Go to main navigation
Greta Thunberg climate

Greta Thunberg är i New York när FN-året öppnas på nytt. Klimatfrågan står högt på FN-agendan.

Foto: UN Photo/Mark Garten

NYHET

Nytt läsår för FN – detta står på spel

I veckan inleds ett nytt ”FN-år”. Världens länder samlas i New York för att diskutera allt från de globala målen till hur världens utveckling ska finansieras – och inte minst klimatet. 

I dag, den 17 september, öppnar FN:s generalförsamling för 74:e gången av Tijjani Muhammad Bande från Nigeria. Han tar över ordförandeskapet för det kommande året från Ecuadors Maria Fernanda Espinosa Garces.

Det innebär de kommande veckorna ett fullspäckat schema av seminarier, evenemang, debatter och möten – för världens ledare men också för civilsamhällesaktörer och näringslivet. Samtidigt pågår vardagen för FN:s säkerhetsråd och FN-organen runt om i världen.

Vad är det då som står på spel?

– Den övergripande stora frågan för FN är det globala samarbetets roll och ställning i världen. Multilateralismen är under attack och vi ser en allmän tendens att blicka inåt istället för utåt, inte minst från amerikansk sida, säger Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN, som ser klimatet och migration som de två stora globala utmaningarna just nu.

Klimatet sticker ut

Nästa vecka drar ”FN-året” i gång på riktigt med den traditionsenliga debatten där alla FN:s medlemsländer, ofta statschefer, håller tal. Brasiliens Bolsonaro och USA:s Trump är först ut. Men dagen innan debatten har FN:s generalsekreterare Antonio Guterres tagit initiativ till ett toppmöte om klimatet, det så kallade Climate Action Summit. Syftet är att öka takten för att kunna nå målen i Parisavtalet och FN:s medlemsländer har uppmanats packa ner konkreta initiativ och åtgärdsplaner. Sverige har inför mötet tillsammans med Indien lett arbetet för att engagera näringsliv och den tunga industrin.

Till klimattoppmötet är bland andra svenska Greta Thunberg inbjuden, hon har höga förväntningar på att världens länder ska leverera.  

– Det här mötet behöver bli en slags vändpunkt där människor börja förstå vad som händer, det är dags att gå från ord till handling, sa Greta Thunberg när hon träffade FN:s generalförsamlings nuvarande ordförande María Fernanda Espinosa ett par dagar efter att hon anlänt till New York med segelbåt. 

Läs mer: Greta framme i New York – men avståndet till klimatkraven blir allt längre 

Även Efraim Gomez, chef på svenska utrikesdepartementets FN-enhet, menar att klimattoppmötet sticker ut som särskilt viktigt.

– Klimatförändringarna är en existentiell utmaning för FN och världssamfundet, världens länder måste börja se värdet i att samarbeta. Bolsonaros och Trumps tal kommer vara en temperaturmätare i frågan – om de tror på samarbete eller inte, säger han. 

– Från Sveriges håll kommer vi att engagera oss ännu djupare i FN:s klimat- och miljöengagemang framöver, berättar Efraim Gomez och beskriver det som "en fjärde pelare" i FN:s arbete.

"Greta tryckte på knappen"

Klimatfrågan är en global utmaning som relativt nyligen vuxit fram som en av de större frågorna på FN:s agenda. Sedan 1990-talet hålls årliga klimatkonferenser i FN:s regi, i december står Chile värd för COP25. Hälften av de över 300 evenemangspunkter som FN-veckorna bjuder på i år handlar om klimatet. 

Jan Eliasson beskriver en agenda som i högsta grad förändrats över tid – under de första åren efter FN:s bildande pratade man inte särskilt mycket om klimatet, eller om migration, som globala utmaningar. 

– I dag är de centrala frågor för framtiden. säger Jan Eliasson.

– När det kommer till klimatet tror jag hoppet finns i att allt fler inser att frågan inte är så avlägsen. Jag har sett havsnivåhöjningens konsekvenser i Mekong-deltat och effekterna av torka i Sahel på nära håll. När regnskogen i Amazonas brinner och isarna smälter i Arktis blir vi upprörda. Greta kom och tryckte på knappen vilket fått ett enormt genomslag, säger Jan Eliasson.

Agenda 2030: "Det brinner i knutarna"

Förutom klimatet ska även Agenda 2030 avhandlas under ett toppmöte i New York. Världen har nu drygt 10 år på sig att nå de sjutton utvecklingsmål som man enades om år 2015. Men det ser inte ljust ut för flera av målen som till och med går bakåt.

