Go to main navigation
Spacerpad Borås_Foto Kajsa Skarsgård_5_FIX.jpg

Många flickor stannar hemma från skolan när de har mens. Forskarna Lena Berglin och Karin Högberg har tagit fram en binda som kan lösa problemet.

Foto: Kajsa Skarsgård

NYHET

Ny svensk binda ska minska mensfattigdomen: ”Behöver inte köpa bindor på flera år”

Ett par svenska forskare har utvecklat en ny sorts återanvändbar mensbinda som är lätt att hålla ren. Deras förhoppning är att den ska delas ut till alla skolflickor i Kenya.

Mensfattigdom beräknas drabba en halv till en miljard flickor och kvinnor världen över. Det handlar om att inte ha tillgång till adekvata mensskydd, sanitet, ett privat utrymme att för byta sitt mensskydd eller att sakna kunskap om mens.

I Kenya har till exempel så många som 65 procent av kvinnorna inte råd att köpa mensskydd. Där deltog 30 kvinnor under våren 2019 i ett användartest av den nya svenska bindan och responsen var väldigt positiv.

– De hade hängt ut bindorna på tork och då täckt över dem, och jag trodde att det var på grund av tabut men det var för att de var rädda att de skulle bli stulna. Det var mobilen och bindan de höll kärast. Och det är klart, nu behöver de ju inte köpa bindor på flera år, säger textilingenjören Lena Berglin.

Hon arbetar vid Textilhögskolan i Borås och det är där hon har utvecklat bindan tillsammans med forskaren och sjuksköterskan Karin Högberg. 

Gratis bindor i Kenya till skolflickor

Bindan, kallad "spacerpad", är både innovativ och enkel. Liksom menskoppen fungerar den som en behållare i stället för som en absorbent och den är därmed återanvändningsbar, tät och lätt att hålla ren. Eftersom den till skillnad från menskoppen bärs utanpå kroppen kan den också användas av alla flickor och kvinnor.

Lena Berglin och Karin Högberg för samtal med en statlig textilfabrik i Kenya som vill börja producera bindorna redan till nästa sommar, men forskarna vill optimera och testa bindan ytterligare innan de sätter igång en större produktion.

En anledning till att de har valt att fokusera på Kenya i utvecklandet av bindan är att regeringen där sedan flera år förser skolflickor med gratis bindor för att minska skolfrånvaron kopplad till mensfattigdom. Men det är engångsbindor som delas ut och de är inte av bästa kvalitet. Chefen för textilfabriken passade därför på att visa bindan för presidenten när han var på besök där tidigare i år.

Vårens användartester, varav ett som genomfördes av tio kvinnor i Sverige, har också gett en skjuts till projektet. Hur snabbt projektet kan ros i hamn beror främst på finansieringen framöver.

Lätt att rengöra

Den nya bindan är gjord av polyester, vilket låter plastigt men som textil är det mjukt.

– Vi har inte jobbat för att få bindan skön ännu utan bara testat funktionen, men den har blivit väldigt skön att bära ändå, säger Lena Berglin.

Bindan består av flera lager textil med små hål där blodet rinner ner på en gång, vilket gör att ytan hålls torr så länge bindan inte blir överfull. 2–3 gånger om dygnet kan den behöva tömmas.

Det gör man genom att rulla ihop den och stoppa den i en liten burk som man sedan fyller med vatten, skakar om och låter stå några minuter. Lena Berglin visar med en binda som hon har droppat slakteriblod på, och det är tydligt hur blodet sköljs ur bindan och ut i vattnet. Sedan är den fullt funktionell igen.

I spacerpad-paketet som alla testpersoner har fått ingår en liten plastburk, liksom en torkficka i frotté där bindan kan förvaras om man alternerar med annan binda.

Lena Berglin berättar att hon själv testat att efter sköljningen bara vrida ur bindan eller att bara trycka till den i torkfickan innan hon sätter på den igen, och att den även då blir torr nog att vara bekväm.

Mens svårt för kvinnor på flykt

Tanken är att det hygieniskt sett ska räcka att göra sådana enkla tömningar av bindan under mensperioden. Efter mensens slut tvättar man den sedan mer ordentligt med tvål, också för att minska missfärgningar av bindan.

Projektet har genomfört hygientest med det vatten som testpersonerna i Kenya själva hade tillgång till. De återanvändbara bomullsbindorna som användes att jämföra med hade en bakterietillväxt även efter tvätten med tvål, men det hade inte spacerpad.

– Det är inte så konstigt eftersom bomull består av massa små fiber där bakterier kan fastna och de tar längre tid att torka, medan polyestern inte absorberar och är lätt att få ren, säger Lena Berglin. 

Hon och Karin Högberg ser också möjligheter att med sin textilinnovation utveckla bättre inkontinensskydd, både för en svensk marknad och för länder där många kvinnor lider av förlossningsskadan fistula. Men först vill de minska mensfattigdomen.

– Den drabbar även kvinnor som befinner sig på flykt eller i flyktingläger, säger Karin Högberg som är glad att se att medvetenheten om problemet har ökat de senaste åren.

Kajsa Skarsgård