Go to main navigation
Min Aung Hlaing

Min Aung Hlaing, överbefälhavare för Myanmars militär. Hans styrkor anklagas nu för nya krigsbrott i delstaten Rakhine, såsom utomrättsliga avrättningar, godtyckliga gripanden, tortyr och försvinnanden.

Foto: Ye Aung Thu / AFP

NYHET

Nya krigsbrott i Myanmar: militären anklagas för mord och tortyr

Amnesty International visar i en ny utredning hur Myanmars militär har dödat, kidnappat och torterat civila i delstaten Rakhine.

Sedan 2017 har omkring 730 000 rohingyer flytt delstaten Rakhine för att undkomma vad FN beskrivit som etnisk rensning. Den militära insatsen i delstaten pågår fortfarande, men har bytt fokus. I januari 2019 utförde Arakanarmén (AA) flera samordnade attacker mot polisposteringar, varpå Myanmars militär inledde en offensiv mot den etniskt baserade väpnade gruppen.

Läs mer: Här flyr de från etnisk rensning

Nu är det inte längre främst rohingyer som drabbas utan även andra etniska grupper som befolkar delstaten, såsom rakhine, mro och khami. I denna nya offensiv har otaliga civila skadats i vad Amnesty International beskriver som "urskillningslösa attacker".

Civila terroriseras

I en ny rapport beskriver organisationen hur militären i Myanmar sedan januari 2019 har dödat och skadat civila, och även utfört utomrättsliga avrättningar, godtyckliga gripanden, tortyr, försvinnanden, med mera.

– Mindre än två år sedan omvärldens avsky för de grymheter som rohingyerna utsattes för, begår militären i Myanmar återigen fruktansvärda övergrepp mot etniska grupper i delstaten Rakhine. Insatserna i delstaten visar på en oreformerad, ansvarslös militär som terroriserar civila och begår omfattande övergrepp som en del av en avsiktlig taktik, säger Nicholas Bequelin, regionchef för Öst- och sydostasien på Amnesty International, i ett pressmeddelande.

Enligt Amnesty International har över 30 000 människor tvångsförflyttats efter den senaste tidens strider, samtidigt som myndigheterna i Myanmar stoppat humanitär hjälp från att nå de utsatta områdena.

Rapporten påpekar att även om militären i Myanmar stått för merparten av övergreppen som dokumenterats så har även Arakanarmén (AA) begått övergrepp mot civila. 

Vill att FN agerar

Någon möjlighet till ansvarsutkrävande för övergreppen verkar inte finnas på nationell nivå. Nyligen avslöjade Reuters att de sju soldater som fängslats för en massaker på rohingyer i Rakhinestaten år 2017 nyligen släppts fria. De sju soldaterna avskedades och dömdes i april i fjol till 10 års fängelse med hårt arbete, men släpptes alltså redan i november. 

Läs mer: Myanmar behöver ett generationsskifte i politiken

Amnesty International uppmanar FN:s säkerhetsråd att hänföra situationen i Myanmar till den internationella brottmålsdomstolen ICC och införa ett heltäckande vapenembargo mot landet.

– Gång på gång har det internationella samfundet misslyckats med att förhindra att Myanmars militär begår brott och har inte heller kunnat skydda civilbefolkningen. Säkerhetsrådet inrättades för att agera i exakt sådana här situationer, det är hög tid att de tar sitt ansvar på allvar, säger Nicholas Bequelin på Amnesty International.

Axel Kronholm