Go to main navigation
votering.jpg

OmVärlden har talat med flera ledamöter i riksdagens utrikesutskott som är kritiska till att riksdagen inte involverats i beslutet om hur bistånd ska kunna användas för att bekosta flyktingmottagandet i Sverige.

Foto: Ingemar Edfalk/Riksdagsförvaltningen

NYHET

Riksdag och folkrörelser utestängda i beslut om flyktingavräkningar

Regeringen har enats om en ny modell för hur bistånd ska avräknas för att bekosta flyktingmottagandet. Men varken riksdag, civilsamhälle eller biståndsaktörer har fått vara med.

– Jag förstår inte varför det ska ske bakom stängda dörrar, säger Staffan Landin, biståndsexpert.

För två år sedan påbörjade regeringen en översyn av den modell som används för att avräkna biståndspengar till att bekosta flyktingmottagandet i Sverige. Den befintliga modellen har bland annat fått kritik för att överskatta kostnaderna för asylsökande.

Nu har Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringskansliet enats om en ny modell, delar av vars innehåll OmVärlden kunnat berätta om.

Läs mer: Så ska biståndets flyktingkostnader minska

Det är dock flera som är kritiska till hur den nya modellen tagits fram. Civilsamhället och folkrörelserna som länge engagerat sig i frågan om avräkningar, och som jobbar med bistånd, har inte involverats.

– Det hade varit bra med en större öppenhet mot riksdagen och mot folkrörelserna som arbetar med biståndet. För oss handlar det om biståndets effektivitet och där är öppenhet och transparens viktigt för att säkerställa det, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia.

Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson säger till OmVärlden att man inte fått insyn i processen.

– Vi har fått rätt knapphändiga svar från regeringskansliet. Vi som aktör, som förvaltar ett tämligen stort bistånd i Sveriges största biståndsland, har inte fått insyn i vad det här kommer att landa i.

Kritik från utrikesutskottet

Inte heller riksdagen har fått vara med i arbetet. OmVärlden har talat med flera ledamöter i riksdagens utrikesutskott som är kritiska till att riksdagen inte involverats i processen.

– Hade regeringen velat se ett mer förutsägbart och transparent bistånd, som biståndsministern hävdar, hade det varit klokt att involvera oss i det här arbetet, säger Lars Adaktusson, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Detta har ministern och regeringen skött, mig veterligen, utan några kontakter med riksdagen. För en minoritetsregering är det viktigt att tänka på sina relationer till riksdagen, säger Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson för Centerpartiet.

Markus Wiechel, också ledamot i utrikesutskottet och Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson, säger att hanteringen är ”under all kritik”.

– Vi har verkligen inte varit involverade. Alla partier bör ju vara med för att det ska hålla långsiktigt. Visst ägs utrikespolitiken mer eller mindre av regeringen, men regeringar kommer och går och ska företräda landets intressen i utrikespolitiken och då bör samtliga partier involveras.

Vill helt slopa avräkningarna

Biståndsexperten Staffan Landin, som skrivit flera rapporter om avräkningar, tycker att det är en fråga som borde varit öppen för demokratisk diskussion.

– Jag förstår inte varför det ska ske bakom stängda dörrar. Det här är Sveriges beslut, vilka kostnader tycker vi är bistånd och vilka av de kostnader som vi har i flyktingmottagandet tycker vi är rimligt att ta från biståndet? Varför inte bjuda in riksdagen och folkrörelserna och höra vad vi tycker? Samtidigt säger man sig vilja ha mer transparens i biståndet. Det går inte ihop.

Magnus Walan på Diakonia välkomnar ändå regeringens besked om att avräkningarna ska minska, men skulle själv helst se att de slopades helt och hållet.

– Vi tycker att avräkningarna ska fasas ut helt, det är helt enkelt inte ett bra sätt att använda biståndsmedel. Men det är i alla fall bra att man nu från regeringens håll lovat att åtminstone skärpa regelverket. Sen återstår det att se hur man lyckas leva upp till det och till OECD DAC:s rekommendationer om att använda biståndmedel för avräkningar med försiktighet.

Också Andreas Stefansson på Svenska Afghanistankommittén vill se att man helt slutar bekosta flyktingmottagande med biståndsmedel.

– Det är ett steg i rätt riktning, men om dörren lämnas öppen för ett fortsatt naggande av biståndsmedel återstår det trots allt en del arbete, säger han.

OmVärlden har sökt biståndsminister Peter Eriksson som avböjt att kommentera.

Axel Kronholm