Go to main navigation
Stefan Löfvén stadsminister omröstning valet

Många turer blev det, men nu är en regering som riksdagen kan tolerera framröstad. Men utmaningarna lär bli många och biståndspolitiken ska stärka demokratifrågorna.

Foto: Skärmdump Svt

NYHET

Ny regering och nya utmaningar för biståndspolitiken

Stefan Löfven är åter vald till statsminister och S och MP-regeringen sitter kvar. Men vad betyder budgetsamarbetet med Centern och Liberalerna för biståndet?

Rekordlånga 131 dagar efter valet har Sverige nu valt en regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den nya regeringen leds av statsminister Stefan Löfven och vilar på ett budgetsamarbete och en överenskommelse i politiska frågor mellan Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Centerpartiet (C) och Liberalerna (L), samt passivt stöd av Vänsterpartiet (V).

Överenskommelsen med C och L kommer vrida politiken högerut. Riksdagen har redan röstat igenom en budget från Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD) som innehåller stora skattesänkningar. Dessa kommer inte förändras.

Regeringspartierna kommer nu tillsammans med C och L sätta sig ner och börja arbeta på en ändringsbudget utifrån sin överenskommelse.

Vad den nya regeringspolitiken får för konsekvenser för Sveriges bistånds- och utrikespolitik återstår att se. Mycket lite nämns i överenskommelsen. Men några punkter går att ta fasta på.

Enprocentsmålet ligger fast

Enprocentsmålet ligger fast i de fyra partiernas överenskommelse. Alla partier utom Sverigedemokraterna och Moderaterna har tidigare aviserat att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ska gå till bistånd. Det innebär att biståndsbudgeten är avhängig ekonomins utveckling.

Den M-KD-budget som nu ligger står också upp för enprocentsmålet. Detta efter att Kristdemokraterna i förhandlingar fått Moderaterna att ändra sig. Moderaterna ville tidigare sänka biståndsbudgeten med 1,2 miljarder.

Demokratibiståndet ska öka

De fyra partierna har kommit överens om att ”demokratibiståndet ska öka samt att demokratifokuset i biståndet ska stärkas”. Vad detta innebär i praktiken återstår att se.

Liberalerna har tydligast drivit den linjen. Partiet vill att Sveriges biståndspolitik inte längre ska utgå från de av FN framtagna globala målen, den så kallade Agenda 2030. Istället ska demokrati och mänskliga rättigheter vara styrande.

– Om jag fick bestämma skulle jag lägga tyngden på FN:s kärnkonventioner om demokrati och mänskliga rättigheter och inte som idag de 17 globala mål som FN:s medlemsländer har enats om, sa partiets utrikespolitiska talesperson Fredrik Malm i OmVärldens partiintervju före valet.

Även Centerpartiet har velat öka betoningen på demokratibistånd. Men i OmVärldens partiintervjuer prioriterade dock partiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren fattigdomsbekämpning som allra högst.

Biståndet ska fokuseras

I överenskommelsen finns också en formulering om att ”biståndet ska fokuseras”. Det kan betyda många olika saker men i OmVärldens partiintervjuer har de borgerliga partierna gång på gång kritiserat regeringen för att sakna just fokus i biståndet och försöka uträtta för mycket på en gång.

Sveriges bistånd är i dag upplagt för att att bidra till att uppnå de globala målen, men här vill C och L smalna av och få en tydligare svensk nisch. Centerpartiets Kerstin Lundgren vill till exempel att biståndet tydligare ska spegla ”svenska värderingar".

– Det handlar om att ge Agenda 2030 ett tydligt svenskt mervärde. Om vi ska kunna göra riktig skillnad och vara synliga behöver vi vara mer fokuserade. Vi kan inte göra allt för alla. Det kräver ett ökat fokus, säger hon i OmVärldens intervju inför valet.

Biståndsminister Isabella Lövin har dock varit kritisk mot den synen på Agenda 2030.

– Om man tror att vi ska lösa världsfattigdomen och få en fredlig värld genom att fokusera på ett av de här 169 delmålen, eller de 17 målen, i taget, då tror man fel. Det säger jag rakt ut, jag motsätter mig helt den synen. Vi måste inte bara ha två tankar i huvudet samtidigt utan hela spektrumet, säger hon i OmVärldens partiintervju.

Men i den frågan verkar nu C och L fått sin vilja igenom. Mer fokus kan även betyda färre bilaterala samarbeten. I dag bedriver Sverige bistånd i 35 olika länder. C och L har sagt att de är beredda att minska antalet bilaterala samarbeten.

Förbjuda vapenexport till Jemenkriget

De fyra partierna  har kommit överens om att förbjuda vapenexport ”till krigförande parter i Jemenkriget”.

Historiskt har frågan om vapenexport varit komplicerat för partierna, inte minst Socialdemorkaterna, då det berör svensk industri och många arbetstillfällen och försvar. Många kritiker har lyft fram de målkonflikter som finns kopplade till Sveriges export av vapen och den utrikes- och biståndspoltik som bedrivits under feministisk flagg. Nya regler för vapenexporten röstades igenom 2018 som ska begränsa den svenska vapenexporten till länder som inskränker på demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Sveriges vapenexport till Saudiarabien, som för krig i Jemen, har blivit kritiserad under förra mandatperioden. Enligt regerigen har det inte skett några nya affärer, utan det har handlat om följdleveranser. Men flera länder, däribland Norge, Danmark, Finland, har medelat att man helt fryser exporten.

Migrationspolitiken

Migrationspolitiken ska bli lite generösare när det gäller familjeåterförening. Den ska gälla för så kallat “skyddsbehövande” och inte bara “flyktingar”. L har också fått igenom språkkrav för medborgarskap som partiet drivit i många år. De fyra partierna är också överens om att den tillfälliga migrationslagen förlängs två år och försörjningskravet justeras.

 

Redaktionen