Läs mer: Världen når inte FN:s mål – hunger, utsläpp och konsumtion ökar 

– Att världen faktiskt kom överens om dessa mål är något vi ska vara väldigt stolta över. Men sedan har genomförandet inte gått så bra som det borde gått, framförallt har det brustit nationellt. Det är inte bara en FN-fråga eller en fråga för regeringen. Nu bör man satsa på mobilisering på bred front, säger Jan Eliasson som var med och ledde förhandlingarna med Agenda 2030.

– Det brinner i knutarna. Tillsammans med Bahamas har vi förhandlat fram en deklaration som antas under högnivåveckan, för att accelerera förverkligandet av agendan och dess mål. Det handlar om att mobilisera och satsa där det behövs som mest. För svensk del är vi särskilt glada att agendans alla principer och mål bekräftats, inklusive de om jämställdhet och mänskliga rättigheter, säger Efraim Gomez.

Säkerhetsrådet: "Svårare att komma överens"

När världsledarna samlas i FN nästa vecka pågår det samtidigt en mängd kriser och konflikter i världen. I FN:s säkerhetsråd – som ska upprätthålla internationell fred och säkerhet – uppstår allt oftare låsningar i förhandlingarna. Under 2019 har allt från Sudan och Venezuela till Myanmar och Kashmir stått på rådets agenda och enligt Crisis Group har agerandet hittills varit lamt – medlemmarnas, framförallt USA:s, Kinas och Rysslands, egna intressen har gått före. 

– Jag skulle säga att det har blivit svårare för rådets medlemmar att komma överens. Det är en återspegling av de ökade spänningarna vi ser i världspolitiken. Men FN handlar om att förhandla. Ännu är vi inte tillbaka till kalla kriget, säger Jan Eliasson.

– I de mest alarmerande kriserna, som Syrien och Myanmar, där kommer man inte överens. Men det pågår också ett dagsverke i säkerhetsrådet som tuggar på och som är enormt viktigt för många länder. Till exempel FN-trupperna, skulle vi ta bort dem skulle världen brinna tio gånger mer än i dag, säger Efraim Gomez.

Crisis Group föreslår en mer ”kreativ diplomati” och lyfter fram nedtrappning av kriser som kan gynna de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, som arbetet för fred i Jemen och för försoning i Venezuela.

För inte så längesedan var Sverige en av de 15 medlemmarna i säkerhetsrådet. 

– Det var frustrerande att inte komma framåt mer vad gäller till exempel Syrien. Men vi lyckades lyfta saker som redan gett men kanske framförallt kommer ge effekt på sikt – såsom kvinnor, fred och säkerhet, säger Efraim Gomez. 

Läs mer: Sverige i säkerhetsrådet: “På tårna, pålästa och principfasta” 

FN saknar pengar

En pusselbit som berör FN:s alla arbetsområden – om det så är humanitära kriser, stoppa klimatförändringarna, förebygga konflikter eller implementera Agenda 2030 – är finansiering. Viljan att ge minskar hos många av FN:s medlemsländer, även hos svenska partier minskar biståndsviljan. FN saknar pengar helt enkelt, något som kommer diskuteras under ett högnivåmöte nu i september. 

– FN har en finansiell kris just nu, så är det, säger Efraim Gomez. Hela det internationella samarbetet är kraftigt underfinansierat, just nu klarar FN endast att betala för två månader i taget – och mycket av FN:s insatser kräver en längre planeringshorisont än två månader.

– Är man bekymrad över hur en institution som FN inte levererar så som man önskar – då måste man vara med och ställa krav men också och investera. Det handlar ju om att investera i en bättre värld, som gynnar oss i Sverige också, fortsätter Efraim Gomez. 

Något som Jan Eliasson instämmer i:

– Vår välfärd och säkerhet beror också på säkerhetsläget och välfärden runt omkring oss. Men just nu ser många länder omvärlden som ett problem och ett hot, istället för en möjlighet och något vi är en del av. Då är det lättare att se de omedelbara behoven i sin närhet och blunda för det som finns utanför våra gränser. 

Kommer ta tid att modernisera FN

FN är också mitt uppe i en ambitiös reformering, något som sjösattes av Antonio Guterres våren 2018. Arbetet med fred, hållbar utveckling och FN:s interna förvaltning var sådant som generalsekreteraren menade behövde moderniseras. FN-organen ska samordnas bättre, mer krut ska bland annat läggas på fredsförebyggande insatser och på att förhindra sexuella övergrepp. Kort handlar det om att återfå förtroende för och effektivisera FN-systemet.

– Guterres är inne på rätt spår. Vi behöver mer och bättre förebyggande och fredsbevarande arbete. Som det är nu väntar vi ofta till huset är i full brand, säger Jan Eliasson.

– Vi befinner oss i genomförandefasen och det kommer ta tid. Men nu är det viktigt att följa upp reformerna i fält, se hur de omsätts i praktiken, säger Efraim Gomez. 

Läs mer: Så ska FN reformeras för att fungera bättre 

Louise Gårdemyr