Go to main navigation
Klimatkompensation2.jpg

I Naturvårdsverkets senaste rapport om statens miljö- och klimatarbete konstateras att myndigheter inte kan använda skattepengar till klimatkompensation.

Foto: Illustration: ©22blocks

granskning

Myndigheter får inte klimatkompensera enligt expertmyndigheten

Svenska myndigheter har klimatkompenserat sina flygresor för närmare 20 miljoner kronor – trots att de inte har rätt att använda skattepengar till det enligt expertmyndigheten.

OmVärlden har i en granskning visat att flera svenska myndigheter använder skattemedel för att kompensera för sina flygresor, genom att exempelvis investera i skogsplantering eller elproduktion från vindkraft eller biomassa i utvecklingsländer.

Läs mer: Myndigheter klimatkompenserar för miljoner: "det funkar inte"

Sammanlagt har myndigheterna spenderat närmare 20 miljoner kronor på klimatkompensation under en tioårsperiod. Men forskningsstödet för att klimatkompensation fungerar är svagt och kritiken omfattande. En rad forskningrapporter har på senare tid visat på stora brister. Till exempel visar en rapport från Stockholm Environment Institute och tyska Öko-institutet att endast två procent av projekten bedöms ha hög sannolikhet att leda till reella utsläppsminskningar.

Syftet med klimatkompensation och handel med utsläppsrätter, som startade efter Kyotoprotkollet år 1997, var att få ner de globala utsläppen av växthusgaser. Med facit i hand kan man i dag konstatera att det inte har fungerat: de globala utsläppen är i dag större än någonsin. Bara svenskarnas internationella flygresor ökade med 130 procent från 1990 till 2014 enligt Chalmers. Även myndigheternas flygresande ökade förra året.

– Det fungerar inte. Vi vill så gärna kunna fortsätta konsumera och resa som vi gör, det är därför idén om klimatkompensation är så lättsåld. Men våra utsläpp försvinner inte, sa Maria Johansson, ekolog på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet, i OmVärldens granskning.

Får inte klimatkompensera

OmVärlden kan nu visa att det finns stora frågetecken om myndigheter ens har rätt att använda skattepengar från sitt förvaltningsanslag till klimatkompensation. Myndigheters verksamhet regleras nämligen utifrån deras uppdrag och de instruktioner myndigheterna får från regeringen i de så kallade regleringsbreven. Klimatkompensation har aldrig ingått som en instruktion i någon svensk myndighets arbete.

Riksrevisionen är den myndighet som granskar statens verksamhet. Enligt riksrevisor Tomas Kervenhed är huvudregeln att myndigheter ska följa de skriftliga instruktioner de har fått.

– Frågan om klimatkompensation dyker upp med jämna mellanrum. Vår inställning är att myndigheter ska göra det som regleras i deras uppdrag eller deras regleringsbrev från regeringen. Sen är det upp till dem att göra en tolkning vad de orden innebär. Om det inte är tydligt så bör man efterfråga ett förtydligande från sitt departement, säger han.

På vilket sätt kan till exempel SMHI, utifrån sitt regleringsbrev och uppdrag, finna stöd för investeringar i biomassa i Indien?

– Man kan säga som så att Sida är den myndighet som sysslar med bistånd i utvecklingsländer. Om någon annan myndighet ska göra det så bör man vara tydliga med det, säger Tomas Kerevenhed.

Naturvårdsverket är den myndighet i staten som samordnar de övriga myndigheternas miljö- och klimatarbete, de är alltså expertmyndighet på området. I sin senaste utvärdering konstateras att myndigheter inte kan använda skattepengar till klimatkompensation:

”Med dagens regler för myndigheternas förvaltningsanslag kan det inte användas till klimatkompensation. Naturvårdsverket föreslår att regeringen ser över dessa regler och gör det möjligt att klimatkompensera myndigheternas växthusgasutsläpp från tjänsteresor.”

Expertmyndigheten klimatkompenserar inte

Naturvårdsverket har tidigare klimatkompenserat men slutade med det 2012. Men efter att långflygningar undantogs från EU:s handelssystem året därpå har myndigheten åter undersökt möjligheten att klimatkompensera inom FN-systemet – men fått nej.

– Vi får inte. Riksrevisionen har varit väldigt tydliga med att så länge det inte står i vår instruktion, eller finns något medgivande i regleringsbrevet, så får vi inte använda våra medel på det här sättet, säger Emma Fryksmark på Naturvårdsverket.

Enligt Emma Fryksmark finns det en oklarhet i frågan eftersom riksdagen år 2009 röstade igenom den tidigare alliansregeringens klimat- och energipolitiska proposition där den dåvarande regeringen skriver att myndigheter kan ”stärka klimatarbetet genom att välja att klimatkompensera sina tjänsteresor”.

”Inte problematiserat det på det sättet”

SMHI har klimatkompenserat sedan 2007 och är den myndighet som klimatkompenserat allra mest. Sammanlagt 1,4 miljoner kronor har man lagt på bland annat biomassa-projekt i Indien för att kompensera sina flygresor.

– Vi har klimatkompenserat väldigt länge och i många fall uppmuntrats till det av vårt departement, Miljödepartementet, och aldrig fått någon kritik mot att vi gör det, säger verksamhetsamordnare Elin Fridahl.

– SMHI har alltid velat prova lite nya sätt och ligga framkant och vi har alltid varit en myndighet under Miljödepartementet och sett oss som en miljömyndighet. Då var det här ett sätt att prova något nytt och verkligen visa framfötterna och göra någonting, vid sidan om att försöka minska våra utsläpp, säger hon.

Enligt Elin Fridahl har det aldrig diskuterats om myndigheten får använda sitt förvaltningsanslag på det sättet.

– Då fanns inte den diskussionen om det var något som myndigheter får göra. Det var inte så att vi gick emot och var obstinata och hittade på något eget. Utan vi har snarare blivit uppmuntrade hela tiden från Miljödepartementet. Inte så att det har stått in någon instruktion att det här är något som vi ska göra, men de har aldrig ifrågasatt på något sätt att detta skulle vara något vi inte får göra.

Hur har ni motiverat att det här är en kostnad som ni får ha?

– Vi har inte problematiserat det på det sättet. Vi har varken motiverat det eller icke-motiverat det. Det har inte lyfts hos oss på det sättet. Inte förrän nu, när andra har problematiserat det så har vi också börjat resonera. Då har vi efterfrågat att staten bestämmer om myndigheterna får klimatkompensera eller inte. Det har vi ännu inte fått klarlagt.

SMHI har nu beslutat sig för att sluta klimatkompensera.

– Att det är osäkert om vi får eller inte är en del i att vi nu slutar med klimatkompensation. Nu vill vi hitta andra sätt som kanske är mer effektiva ur ett utsläppsminskningsperspektiv, säger hon.

Elin Fridahl lägger till att SMHI tidigare fann stöd för sin klimatkompensation i den tidigare alliansregeringens klimat- och energipolitiska plattform från 2009.

– Den har vi vilat oss på sedan dess. Men det var länge sedan. Nu behöver det omprövas, säger hon.

Mikael Färnbo