Go to main navigation
fgmtre-world-power-ivatroj.jpg

Samarbete mellan olika aktörer har lett till stora framgångar i kampen mot könsstympning. Hela samhällen har tagit avstånd från traditionen som orsakat kvinnor stor smärta.

Foto: Iva Troj, © 22blocks och © Creative Commons Zero (CC0)

NYHET

Stora framgångar i kampen mot könsstympning

Först på 90-talet riktades fokus mot hur flickor skadas för livet av könsstympning. Sedan dess är nedgången drastiskt. Utbildning, engagemang och samarbete är några av framgångsnycklarna – även om det finns mycket kvar att göra.

Den 6 februari är internationella dagen för nolltolerans mot könsstympning och stora framgångar har skett sedan det började uppmärksammas på allvar under 1990-talet.

Första gången könstympning diskuterades på FN-nivå var i samband med en konferens 1976, arrangerad av Världshälsoorganisationen (WHO), som handlade om hur traditionella sedvänjor påverkar kvinnor och barns hälsa negativt.

Könsstympning, i dess olika former, har dock med stor sannolik förekommit i över tvåtusen år. Det är en tradition som förorsakat flickor och kvinnor stor smärta och skam: smärtor varje gång flickor gått på toaletten, nervskador och infektioner som ibland lett till döden, liksom svåra mensvärkar när blodet inte kommit ut ordentligt. Det har lett till smärsamma förlossningar och barnadödlighet, liksom plågsamma samlag, där kvinnor som varit ihopsydda ibland måste sprättas upp inför bröllopsnatten. Allt för att bevara familjens heder och försäkra sig om att flickan är oskuld.

Kvinnors rättigheter var inte på den globala agendan förrän i början av 90-talet, då flera viktiga FN-deklarationer antogs (Peking- och Kairodeklarationerna, 1994-95) som flyttade fram positionerna och satte ljuset på kvinnors särskilda utsatthet. Det var kvinnor i låginkomstläner i samverkan med civilsamhället och experter från rikare länder som drev på att mänskliga rättigheter också måste inkludera kvinnor.

Med ett ökat tryck uppifrån, pengar och kampanjer kunde civilsamhällen mobilisera runt om i världen för att ta upp kampen mot könsstympning. Många gick samman och satsningarna engerade religiösa ledare och lokala samhällen som insåg riskerna med könsstympning.

Bäst har det gått i Östafrika där antalet könsstympade tjejer minskat från 70 procent 1995 till 8 procent 2016. Det visar en ny studie av publicerades i British Medical Journal Global Health i november 2018. Enligt den har andelen könsstympade flickor under 14 år minskat kraftigt de senaste tjugo åren i Öst-, Väst- och Nordafrika.

Men studien visar samtidigt att ingreppen ökat i Irak och Jemen, samt att utvecklingen gått trögare i Somalia.

"Nu går det att prata om könsstympning"

Jamila Said Musse har arbetat med frågor om könsstympning i närmare 40 år. Med projekt både i Somalia och Sverige och på internationell nivå. I dag arbetar hon som integrationsvägledare på Familjehemsenheten i Angered i Göteborg där hon bland annat informerar familjehem, personal och ungdomar om könsstympning. Hon driver också ett företag med fokus på föreläsningar om könsstympning.

Läs mer: Sverige stärker kampen mot könsstympning

Jamila Said Musse berättar att mycket har förändras sedan hon började engagera sig i frågan.

– Det har blivit bättre globalt. Förut var det mer tabubelagt men nu går det att prata om könsstympning på ett helt annat sätt och skapa dialog, säger hon, men understryker också att det ser väldigt olika ut i olika länder.

I länder som Senegal och Kenya har det gått särskilt bra, berättar hon. 

– I Senegal har de lyckats samordna många aktörer, satsat på utbildning för både kvinnor och män, visat på vilka konsekvenser det kan få för flickors och kvinnors hälsa och pratat om att det är en tradition som inte har med religion att göra och som går att brytas, säger Jamila Said Musse.

I länder som Guinea och Senegal har religiösa ledare offentligt tagit avstånd från den brutala sedvänjan, men också vanliga män och kvinnor har höjt sina röster och slutat med könsstympning. 

Svårt att bryta traditioner

Allt fler länder har infört förbud och strategier mot könsstympning men det finns brister i själva implementeringen. Afrikanska Unionen, AU, har uppmärksammat problemet genom olika avtal och deklarationer regionalt i Afrika. FN beskriver könsstympning som en kränkning av mänskliga rättigheter och under mål fem om jämställdhet i den globala utvecklingsagendan ska sedvänjan vara utrotad till år 2030.

Arbetet sker på många olika nivåer i världen. Förra året presenterade FN:s generalsekreterare en rapport som handlade om att utöka det globala arbetet för att utrota könsstympning. 

FN:s befolkningsfond UNFPA har i drygt tio år drivit ett globalt program tillsammans med Unicef för att motarbeta könsstympning. Just nu fokuserar det på 17 afrikanska länder och stöttar också regionala och globala initaitiv. 

Sociala påtryckningar och hänvisning till traditioner är den vanligaste anledningen till att föräldrar fortsätter utsätta sina döttrar för ingreppet. Men attityder förändras – majoriteten av flickor och kvinnor i de länder där ingreppet utförs tycker att det bör upphöra, enligt statistik från Unicef.

Latifatou Compaorés försöker bryta stigman om könsstympning genom musik.

Men det är inte lätt att gå emot uråldriga traditioner. Den som bryter traditionen riskerar stigma och att frysas ut av sin familj och från sitt lokalsamhälle. 14-åriga Latifatou Compaorés mamma var modig nog att stå emot påtryckningarna. Hennes mamma blev själv könsstympad som liten men valde att inte göra det mot sina döttrar. Latifatou har nu blivit aktiv i arbetet för att få andra att sluta med ingreppet. Bland annat har hon spelat in en låt som har spelats på både tv och radio i Burkina Faso.

Jamila Said Musse besökte nyligen Somaliland tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten och ActionAid Sverige. En del framsteg har gjorts även där, men det går det inte lika snabbt framåt som i andra länder i Afrika.

– Myndigheterna kommer inte överens. Det funkar inte när det finns olika mål och planer inom en regering. Då skickas fel budskap till samhället, säger Jamila Said Musse.

Läs mer: Somaliland – kampen mot könsstympning står och stampar

Hon berättar att hon även besökte Somalia i somras och att tre unga flickor dog till följd av könsstympning.

– De hade förlorat för mycket blod, deras liv gick inte att rädda, säger Jamila Said Musse och menar att det saknas statistik. Barnadödligheten är hög men man vet inte hur många flickor som dör på grund av att de blivit könsstympade.

Läs mer om Sverige stärker kampen

Louise Gårdemyr

Ylva Bergman