Go to main navigation
EUNyaParlamentet.jpg

Splittring i högergrupperna, mer grönt bistånd och ökat fokus på säkerhet. EU parlamentet drar igång och biståndsfrågorna är högaktuella.

Foto: Illustration: 22blocks; Kollagefoton: ©CreativeCommons

NYHET

Nu drar kampen om EU-biståndet igång: Grönare och större fokus på säkerhet

Grönare bistånd och fortsatt fokus på migration. Det kan man förvänta sig när det nya EU-parlamentet nu drar igång arbetet med de kommande fem årens biståndspolitik – under ledning av en svensk. Första uppgiften blir att fria eller fälla den föreslagna biståndskommissionären.

Efter sommaruppehållet i augusti har aktiviteten på EU-institutionerna dragit igång med full fart – och många är nya i klassen. Tidigare i veckan presenterade den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, sitt förslag på hur nästa EU-kommission ska se ut. Föreslagen EU-kommissionär för internationella partnerskap – med ansvar för EU:s bistånd – blir finska socialdemokraten Jutta Urpilainen.

Läs mer om den föreslagna biståndskommissionären.

I EU-parlamentets vindlande korridorer hastar nyvalda EU-parlamentariker och deras assistenter mellan olika utskottsmöten, nätverksluncher och planeringsmöten. Av de totalt 751 ledamöterna är mer än 60 procent nya i huset.

Efter att under juni och juli ha kohandlat om vilka olika poster och ansvarsområden de nyvalda ledamöterna ska ha, kickar parlamentets arbete nu igång på allvar. På måndag samlas EU-parlamentet i franska Strasbourg för läsårets första plenarsession. 

Vad är det för nytt parlament som träffas – och hur påverkar det EU:s biståndspolitik?

Splittrat parlament – nya allianser

Det är ett mer extremt och mer splittrat EU-parlament än tidigare. I EU-valet i maj gick mindre partier framåt på bekostnad av de traditionellt stora partierna. De största partigrupperna (alltså europeiska koalitioner med liknande nationella partier), högergruppen EPP och socialdemokratiska S&D, har inte längre egen majoritet, vilket betyder att de kommer att behöva lyssna mer på mindre partier än förut. Nya allianser kommer att behöva knytas.

Inte minst de gröna och liberalerna kommer att få mer att säga till om – efter valet ökade de sina platser med 42 respektive 57 procent. Den gröna politiska gruppen har alltid varit väldigt aktiv och engagerad i utvecklingsfrågor och har starka band till det civila samhället. Den är en av de starkaste rösterna i EU-parlamentet för att försvara att biståndet ska gå till fattigdomsbekämpning när andra intressen vill styra mer av biståndsbudgeten till migration och säkerhet.

Den liberala gruppen har en mer splittrad profil i utvecklingsfrågor bland annat lite beroende på vilket land ledamöterna kommer ifrån, men är traditionellt engagerade i frågor som berör mänskliga rättigheter och good governance.

Extremhögern begränsat inflytande trots allt

Inför EU-valet i maj fanns det en stor oro bland biståndsaktörer för att extremhögern i Europa skulle gå starkt framåt. De gick också mycket riktigt framåt, men inte alls lika starkt som befarat. Partierna på extremhögerkanten är dessutom splittrade och har inte lyckats med sin ambition att samla sina många och disparata ledamöter i en enda stor grupp, och därmed få stort inflytande i såväl omröstningar som i EU-parlamentets interna organisation.  

Indirekt påverkar de ändå. De senaste årens händelser i omvärlden med ökat migrationstryck och terrordåd har givit syre åt extremhögerns politiska dagordning. I högergruppen EPP, och också till viss del i den socialdemokratiska gruppen S&D, har det redan skett ett skifte mot att alltmer fokusera på att stävja migration och satsa mer på säkerhetsinsatser – och att se biståndsbudgeten som ett sätt att finansiera det här.

-Överlag är det ett EU-parlament som återspeglar en mer skeptisk inställning till Europa, och till att Europa ska ha en stark roll i världen och som är mer fokuserat på inre intressen, säger Andrew Sherriff, expert på EU:s utrikespolitik vid tankesmedjan European Center for Development Policy Management (ECDPM).

 

"EU-parlamentet återspeglar en mer skeptisk inställning till Europa"

                                                                                                              Andrew Sherriff

Svenske Tobé leder biståndsarbetet

Nytt parlament innebär också nytt utskott med ansvar för utvecklingsfrågor. För första gången kommer utvecklingsutskottet att ledas av en svensk – i juli utsågs Moderaternas Tomas Tobé till ordförande. Att det var en svensk var något som välkomnades på många håll i den europeiska biståndsbranschen – Sverige har gott rykte om sig i dessa kretsar. Däremot är Tobé själv ett oskrivet blad i biståndssammanhang. Hur de senaste dagarnas biståndsutspel från hans moderparti om att överge det svenska enprocents-målet för bistånd kommer speglas i hans politik i EU-parlamentet återstår att se. 

Tomas Tobé flankeras av fyra vice-ordföranden; två från den gröna partigruppen, en socialdemokrat (alla tre tyskar) samt en liberal (från Frankrike).

Vem som leder utskottet har stor betydelse – det är ordföranden och de vice ordförandena som sätter dagordningen och stakar ut utskottets positionering i olika frågor, vilket lägger grunden för hela parlamentets ståndpunkt.

