Go to main navigation
Greece - February 29, 2016. A refugee girl waits in line with other refugees to receive food, at the makeshift refugee camp of Idomeni, at the Greek - Macedonian border.

Flyktingläger i Idomeni på gränsen mellan Grekland och Makedonien 2016.

Foto: Giannis Papanikos / Shutterstock.com

NYHET

Så ska regeringen minska flyktingkostnaderna för biståndet

Frågan om hur bistånd får användas för att bekosta flyktingmottagande har länge varit kontroversiell. OmVärlden kan nu berätta nya detaljer om den nya modell för avräkningar som regeringen tagit fram.

Regeringen har tidigare fått kritik för hur biståndsmedel används för att finansiera flyktingmottagandet i Sverige. Kritikerna har påpekat att Sverige avräknar mer pengar från biståndsbudgeten för flyktingmottagande än andra länder, på ett sätt som inte är förenligt med de regler som finns för hur bistånd ska bedrivas. Regeringen menar dock att man följt reglerna.

Nu finns en ny modell för hur bistånd ska kunna avräknas för flyktingmottagande. Förra veckan meddelade Peter Eriksson i Sveriges Radio att Miljöpartiet och Socialdemokraterna kommit överens i frågan, men var mycket återhållsam med detaljer om vad den nya modellen innebär. Eriksson nämnde dock specifikt en begränsning av att använda biståndsmedel för kvotflyktingar, även kallat vidarebosättning.

För 2019 är 2,2 miljarder kronor av biståndet avräknat för asylkostnader. Det är mer än hela förra årets sammanlagda bistånd till Afghanistan och Somalia.

Den totala kostnaden för kvotflyktingar uppgår till 569 miljoner kronor. Det framgår dock inte av budgeten hur stor del av denna summa som kommer från det avräknade biståndet, men som mest skulle kostnaderna för kvotflyktingar alltså kunna utgöra en fjärdedel av de totala flyktingavräkningarna.

Så ska avräkningarna begränsas

OmVärlden kan nu berätta mer om innehållet i regeringens överenskommelse, med hjälp av pr-konsulten Henrik Westander som länge varit engagerad i biståndsfrågan och som granskat beslutsunderlaget bakom den nya modellen.

– Det som hittills är känt är att kostnader för de asylsökande som hänvisas vidare till ett annat land med stöd av Dublinförordningen inte får bekostas av biståndet, och sannolikt inte heller kostnader för asylsökande som sökte asyl för mer än fyra år sedan och nu söker igen, säger han.

Den nya modellen innebär även att man bara kan avräkna kostnader som uppstår under det första året en flykting befinner sig i Sverige. Till detta kan läggas att regeringen redan i 2018 års budgetproposition inte längre gjorde avräkningar för indirekta administrationskostnader för Migrationsverket. Detta i linje med de nya striktare direktiv för avräkningar som OECD-ländernas biståndskommitté DAC tog fram 2017.

OmVärlden har sökt biståndsminister Peter Eriksson, men Hanna Hessling, pressekreterare på Utrikesdepartementet, hänvisar till ministerns uttalanden i Ekot och hälsar att mer information kommer när man snart presenterar modellen i sin helhet.

Läs mer: Riksdag och folkrörelser utestängda i beslut om flyktingavräkningar

Mer pengar till biståndet?

Till Ekot sa biståndsminister Peter Eriksson att den nya modellen skulle innebära ”lite mer pengar för biståndet och lite mindre avräkningar så att det har betydelse”. Sammantaget tyder mycket på att det kommer att bli så med den nya modellen.

Henrik Westander påpekar dock att det inte är valet av modell som kommer att ha störst betydelse för hur stora framtida avräkningar blir, utan huruvida Migrationsverket får resurser för att minska väntetiderna i asylmottagningen.

– Den enskilt viktigaste frågan om man vill begränsa biståndsavräkningarna, och samtidigt underlätta livet för asylsökande, underlätta integrationen och värna samhällsekonomin, är att handläggningstiderna begränsas, säger han.

I Migrationsverkets senaste prognos från den 15 februari framgår att myndigheten behöver ett ökat anslag på 375 miljoner kronor fram till och med år 2021 för att man ska undvika att handläggningstiderna ökar rejält. Prognosen justerar även ner antalet asylsökande som väntas komma i år och nästa år.

Ändrad prognos

Det är dock inte så enkelt som att färre asylsökande per automatik ger lägre avräkningar. Det hänger snarare på vilka kostnader för flyktingmottagandet som räknas av mot biståndet. Siffror från tidigare år visar att summan som avräknas per asylansökan ökat från i genomsnitt cirka 55 000 kronor per år för tiden innan 2007 till nästan 150 000 kronor per år 2014-2016. Avräkningarna har alltså ökat mer än dubbelt så snabbt som antalet flyktingar.

I regeringens budgetproposition från i höstas beräknas 2019 års avräkningar för kostnader för asylsökande uppgå till 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,3 procent av det totala biståndet. Det är en minskning med cirka 0,8 miljarder från 2018. Hur stor minskning det verkligen blir med den nya modellen får vi se i kommande budgetar.

Sedan höstens budgetproposition skrevs har Migrationsverket justerat ner sin prognos på antalet asylsökande som väntas komma, till 21 000 personer i år och 22 000 under nästa år. I höstens prognos väntade man sig 26 000 respektive 33 000 asylsökande.

Axel Kronholm