Go to main navigation
Addis Abeba

Addis Abeba, huvudstad i Etiopien. Det etiopiska civilsamhället har länge arbetat under svåra förhållanden, men en ny lag ser ut att underlätta avsevärt för såväl lokala som internationella organisationer.

Foto: Hailu Wudineh Tsegaye / Shutterstock.com

NYHET

Ny vår för Etiopiens civilsamhälle: ”det är en dramatisk förändring”

En ny lag ger Etiopiens hårt pressade civilsamhälle större friheter att arbeta och samla in pengar.

– Det här kommer att förändra hela landskapet, säger Mesfin Negash på Civil Rights Defenders.

Det etiopiska civilsamhället har länge arbetat under svåra förhållanden. Organisationer har övervakats och riskerat allvarliga straff. Utländska aktörer har förbjudits arbeta med mänskliga rättigheter och lokala organisationer har inte kunnat agera effektivt eller självständigt.

Allt detta verkar nu komma att ändras i och med en ny lag för organisationer, den så kallade NGO-lagen, som antogs förra veckan.

– Det är en dramatisk förändring från den tidigare lagen, både i innehåll och anda. Den nya lagen grundar sig i en väldigt positiv attityd till civilsamhället som helhet och den roll det kan spela i samhället, säger Mesfin Negash som är chef för Afrikaavdelningen på Civil Rights Defenders och som granskat lagtexten.

Öppnar för utländskt stöd

Han berättar att många av de restriktioner som tidigare begränsade organisationer nu är borttagna. Till exempel blir det nu fritt fram för etiopiska organisationer att ta emot pengar från utlandet. Tidigare var kravet att 90 procent av deras inkomster skulle komma från inhemska givare, vilket kraftigt begränsade deras möjligheter att få utländskt stöd. Nu är det kravet borta. 

Det blir även fritt fram för organisationer att investera, bedriva försäljning, organisera evenemang, eller annat för att själva generera inkomster.

Även utländska organisationer kommer att få det lättare att arbeta i Etiopien. Förut tilläts bara inhemska organisationer arbeta med rättighetsfrågor, men nu öppnas det området upp för alla typer av aktörer. Den enda begränsning som kvarstår där säger att utländska organisationer inte får delta i lobbning mot politiska partier eller ägna sig åt observation eller utbildning i samband med val.

– Det grundar sig i en känsla av suveränitet och en vilja att skydda landet mot att utländska aktörer får inflytande över den politiska processen. Trots begränsningen är det ändå positivt att man så specifikt uttrycker vad som är förbjudet. Tidigare lagar har haft väldigt vaga formuleringar där det mesta kunnat täckas in, men här är man väldigt specifik, säger Mesfin Negash, och noterar att det inte heller finns något som begränsar etiopiska organisationer finansierade av utländska pengar från att lobba mot politiska partier eller ägna sig åt exempelvis valobservation.

Mycket att ta igen

Vidare stärks civilsamhällets rättsliga skydd. Ett särskilt råd för civilsamhället ska upprättas och få utse representanter till den myndighet som överser organisationernas arbete. Myndighetens beslut kan överklagas och innan något beslut ens kan fattas har organisationen som berörs rätt att höras i frågan.

Efter många år av repression är det etiopiska civilsamhället i dåligt skick. Mesfin Negash är övertygad om att den nya lagen kommer att förändra det etiopiska civilsamhället i grunden, men konstaterar att det finns mycket att ta igen.

– Sektorn är svag både ekonomiskt och organisatoriskt. Det saknas personal och erfarenhet. Jämfört med grannländer som Kenya och Uganda ligger man långt bakom. Detta eftersom det etiopiska civilsamhället medvetet försvagats av staten under tidigare år. Men med den nya lagen får det etiopiska civilsamhället en chans att återupplivas och att börja spela en aktiv roll i den politiska processen, säger han.

Axel Kronholm