de stereotyper som finns kring att vara man och pappa. Men det beror också på bristande möjligheter att vara föräldraledig, för lite resurser till barnomsorg och att kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden. Det har blivit bättre i många länder, men förändringen tar tid.

– Det går väldigt långsamt. De senaste femton åren har mäns obetalda arbete ökat med endast sju minuter, säger Jens Karberg, verksamhetsutvecklare för jämt föräldraskap på organisationen MÄN.

Att det i dag i Sverige är i princip självklart att båda föräldrarna ska vara föräldralediga är relativt nytt. Långt in på 1990-talet var det fortfarande få pappor som tog ut sina dagar, först 1995 när pappamånaden infördes så gick det att se en större förändring.

– Kvinnor har tagit det största ansvaret kring barn och hem genom historien. Det har varit tydligt förankrat som en kvinnlig uppgift. Det ser vi till viss del fortfarande i Sverige – kvinnor får påtryckningar från sin omgivning och förväntas att vara hemma med sitt barn. Riktigt samma förväntningar finns inte på män och så ser det ut i resten av världen också, säger Jens Karberg och poängterar:

– Att bli tvingad ta ut sin ledighet leder till att männen ser fördelar med att ta hand om sitt barn och långsamt börjar de sociala normerna förändras.

Läs mer: Brasilien - så ska män ta mer plats i hemmet

"Att involvera män gynnar alla"

Mindre än hälften av världens länder har någon form av föräldraledighet för alla och i flertalet länder handlar det om mindre än tre veckor. Av dessa tar mindre än 50 procent ut sin ledighet. Över 600 miljoner kvinnor i arbetsför ålder kan inte lönearbeta på grund av ansvaret för omsorgsarbetet, enligt rapporten. I många av de länder där kvinnor utför dubbelt så mycket obetalt arbete som män är lönerna dessutom mycket sämre. Det upplevs då som nödvändigt att pappan lönearbetar.

Ekonomisk osäkerhet, konflikter och politisk instabilitet beskriver rapporten som hinder i vissa kontexter för att ta ut sin ledighet.

För att nå dit måste förändringen ske på flera nivåer. Det handlar både om att införa regler och lagar för föräldraförsäkring, om tillgång till socio-ekonomiskt stöd och barnomsorg och om att förändra attityder och förmedla kunskap.

– I Sverige får till exempel bara mamman frågan om alkoholkonsumtion, inte partners. Det är viktigt att vända sig till båda föräldrarna, säger Jens Karberg.

– Att involvera män gynnar alla. Kvinnor har möjlighet att tjäna mer och arbeta heltid, de får en högre pension och blir mindre sjuka. Ett mer jämställt samhälle motverkar även våld, fortsätter Jens Karberg.

Läs mer: Så mår männen i Mellanöstern: ”Vi är inte bara bankomater”

Mer debatt - och motstånd 

Det är dock inte helt okomplicerat. I rapporten framkommer att en stor del av både män och kvinnor menar att barn och hem är kvinnans lott och ansvar. Pappor från Bangladesh, Ghana, Haiti och Nigeria vittnade om att de blivit förlöjligade av andra män när de tog mer ansvar i hemmet. Stereotyper och stigman är vanliga hinder.

MÄN driver pappagrupper i Sverige, men har även internationella projekt, i bland annat Vitryssland och har också arbetat i södra och östra Afrika.

– Vi ser att allt fler tycker det är viktiga frågor att diskutera, det finns ett stort behov av män som vill prata och ha möjlighet att ställa ”dumma frågor” i trygga rum, säger Jens Karberg.

– Ett av de vanligaste svaren när män får frågan om vad de skulle vilja göra annorlunda med sina liv är just att vara mer med sina barn, fortsätter han.

Hur långt har vi kvar tills det blir en jämställd fördelning i omsorgsarbetet?

– Inget land är i dag jämställt och fortsätter vi i dagens takt kommer det ta över 200 år att nå dit, enligt World Economic Forum. Men med den kunskap om jämställdhetens alla fördelar vi samlat på oss så behöver det inte ta så lång tid, vi pratar också mer om de här frågorna i dag. Samtidigt ser vi ett ökat motstånd gällande till exempel abortfrågan och kvinnors rättigheter i stort – allt hänger ihop.

Läs mer: Sydafrika - pappor på väg åt rätt håll

Louise Gårdemyr