Go to main navigation
Kållered 3.jpg

Flyktingfamilj utanför Migrationsverkets ansökningsenheten i Kållered. En nyhet i höstbudgeten är att systemet för hur biståndspengar får användas till flyktingmottagning i Sverige – så kallade avräkningar – görs om.

Foto: Tomislav Stjepic / Migrationsverket

NYHET

Nytt i budgeten – bistånd ska betala familjeåterförening

Nu ska anhöriginvandring betalas med biståndsmedel. Det är en av nyheterna i regeringens budgetproposition som presenteras på onsdag, som också ska ge minskade avräkningar. Men det nya systemet får kritik av företrädare från biståndsbranschen.

I veckan presenterar regeringen sin budgetproposition. För biståndet väntas prioriteringarna ligga på demokrati, biologisk mångfald, humanitär hjälp och hälsa. Enprocentsmålet väntas stå fast, trots Moderaternas attack för en vecka sedan.

Med budgeten kommer dessutom en ny modell för hur kostnader för Sveriges flyktingmottagande kan tas från biståndsbudgeten, så kallade avräkningar.

Den nya modellen kommer på sikt att innebära lägre avräkningar överlag, har regeringen lovat, men samtidigt breddas möjligheten att avräkna bistånd för att finansiera exempelvis kostnader för anhöriginvandring till Sverige.

Frågan om avräkningar har tidigare lett till debatt och såväl experter som folkrörelser har kritiserat bristen på insyn i besluten om vilka kostnader som ska kunna avräknas och inte.

Avräkningarna ska minska

I vårbudgeten ökade avräkningarna från biståndet med 700 miljoner kronor. Biståndsminister Peter Eriksson förklarade då för OmVärlden att det var resultatet av en förhandling med Finansdepartementet, där biståndet fick betala för att budgeten skulle gå ihop.

Läs här: Peter Eriksson: vi fick ”ge med oss”

Sverige har sedan tidigare utlovat en ny beräkningsmodell för avräkning av asylkostnader som ska ligga i linje med ett nytt direktiv från OECD-ländernas biståndskommitté DAC. Enligt biståndsexperten och pr-konsulten Henrik Westander kommer den nya modellen innebära att avräkningarna sammantaget minskar med 25-30 procent jämfört med den tidigare modellen.

Westander, som länge varit engagerad i biståndsfrågan och som tagit del av dokument från Utrikesdepartementet, har i Dagens Nyheter berättat om en rad förändringar som den nya modellen för med sig. Bland annat tar regeringen bort en rad utgiftsposter som tidigare låg i strid med direktivet från DAC.

Det handlar bland annat om kostnader för så kallade Dublin-fall, det vill säga asylsökande som tidigare sökt asyl i ett annat EU-land. I och med att dessa utgifter försvinner väntas de totala avräkningarna att minska.

Bistånd betalar familjeåterförening

Samtidigt breddas avräkningsverktyget till nya asylkostnader. Bland annat öppnar den nya modellen för att bekosta utgifter för familjeåterförening och även en del av kommunernas utgifter för perioden efter att asylsökande har fått uppehållstillstånd och överförts från det statliga mottagningssystemet till kommunerna.

Henrik Westander anser inte att den nya modellen lever upp till DAC:s direktiv som säger att länderna ska tillämpa avräkningar restriktivt.

Flera biståndsorganisationer har tidigare kritiserat avräkningarna och förespråkat att de bör fasas ut helt. Forum Syds generalsekreterare Anna Stenvinkel säger att det är positivt att avräkningarna nu ska minska, men att det inte är tillräckligt.

– Vår grundprincip är att bistånd ska vara bistånd och inte gå till annat, så på sikt bör Sverige helt fasa ut avräkningarna. Regeringen bör ta alla möjligheter att göra Sveriges modell för beräkning av avräkningar så restriktiv som möjligt, och mycket mer transparent. Bristen på öppenhet i den här frågan har varit anmärkningsvärd.

Vad tycker L och C?

Anna Stenvinkel är också kritisk till att regeringen breddar avräkningarna till nya områden.

– Det kan inte anses vara rätt tillämpning av OECD:s regler. Det står i de överenskomna reglerna att OECD-medlemmar ska sträva efter att beräkna avräkningar ”konservativt”, det vill säga återhållsamt. Det här var en kompromiss på grund av att OECD DAC vill ha restriktiva regler, men medlemsstaterna gör avräkningar på olika sätt och vill behålla sitt eget sätt. Det är inte rätt att börja avräkna kostnader som Sverige inte tidigare har tagit från biståndet, bara för att det finns andra OECD-länder som räknar så.

En majoritet av Centerpartiets riksdagsledamöter har tidigare sagt sig vara för en restriktivare avräkningar, och Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni har sagt att pengarna för flyktingmottagandet inte ska ”tas från biståndsbudgeten”.

Det är dock oklart hur de två partierna ställer sig till den modell som tillämpas i den kommande budgeten. OmVärlden har sökt företrädare för partierna som avböjt att kommentera.

"Obegriplig prioritering" av regeringen

Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio tycker att miljonerna som avräknas borde gå till bistånd snarare än att täcka asylkostnader.

– Det är en obegriplig prioritering från en S-MP-regering i en värld som har avgrundsdjupa orättvisor, säger hon.

En annan sak biståndsaktörer kommer att hålla utkik efter i budgetpropositionen är de pengar som ska betalas tillbaka till biståndet, efter några år av överdrivna avräkningar. Eftersom Migrationsverket överskattade antalet asylsökande åren 2016-2018 har biståndet bidragit med mer pengar än nödvändigt, och enligt Henrik Westander bör dessa ändrade prognoser innebära att cirka 800 miljoner kronor återförs till biståndet i höstbudgeten.

Axel Kronholm