Go to main navigation
Brexit_Final–ivatroj.jpg

Britterna har varit tongivande inom utvecklingsfrågor och många oroar sig nu för att tappa politiskt inflytande.

Foto: Iva Troj

NYHET

Så förbereder sig brittiska biståndsaktörer för Brexit

Minskat inflytande över inriktningen på världens utvecklingsbistånd, sämre ekonomi eller flytta huvudkontoren till Nederländerna? Oron är stor bland brittiska biståndsaktörer inför Brexit.

Den 31 oktober 2019 är datumet då britterna ska lämna den Europeiska unionen. Britterna är, efter USA och Tyskland, världens tredje största biståndsgivare, och därmed också näst störst i EU. Brexit, med eller utan avtal, kommer att påverka den brittiska biståndssektorn.

– Biståndsorganisationerna kommer att sakna formell tillgång till de flesta EU-processer och möjlighet till finansiering, säger Claire Godfrey, interimchef för policy, påverkan och forskning på BOND, ett nätverk som samlar brittiska biståndsaktörer.

Troliga förändringar i den brittiska valutans värde och oklarhet kring vad som gäller för att anställa personal från andra EU-länder är några faktorer som redan gör att Brexit påverkar organisationerna negativt.

Enligt BOND är risken stor att brittiska biståndsorganisationer efter Brexit kommer att se en årlig minskning av EU-finansiering på 356,9 miljoner euro per år.

2017 fick exempelvis fick 18 olika brittiska biståndsorganisationer, som arbetar med humanitära frågor, 214 miljoner euro från ECHO, European Civil Protection and Humanitarian Aid Operations. Det bara är en av flera EU fonder för bistånd som brittiska organisationer kunnat söka pengar ur.

EU kommer också förlora det brittiska stödet, som i dag uppgår till cirka 1, 5 miljarder euro.

Från att ha varit en tongivande röst inom biståndssektorn oroar sig nu många för att de brittiska organisationerna kan halka efter vad gäller politisk inflytande i internationella sammanhang.

EU-kontor och frågetecken för EU-personal

Ett avtalslöst Brexit kan innebära att pengarna från EU stryps direkt. Den brittiska regeringen och DfID, Storbritanniens departement för internationell utveckling, har lovat att stötta brittiska organisationer om deras EU-medel försvinner. På så vis ska biståndsaktörer kunna slutföra redan påbörjade projekt.  

Det är också osäkert hur och vem som kan ansöka om bidrag från EU:s biståndsfonder efter Brexit. Just nu pågår därför en febril aktivitet i många biståndsorganisationer för att säkra den kontinuerliga tillgången till pengar.

En av dessa är Islamic Relief som arbetar i såväl krissituationer som med långsiktiga projekt. De har sitt huvudkontor i London med flera nationella enheter i andra europeiska länder, som till exempel i Sverige.

– Vi förbereder oss genom att se över hur våra nationella kontor, bland annat i Sverige, kan söka ur EU:s humanitära fond ECHO. Men det återstår att se om EU låter brittiska avdelningen vara med och driva dessa projekt, säger Khaleel Desai, styrningschef för Islamic Reliefs internationella arbete.

Nederländerna är attraktivt för brittiska företag och organisationer och ett 100-tal företag inom finanssektorn, IT och hälsa har redan flyttat dit. Även biståndsorganisationer har öppnat nya kontor i Nederländerna, exempelvis International Alert, Opportunity International och Mercy Corps.

– 2017 etablerade vi en ny enhet i Haag i Nederländerna, som vi nu arbetar med att expandera. Syftet är att vara redo för att kvalificera oss för EU-bidrag efter Brexit. Det innebär en formell bas på kontinenten och ett fortsatt inflytande, säger Simon O’Connell, VD för Mercy Corps, som arbetar med katastrofhjälp och driver långsiktiga projekt i 40 länder med biståndsbidrag från exempelvis ECHO.

Brexit kommer också försvåra anställning av personal från andra EU-länder.

– Vi har personal från flera EU-länder och vi arbetar nu för att de som vill ska kunna stanna i Storbritannien, säger Khaleel Desai, på Islamic Relief.

Förberedelser inför valutaförändringar

Den största oron för den katolska biståndsorganisationen CAFOD, Catholic Agency for International Development, är förändringar i den brittiska valutan.

– Det kraftiga fallet i pundets värde efter folkomröstningsresultatet 2016 har gjort vårt utländska utvecklingsarbete dyrare. Resultatet är minskade finansiella bidrag till partners i andra länder, samt högre internationella löner och kostnader, säger Neil Thorns, chef för CAFOD:s påverkansarbete.

Även Islamic Relief oroar sig för valutaförändringarna.

– Vi är väldigt beroende av donationer från samhället i stort. En finansiell nedåtgående trend kan påverka våra givare, säger Khaleel Desai, på Islamic Relief.

Framtida inflytande i biståndspolitiken

Brexit kan också ha betydelse för Storbritanniens ledande roll för att nå de globala målen. Britterna är en av de största humanitära givarna i världen och har länge haft en viktig roll inom internationell utveckling och biståndsfrågor. Brexit innebär att Storbritannien kan tappa sitt tidigare inflytande över exempelvis ECHO.

Även det brittiska civilsamhället påverkas av osäkerheten över Storbritanniens framtida position och inflytande.

– Vi hoppas att regeringen håller samma humanitära kurs och fortsätter sitt arbete med EU och andra multilaterala institutioner för att uppnå de globala målen. Sker det en förändring kommer det även att påverka organisationers internationella samarbeten, säger Claire Godfrey från BOND.

Vare sig det blir ett Brexit med eller utan avtal, ser Claire Godfrey långtgående effekter för brittiska biståndssektorn.

– Det kommer att slå rakt igenom, från humanitära organisationer som agerar tillsammans med EU-organisationer i kriser, till icke-statliga organisationer som arbetar för att hantera klimatförändringar och försöka uppnå målen för hållbar utveckling, säger Claire Godfrey.

Maria Lundin Osvalds