Go to main navigation
Peter Eriksson biståndsminister Miljöpartiet

Biståndsminister Peter Eriksson överlämnar ett nytt uppdrag till Sida – att stärka och främja demokratin i utvecklingssamarbetet.

Foto: Pressbild

NYHET

Sida får nytt demokratiuppdrag av regeringen

I dag överlämnar regeringen ett uppdrag till Sida om att se över och stärka sitt demokratiarbete.
– När demokratin backar på många håll vill vi se vad vi kan utveckla och göra bättre, säger biståndsminister Peter Eriksson.

– Att demokratin går bakåt i många länder är den allvarligaste och mest grundläggande frågan vi har att jobba med nu och vi måste försöka vända utvecklingen, säger biståndsminister Peter Eriksson till OmVärlden.

Sida har därför fått i uppdrag av regeringen att se över sitt arbete med demokrati inom utvecklingssamarbetet. Uppdraget överlämnades den 27 juni.

Uppdraget är en slags inventering, berättar Peter Eriksson. 

– Vi har länge arbetat med demokrati i olika länder genom Sidas och ambassadernas arbete. Det här nya uppdraget innebär att Sida får i uppgift att se över det vi gör och sammanställa det. Se vad som är effektivt, vad som fungerar bäst i olika länder och identifiera vilka länder där vi skulle se störst effekt av ett stärkt demokratiarbete.

– Det är så många olika frågor det här berör. Allt från pressfrihet till jämställdhet och fria och öppna val. Det handlar om att se vad vi kan utveckla och göra bättre för framtiden, säger Peter Eriksson.

Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är i dag den största budgetposten i biståndsbudgeten. Gör Sida inte tillräckligt?

– Nej, det går att göra mer. Till exempel inom området korruption där Sida i dag gör ett omfattande arbete men som vi också vet är helt grundläggande frågor för att samhället ska fungera.

– Det går till exempel att använda ny teknik på ett smartare och mer effektivt sätt i demokratiarbetet, bland annat inom korruption.

Läs mer: Hur mycket korruption tål biståndet?

Har du något mer exempel på hur arbetet skulle kunna utvecklas?

– Vi ser en utveckling i många länder där internet övervakas i större utsträckning från regeringshåll. Det är något jag är rädd för kommer att fortsätta. Här behöver vi arbeta med att stärka det fria ordet och stärka oberoende media. Hur kan vi göra mer på det området? Kan vi arbeta med journalistutbildningar? Vi behöver garantera att människor får nyheter som inte styrs av regeringar eller av enstaka rika personer, säger Peter Eriksson.

Peter Eriksson menar att en större satsning på demokrati både kommer kräva mer pengar men också andra prioriteringar. 

– Det är ju ett ganska känsligt arbete, hur ska man arbeta utan att det ska drabba övrig verksamhet eller skada länders utveckling i övrigt eller relationen med regeringar. Det är viktigt att det inte bara blir snabba tillfälliga insatser utan att vi jobbar långsiktigt.

Som det ser ut i dag lever fler människor i länder som visar auktoritära tendenser än i länder med en demokratisk utvecking. Sedan valet i höstas, och efter januariöverenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna har demokrati fått ett större fokus i biståndsfrågorna. 

– Jag har jobbat med demokratifrågor hela mitt liv och ser det som en stor prioritetet även sedan jag tillsattes som biståndsminister. På utrikesdepartementet och i regeringen har vi sagt att demokratifrågan ska stärkas den här mandatperioden. Ett ökat fokus på demokratin blev tydligt också i januariavtalet och vi är väldigt överens inom det här området, säger Peter Eriksson.

Läs mer om hotet mot demokratin

Varför behövs ett sådant här uppdrag?

– Det behövs eftersom vi ser att många länder blir allt mer auktoritära och när demokratin hotas och utrymmet för det fria ordet blir allt mindre så minskar människors makt att påverka. Det skapar i sin tur sämre möjlighet för jämställdhet och utveckling i en bred mening. Jag tror att det är en helt avgörande fråga för få bort fattigdom och förtryck och för att mänsklig utveckling i övrigt ska fortgå.

Du besökte nyligen Tanzania och träffade bland annat president Magufuli och uttryckte oro över den demokratiska utvecklingen. Nu är nya lagar på gång som ämnar inskränka yttrandefriheten ytterligare. Hur ser du på det?

– Jag har inte detaljstuderat nya lagar men jag hade en diskussion om demokrati med presidenten i Tanzania när jag var där. Vi fick då en slags överenskommelse om att vi skulle kunna påverka och förändra en del av de lagarna som redan har tagits och göra inspel från ambassadens håll. Jag vill se en utvärdering från ambassaden innan jag tar vidare ställning i de här frågorna.

–  Men det är helt klart så att uvecklingen i Tanzania ur en demokratisk synpunkt inte är bra. Vi ser ett minskat demokratiskt utrymme för både civilsamhället och politiska partier och möjligheten att till exempel yttra sig på nätet har begränsats.

Läs mer om utvecklingen i Tanzania

Sida ska redovisa hur demokratiarbetet kan utvecklas den 1 december i år. Vad är din förhoppning?

– Att vi får ett mer systematiskt arbete på demokratiområdet, att vi får en del förslag till nya idéer och verktyg för hur vi kan jobba i olika länder, var det kan tänkas vara mest effektivt och vilka åtgärder som är mest effektiva.

Louise Gårdemyr