Läs mer om de viktiga utskotten som påverkar biståndspoltiken.

Politiken visar sig i röstknappen

Överlag befolkas utvecklingsutskottet av ledamöter som har ett specifikt engagemang i biståndsfrågor.

-Utvecklingsutskottet är inte ett prestigefyllt utskott, det är inte ett utskott man vill sitta i om man vill vinna status. Därför är det en stor blandning av politiker som sitter där av en slump och av politiker som verkligen brinner för de här frågorna, säger Kasia Hanula Bobbitt som är ansvarig för kontakterna med EU-institutionerna på paraplyorganisationen Concord Europe i Bryssel.

Kasia Hanula Bobbitt tycker det är för tidigt att dra slutsatser om vilken biståndspolitik ledamöterna kommer föra enbart utifrån vilken partigrupp de tillhör.

- Även om partiet må ha en viss linje i biståndsfrågor så betyder inte det att alla ledamöter ställer sig bakom den. För att verkligen veta hur politikerna agerar måste man invänta och se hur de röstar i specifika frågor, säger hon.

Läs mer om de biståndspolitiska utmaningarna i EU framöver.

Grönt ljus för ny EU-kommissionär?

Det nya EU-parlamentet och utvecklingsutskottet har en första viktig uppgift de kommande veckorna: att syna den tilltänkta biståndskommissionären i sömmarna – både vad gäller allmän EU-kompetens och specifik biståndskompetens. Parlamentet måste godkänna hela uppsättningen av kommissionärer, men om parlamentet indikerar att det är en viss kommissionär som inte håller måttet brukar just denna bytas ut så att inte hela kommissionen får tummen ner.

EU-kommissionen är den del av EU-maskineriet som lägger fram förslag på ny politik och lagstiftning. Vad för slags biståndspolitik den nya EU-kommissionären kommer föra kommer med andra ord ha stor betydelse för inriktningen på EU:s biståndspolitik de kommande fem åren.

Parlamentets utfrågning av den föreslagna biståndskommissionären Jutta Urpilainen ska ske den första veckan i oktober.

Charlotta Asplund Catot, Bryssel

 

Så är det nya EU-parlamentet uppdelat 

Partigrupper

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, GUE-NGL

Antal ledamöter: 41.

Antal röster: 5,4 procent

Svenska partier: Vänsterpartiet (1 ledamot); Malin Björk.

Samlar den europeiska vänstern, bland annat franska La France Insoumise och spanska Podemos. 

Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet, S&D

Antal ledamöter: 154.

Antal röster: 20,5 procent

Svenska partier: Socialdemokraterna (5 ledamöter); Erik Bergkvist, Johan Danielsson, Heléne Fritzon, Jytte Guteland, Evin Incir. 

Samlar europeiska socialister och socialdemokrater. 

De gröna/Europeiska fria alliansen, G/EFA

Antal ledamöter: 74.

Antal röster: 9,9 procent

Svenska partier: Miljöpartiet (2 ledamöter); Alice Bah Kuhnke, Pär Holmgren.

Medan svenska Miljöpartiet förlorade hälften av sina platser i EU-parlamentet i och med valet gick dess systerpartier över hela Europa starkt framåt och den gröna partigruppen växte med 42 procent. 

 Renew Europe, RE

Antal ledamöter: 108.

Antal röster: 14,4 procent

Svenska partier: Centerpartiet (2 ledamöter); Abir Al-Sahlani, Fredrick Federley, och Liberalerna (1 ledamot); Karin Karlsbro.

Den liberala gruppen som fått ett uppsving och ny skepnad i och med att den franske presidenten Macrons parti röstats in i parlamentet. 

Europeiska folkpartiet (kristdemokrater), EPP

Antal ledamöter: 182.

Antal röster: 24,2 procent

Svenska partier: Moderaterna (4 ledamöter); Arba Kokalari, Jessica Polfjärd, Tomas Tobe, Jörgen Warborn, och kristdemokraterna (2 ledamöter); David Lega, Sara Skyttedal.

Samlar europeiska högerpartier och kristdemokrater, bland annat Angela Merkels kristdemokrater. Även Ungerns regeringsparti Fidesz är medlem, men är sedan mars 2019 tills vidare avstängd från gruppen på grund av den politiska utvecklingen i Ungern. 

Europeiska konservativa och reformister, ECR

Antal ledamöter: 62.

Antal röster: 8.3 procent

Svenska partier: Sverigedemokraterna (3 ledamöter); Peter Lundgren, Jessica Stegrud, Charlie Weimers.

Samlar konservativa, högerpopulistiska och EU-skeptiska partier, bland annat brittiska Tories och polska Lag och Rättvisa. 

Identitet och demokrati, ID

Antal ledamöter: 73.

Antal röster: 9,7 procent 

Inget svenskt parti.

Nyformad grupp med högerextrema och EU-skeptiska partier som är kritiska till invandring och europeisk integration. Bland annat franska Nationell samling, belgiska Vlaams Belang, tyska Alternativ för Tyskland och österrikiska Frihetspartiet. 

Grupplösa, NI:

Antal ledamöter: 57 ledamöter (varav 26 från Brexit-partiet).

Antal röster: 7.6 procent 

 

Charlotta Asplund Catot, Bryssel