Go to main navigation
Yemen: responding to the world's largest humanitarian crisis 
Aisha lives in a ramshackle camp near Aden in war-torn Yemen. Her mother is unable to breastfeed and she can’t afford food. The severely malnourished Aisha is now treated by an EU-supported mobile UNICEF health team which visits regularly.
 
©2019 European Union (photographer: Peter Biro)

Undernärda Aisha tillsammans med sin mamma är bosatta i ett flyktingläger nära Aden i södra Jemen, några av de miljontals jemeniter som blivit offer för kriget.

Foto: European Union/Peter Biro

NYHET

Jemen: Världens värsta humanitära kris har förvärrats

Den humanitära situationen i Jemen är fortsatt världens värsta. Viljan till fred finns inte eftersom många tjänar på att kriget fortsätter. Men samtidigt har omvärlden fått upp ögonen för konflikten.
– Den är inte lika bortglömd längre, säger FN-rådgivaren Maria Velasco.

Kriget i Jemen fortsätter. Striderna i hamnstaden Aden i södra Jemen illustrerar konfliktens komplexitet. Där har nu separatister med krav om självständighet för södra Jemen tagit kontroll, något som splittrar tidigare allianser i konflikten.

Läs mer: Vad händer i Jemen?

Samtidigt kommer nya avslöjanden om Sveriges roll som vapenexportör där Sverige kan ha koppling till krigsbrott i Jemen. 

Läs mer: Den svenska dubbelmoralen – vapenexportör och fredsmäklare

Det har gått mer än ett halvår sedan de huvudsakliga parterna i konflikten i Jemen träffades i Stockholm för att samtala om fred. Då var det första gången på över två år, vilket i sig ansågs vara en framgång. Men arbetet med att skapa fred har sedan dess gått långsamt. OmVärlden har pratat med Maria Velasco, senior rådgivare åt FN:s sändebud för Jemen, Martin Griffiths, om krisen i Jemen.

– Den humanitära situationen är väldigt svår, tillgången till sjukvård är bristfällig, utbildningsnivån har sjunkit och många lever på gränsen till svält. När jag började arbeta för tre år sedan så tänkte jag att den humanitära situationen inte kunde bli värre, men det har den dessvärre blivit, säger Maria Velasco.

Hon beskriver en ökad fragmentisering, exempelvis hos de grupper som kämpar för egen självständighet i södra Jemen och de ökade oroligheter som det medför. Risken är att fragmenteringen kommer att öka ju längre konflikten fortgår, menar Maria Velasco.

– Men det finns samtidigt hopp, vi fick till fredssamtalen i Sverige så det finns en politisk process att bygga vidare på. Parterna har sagt sig vara villiga att engagera sig för en politisk lösning. Det kommer inte bli fred imorgon och det kommer att bli en lång process men jag ser ändå att det finns hopp för en fredlig lösning, säger hon.

Till exempel har situationen i hamnstaden Hodeidah blivit något bättre för civilbefolkningen.

Vilka hinder för fred finns just nu? 

– Att förtroendet mellan parterna är lågt, de pågående regionala spänningarna och att Jemen har blivit en krigsekonomi där många tjänar på konflikten. Det gör att viljan till fred inte riktigt finns där fullt ut.

Vilka möjligheter för fred ser du?

– Att parterna ändå är engagerade för en politisk lösning, och att jobba vidare med den politiska viljan. Jag ser civilsamhällets starka engagemang – där finns en stor vilja till fred. Omvärlden har också fått upp ögonen för konflikten, det är inte en lika bortglömd längre. FN:s säkerhetsråd ger mycket stöd till den FN-ledda processen, och det finns inte samma låsningar i FN:s säkerhetsråd som i vissa andra konflikter vilket underlättar. Det finns i dag också en stor vilja att vara med och bidra från givarsamfundet.

Vilken roll har kvinnor i fredsprocessen?

– För att vara det land där det enligt World Economic Forums Gender Gap Index är svårast att vara kvinna så möter jag otroligt många starka och engagerade kvinnor i Jemen. Kvinnorna var också väldigt engagerade i den nationella dialogprocessen för några år sedan. Det har dock varit svårt att få kvinnor att vara med på förhandlingarna men vi samarbetar med kvinnoorganisationer och tar del av deras förslag och input. Vi och många andra organisationer jobbar på flera olika sätt för att göra processen inkluderande och göra kvinnors röster hörda.

Vad händer framöver?

– Vi fortsätter nu att jobba med att få parterna till nya konsulationer, och att starta en process mot ett slut på konlikten som kan gälla i hela Jemen, inte bara i vissa delar. Förhoppningen är att få fram ett fredsavtal med en övergångsregering – och sedan längre fram, göra det möjligt att hålla val i landet. 

Louise Gårdemyr