Go to main navigation
TOPSHOT - A vigilante sits on the ground with his gun in the village of Bakin Kogi, in Kaduna state, northwest Nigeria, that was recently attacked by suspected Fulani herdsmen, on February 24, 2017. Long-standing tensions between herdsmen and farmers have flared up again in Kaduna state, northern Nigeria, leaving possibly hundreds dead in tit-for-tat violence. Last weekend at least 21 people were killed and several homes were destroyed when suspected cattle drivers attacked five farming communities.But the clashes between the Muslim, largely Hausa-speaking Fulani cattle drivers and the mainly Christian farmers have escalated since December, when a Fulani chief was killed. / AFP PHOTO / STEFAN HEUNIS
https://app.tt.se/bildobjekt/image/sdltbb8da77

En man vaktar sitt hem i byn Bakin Kogi i nordvästra Nigeria som blivit attackerad av boskapsskötare. Klimatförändringarna driver på konflikten mellan jordbrukare och nomadiska boskapsskötare i landet. I februari går Nigeria till val.

Foto: AFP PHOTO / STEFAN HEUNIS

NYHET

Nigeria: Klimatet driver landets dödligaste konflikt

I mer än tre år har dödliga sammandrabbningar skett mellan jordbrukare och boskapsskötare i landets bördiga mitt. Klimatförändringar har skapat en kamp om land som regeringen inte förmått att stoppa. I februari går Nigeria till val.

Området där de allt svårare konflikterna nu pågått i över tre år ligger i Nigerias mittenbälte, även kallat landets kornbod. Det är en bördig del av landet som är hemvist för uppemot 50 till 100 olika etniska minoriteter. De som äger marken kommer ofta från någon av de större etniska grupperna och de flesta är kristna.

Vatten allt svårare att få

I decennier har jordbrukare och nomadiska boskapsskötare från landets norra delar, ofta muslimer från etniska gruppen Fulani, samverkat i hyfsad fredlighet. Under den torra säsongen från november till juli har boskapsskötarna förflyttat sig med sina hjordar till mittenbältet för att valla djuren och söka vatten.

Men de sista tio åren har klimatförändringar lett till att öknen brett ut sig allt mer i landets norra regioner och tillgången till vatten har minskat. Tchadsjön, som gränsar till Nigeria, Kamerun och Tchad har minskat med 90 procent sedan 1960.

Sammandrabbningarna började eskalera 1999, men sedan 2017 har de blivit allt mer dödliga. Klimatförändringar har tvingat boskapsskötare söderut. Mellan 2016-2018 dödades 3 641 personer och 57 procent av dödsfallen inträffade 2018.

Inte religiös konflikt – utan om rätten till mark

Men trots att mittenbältet befolkas till stor del av kristna, och boskapsskötarna ofta är muslimer, så handlar inte konflikten om etnicitet eller religion utan om tillgången till mark och klimatförändringar, enligt Amnesty International.

Det handlar om fler som vill ha tillgång till marken, fler munnar som ska mättas i Afrikas folkrikaste land, och trycket ökar hela tiden. Fler flyttar in till mittenbältet i Nigeria, och resurskrävande industri som ska mätta den ständigt stigande efterfrågan på kött har ökat.

Konflikterna uppstår ofta kring missförstånd: boskap kan vandra in på mark och oavsiktligt förstöra grödor, och vad som ursprungligen var en mindre kris kan eskalera. Jordbrukare kan svara med att döda boskapsskötarnas djur och de i sin tur kan attackera jordbrukarna. Hus har bränts ner och oskyldiga, barn och kvinnor, dödats. Jordbrukarna har också anklagat boskapsskötarna för våldtäkt.

– Konflikterna har också eskalerat för att boskapsskötarna tvingat till sig nya områden som en konsekvens av Boko Haram-konflikten i de norra delarna, säger Henrik Angerbrandt, Nigeriaexpert och forskare vid Institutionen för freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

– Grundorsakerna handlar inte om religion eller etnicitet utan om tillgång till betesmark, men på vissa ställen, eftersom säkerheststyrkornas misslyckats, har detta använts som täckmantel för att döda och skada olika grupper, säger Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria i ett pressmeddelande.

"Inkompetent agerande" från regeringen

Men regeringen har inte förmått stävja våldet konstaterar Amnesty i en ny rapport

”Den nigerianska regeringens agerande kan inte beskrivas på annat sätt än som gravt inkompetent. Den har inte skyddat befolkningens liv eller lyckats få ett stopp på konflikten”, skriver Osai Ojigho.

Istället har myndigheternas slapphet låtit straffrihet råda och utvecklas – och dödandet har spridit sig över landet, fortsätter han.

Konsekvenserna är förödande. Tusentals barn har slutat i skolan, lika många har migrerat till andra områden i landet och produktiviteten har gått ner. Nu fruktar dessutom många att Boko Haram har infiltrerat konflikten, skriver tidningen Foreign Affairs.

– Buhari har också anklagats för att ta sida i konflikten då han är av samma etnicitet som många av boskapsskötarna. På ett sätt speglar det hur nigerianska staten agerat vid tidigare konflikter, där man ofta varit passiv. Min tolkning är att Nigeria står för en mängd säkerhetsrelaterade utmaningar med militären stationerad i 32 av 36 delstater och att kapaciteten för att möta den här typen av eskalerande konflikter är låg, säger Henrik Angerbrandt.

Konflikten mellan boskapsskötare och jordbrukare har bedömts som sex gånger mer dödlig än konflikten med Boko Haram, enligt en rapport från International Crisis Group från 2018, och anses som ett stor hot mot landets stabilitet.

För att vända utvecklingen krävs ett slut på straffriheten, dialog med de olika parterna och ta bort lokala lagar som förbjuder boskap att gå på bete, föreslår Crisis Group.

Valet i Nigeria, Afrikas folkrikste land var utlyst till den 16 februari, men ställde i sista minuten in och sköts framåt till den 23 februari. Den centrala valkommissionen gav sitt besked bara timmar innan vallokalerna skulle ha öppnats.

 Ylva Bergman

Texten har korrigerats med att valet skjutits upp.