Go to main navigation
PuffbildAfghanistan.jpg

Den sittande presidenten Ashraf Ghanis valkampanj i Jalalabad. Valet i Afghanistan väntas bli blodigt och få kommer att ta sig ut för att rösta.

Foto: GHULAMULLAH HABIBI

NYHET

Oroligt inför valet i Afghanistan – biståndsorganisationer under hot

Valet den 28:e september närmar sig och befolkningen är rädd för att gå och rösta när attackerna blir allt fler och blodigare. En av Svenska Afghanistankommitténs vårdkliniker attackerades under sommaren och 42 tvingades stänga.

De våldsamma attackerna fortsätter i Afghanistan, senast under måndagskvällen den 23 september attackerades ett bröllop som dödade över 70 civila. Våldsamheterna väntas skrämma iväg medborgare som planerat att rösta i det kommande presidentvalet den 28 september.

Talibaner, internationella styrkor och den afghanska militären har under sommaren dödat fler människor än någon annanstans i världen, enligt Uppsala Conflict Data Program. Upptrappningen av konflikten tros bland annat bero på de fredssamtal som hållits mellan USA och talibanerna och som nyligen avstannat.  

Även biståndsorganisationer är utsatta för hot och attacker. FN:s humanitära organ (OCHA) gick den 10:e juli ut med ett pressmeddelande om att de är bekymrade över de täta attackerna mot vårdkliniker i Afghanistan och påminner om den internationella humanitära rätten för att skydda hjälparbetare. 77 hjälparbetare hade redan då dödats, skadats eller blivit bortförda i jämförelse med totalt 76 personer under hela 2018.

Andreas Stefansson är bekymrad över de ökande attackerna i Afghanistan och har framfört protester till regeringen efter natträden på Svenska Afghanistankommitténs vårdklinik i Wardakprovinsen. Foto: Sofie Axelsson

Andreas Stefansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén (SAK) menar att säkerhetsutvecklingen i landet är oroväckande. Internationella styrkor och afghanska styrkor har visat en stigande aggressivitet. I juli gjorde afghanska styrkor en natträd på en av de 77 vårdkliniker i provinsen Wardak där SAK står för all hälsovård. Attacken skedde efter rykten om att det skulle finnas talibansympatisörer på kliniken.

"När folk kommer in på kliniken kollar vi inte om de har talibansympatier eller om de tillhör någon annan gruppering"

 
   

– Fyra personer avrättades utomrättsligt, Dessutom åtföljdes det av att verksamheten på många av våra kliniker låg nere i en vecka säger Andreas Stefansson.

 – Vi har framfört protester till afghanska myndigheter, till både det militära och till presidentens säkerhetsråd och nu när jag var där senast så fick vi till en del möten där vi trycker på att det här ska utredas. Både utredas som i ansvarsutkrävning men också att man försäkrar att förhindra att det händer framöver igen, fortsätter han. 

I attacken blev även klinikchefen bortförd av den afghanska militären men släpptes två veckor senare, under omständigheterna, i gott skick. Som en följd på attacken gick talibanerna ut med en order i de områden de kontrollerar att stänga ner 42 kliniker som de menar inte kan garantera säkerheten.

 – Civilbefolkningen i Wardakprovinsen är verkligen beroende av vår hälso- och sjukvård och den är till för alla. När folk kommer in på kliniken kollar vi inte om de har talibansympatier eller om de tillhör någon annan gruppering, så länge som de behöver vård så erbjuder vi den, säger Andreas Stefansson.

Det är dock troligt att det kommer att bli många fler blodiga attacker framöver. Andreas Stefansson förklarar att en orsak till varför attackerna nu eskalerar är på grund av de samtal som hållits mellan USA och talibanerna.

– Talibanerna har gått hårdare åt för att visa att de är en kraft i samtalen och menar att de kan förhandla utifrån någon slags styrkeposition. Samtidigt försöker afghanska och internationella styrkor trycka tillbaka ännu hårdare om det eventuellt blir ett avtal.

Utan vapenvila blir valet osäkert 

Även ifall många varit skeptiska till fredssamtalen mellan USA och talibanerna så hade många afghaner hoppats på att samtalen skulle leda till en vapenvila där ett presidentval skulle kunna hållas under lugnare förhållanden. 

– Nu, i och med att det verkar som att avtalet inte går i hamn så finns inte den faktorn att ta i beaktande. Tyvärr tror många, och vi förbereder oss också inför det att det kan bli ett blodigt val, ungefär så som det var under parlamentsvalet 2018. Det är återigen de vanliga människorna, kvinnor, barn och funktionsnedsatta som vår verksamhet riktar sig till, som kommer att drabbas. Talibanerna kommer gå hårt åt de områden som de kontrollerar och det kommer därför bli ett lågt valdeltagande, säger Andreas Stefansson.

Läs mer: Om unga som vill bygga upp Afghanistan.

Två scenarier är troliga enligt Stefansson: 

Ett; ingen av kandidaterna får mer än 50 procent av rösterna vid första valrundan, och man går således mot en andra valomgång. Men eftersom man inte gärna håller val under vintern så kan det bli en sexmånadersperiod av politiskt limbo. Eller två, att man skapar någon slags interimregering där även talibanerna bjuds in.   

 – Det finns lite olika synsätt på detta. En del menar att det är viktigt att ett val genomförs eftersom att det trots allt bekräftar att de demokratiska institutionerna och konstitutionen fungerar, medan andra tycker att ”våra erfarenheter av demokrati inte är de bästa och är det inte bättre att vi skjuter på valet och skapar någon slags samlingsregering med talibanerna”.

Sofie Axelsson