Go to main navigation
susanna_moorehead.jpg

Den tidigare brittiska Etiopienambassadören Susanne Moorehead är ny ordförande för OECD-DAC efter svenska Charlotte Gornitzka.

Foto: Wikimedia commons

nyhet

Nya övergångsregler för bistånd till privata företag

Under sin nya ordförande har OECD-DAC beslutat om tillfälliga regler för hur bistånd till den privata sektorn ska rapporteras. Men civilsamhället är oroade att utvecklingen på sikt kan urholka biståndet.

I december tog den brittiska ambassadören Susanne Moorehead över ordförandeskapet för OECD-DAC från svenska Charlotte Petri-Gornitzka som fått nytt jobb som vice chef för Unicef.

Mooreheads främsta uppgift blir att slutföra den segdragna reformprocess som inleddes redan 2012. Syftet med processen är att uppdatera själva definitionen av bistånd för att omfatta fler typer av pengaflöden och instrument i det officiella biståndsrapporteringssystemet.

Oengihet om kommersiella investeringar

Arbetet har länge varit förlamat av interna motsättningar, särskilt kring frågan hur givarländer ska rapportera bistånd som investeras i den privata sektorn samt frågan om bundet eller obundet bistånd.

Den största och mest infekterade debatten har kretsat kring huruvida kommersiella investeringar i privata företag och exportkrediter i framtiden ska kunna räknas som bistånd. Aktörer i civilsamhället har varnat för att en sådana regler skulle innebära ”den största förändringen av biståndet på årtionden”. I förlängningen riskerar det att urholka biståndet och omdirigera pengarna från fattigdomsbekämpning och hållbarhetsutveckling till kommersiella intressen, har det sagts.

Förespråkare menar å andra sidan att ökat samarbete med den privata sektorn är helt nödvändigt för att kunna nå de globala målen, eftersom världens samlade biståndsresurser endast är en droppe i havet av alla investeringar som krävs. Syftet, enligt förespråkarna, är att öka möjligheterna att använda biståndsresurser som en språngbräda för att mobilisera betydligt mer privat kapital i utvecklingsarbetet.

Beslutade om övergångsregler

I december träffades länderna inom OECD-DAC och diskuterade frågan ytterligare ett varv, men lyckades inte heller denna gång nå en överenskommelse. Däremot beslutade man om fem tillfälliga regler för hur lån, garantier och andra typer av så kallade privatsektor-instrument ska rapporteras till organisationen i avvaktan på ett slutgiltigt beslut.

Eurodad, som samlar en stor grupp europeiska civilsamhällesorganisationer, är skeptiska till de nya övergångsbestämmelserna.

– Givare har en skyldighet att se till att varje euro som spenderas på bistånd används på allra bästa sätt i kampen mot fattigdom och ojämlikhet. Knappa biståndsmedel får inte omdirigeras till privata affärsprojekt och avledas från de verksamheter där de behövs som mest, säger Polly Meeks på Eurodad till Devex.

Enligt henne riskerar de nya reglerna att ”öppna en bakdörr” för givarländerna att använda biståndsmedel för att finansiera företag som i själva verket har sin bas i den rika världen.

Andra biståndsföreträdare, som Devex talat med under löfte om anonymitet, uttrycker sig mer positivt, särskilt vad gäller ökade krav på transparens och rapportering vilket kan ge OECD-DAC bättre kunskap om hur givarländer använder dessa instrument redan i dag. Utifrån den datan kan man sedan formulera nya gemensamma regler.

Omformulera debatten

I en intervju med Devex säger Susanne Moorehead att hon vill arbeta för att omformulera den låsta debatten.

– Centralt för den här frågan är att omformulera debatten. Det är väldigt lätt att överfokusera på en del av finansieringspaketet – vad som är och inte är bistånd. Men det finns en bredare debatt om hur vi kan använda dagens bistånd som en katalysator för olika nya former av finansiering, säger hon.

Den nya ordföranden för OECD-DAC, Susanna Moorehead, har i över 30 år arbetat inom det brittiska utrikesdepartement och biståndsmyndigheten, samt inom Världsbanken och brittiska Rädda barnen. Senast arbetade hon som Storbritanniens ambassadör i Etiopien och Djibouti.

DAC är ett forum där 30 av de rikaste länderna, som tillsammans står för 80 procent av biståndet, träffas och beslutar om riktlinjer för det internationella biståndet.

Mikael Färnbo