Go to main navigation
macaw.jpg

Sverige är en mycket duktig men lite udda fågel i biståndsvärlden enligt OECD:s biståndskommitté DAC.

Foto: Bernard DUPONT / Flickr

nyhet

OECD om Sverige: duktig men lite udda fågel i biståndsvärlden

Sveriges bistånd är generöst, ambitiöst och skickligt genomfört skriver OECD:s biståndskommitté DAC i en särskild utvärdering. Men den svenska politiken får även kritik för att ha spretiga strategier, inkonsekvent vad gäller vapenexport och lite udda i sina prioriteringar.

Svenskt bistånd får mycket beröm i en särskild utvärdering framtagen av den ledande internationella biståndsinstitutionen OECD-DAC som släpps i dag. Särskilt lyfts Sveriges ledarskap kring freds- och konfliktarbete, hållbarhet, klimat och jämställdhet.

Inom jämställdhetsfrågan lyfts Sverige särskilt fram som världsledande med sin feministiska utrikespolitik.

Stark förkärlek för FN

Sverige är dock en lite udda fågel i sina biståndsprioriteringar. Biståndsbudgeten – som är världens största per capita räknat – fördelas nästan uteslutande mellan civilsamhällesorganisationer och multilaterala organisationer, med en stark förkärlek för FN-organ. Sverige ger betydligt mer till FN-organen, och då främst i form av icke öronmärkt kärnstöd, än snittet bland de stora givarländerna.

Sverige kanaliserar å andra sidan sitt bistånd i betydligt mindre utsträckning via mottagarländernas egna offentliga system, eller via näringslivet. Även om biståndsmyndigheten Sida de senaste åren arbetat mycket intensivt med att främja samarbeten med näringslivet går endast en procent av svenskt bistånd dit, jämfört med snittet på sju procent. Enligt FN behöver biståndet öka sitt samarbete med näringslivet för att generera tillräckligt mycket kapital i arbetet för att nå de globala målen inom Agenda 2030.

OECD rekommenderar Sverige att öka både biståndet via näringslivet och via mottagarländer, inklusive rent budgetstöd.

För många bollar i luften?

Regeringens biståndspolitik kritiseras också för att vara spretig, en kritik som tidigare hörts även från oppositionen. Det policyramverk som regeringen antog år 2016 har visserligen fokus på fattigdomsbekämpning och rättigheter – vilket OECD framhåller som Sveriges styrkor – men innehåller även hela åtta tematiska prioriteringar. Enligt OECD finns det risk att effektiviteten i biståndet minskar när Sverige försöker göra allt på samma gång.

OECD är även kritiskt till den stora mängden enskilda strategier – både nationella, regionala, globala, tematiska och multilaterala – som styr svenskt bistånd i dag. Det sammanlagda antalet strategier är hela 63 stycken och det är enligt utvärderingen oklart hur de förhåller sig till varandra. Risken finns att ett och samma projekt kan få dubbla anslag inom ramen för olika strategier utan att det uppmärksammas av varken Sida eller UD, enligt OECD.

Spretigheten kan också leda till förlorade möjligheter och synergier. OECD är också kritiskt till att Swedfund – som investerar biståndspengar i utvecklingsländer – inte är involverat i varken framtagandet och genomförandet av de olika strategierna.

För många samarbetsländer?

Enligt OECD har Sverige också ett förhållandevist stort antal samarbetsländer sett till storleken på biståndsbudgeten. Antalet länder har visserligen minskat från 44 stycken år 2013 – då OECD gjorde sin senaste utvärdering – till 35 i dag, men Sverige har inte nått sitt mål att minska antalet länder till 32, skriver OECD. Både Burkina Faso och Nordmakedonien har blivit kvar, trots tidigare beslut om utfasning. Sverige har även inlett ett nytt samarbete med Kuba.

Det relativt stora antalet länder gör att biståndet till varje enskilt land blir blygsamt. Sverige är bland de fem största givarna i endast fem av de 35 länderna. Och en betydligt mindre andel bilateralt bistånd går till de tio mest prioriterade länderna än vad gäller för snittet för de stora givarländerna.

Underkänt i säkerhet

OECD ger även Sverige en guldstjärna för att tidigt och genomgripande ha arbetat med att få hela statsapparaten att jobba mot de globala målen, både hemma och utomlands. Särskilt rosas Sveriges politik i förhållande till miljö och hållbar utveckling, däremot får Sverige sämre betyg vad gäller säkerhet. Detta på grund av det relativt blygsamma bidraget till FN:s fredsbevarande arbete, samt Sveriges relativt stora vapenexport till länder med underskott på både demokrati och mänskliga rättigheter.

Sveriges arbete för ett mer intimt samarbete mellan katastrofbiståndet och det mer långsiktiga utvecklingsbiståndet, som häromveckan fick kritik från Riksrevisionen, bådar gott anser OECD-DAC. Men Sverige bör implementera det bredare och i fler samarbetsländer.

När det gäller resultatutvärderingar får Sverige beröm för sitt fokus på långsiktiga varaktiga resultat. Men med allt mer komplicerade utvärderingssystem och finansiella instrument, svenskt bistånd i allt mer komplexa konfliktmiljöer och en ständigt växande biståndsbudget, höjer OECD även ett varningens finger för att den nuvarande bemanningen och kompetensen på både Sida och UD kan behöva öka framöver.

Mikael Färnbo