Go to main navigation
Ungern

Ungern är ett av de länder där demokratin har urholkats mest i Europa under det senaste årtiondet.

Foto: cc

Nyhet

Svaga demokratier ökar i världen: ”Svårt att vända auktoritära tendenser”

Fler människor än någonsin lever i dag i demokratier men en ny rapport visar hur kvaliteten på demokratier gradvis försämras och hur allt fler populistiska alternativ tar plats.

Över hälften av alla människor lever i dag i demokratier visar rapporten från Internationella institutet för demokrati och fria val (Idea). Idag finns det 97 demokratier i jämförelse med 28 innan 1975. 

– Det finns många orsaker till att demokratier försvagas på olika platser men de växande och verkligen alarmerande nivåerna av ekonomisk ojämlikhet, korruption och den ökande klyftan mellan medborgarnas förväntningar och demokratins förmåga att leverera är några av de stora faktorer som försvagar demokratier överallt i världen, säger Kevin Casas-Zamora, generalsekreterare på Idea.

Populismen försvagar demokratierna 

Resultatet ser dystert ut. Bara under det senaste årtiondet har antalet demokratier som upplevt demokratisk tillbakagång av till exempel medborgerliga friheter, oberoende juridiska system och pressfrihet, nästan tredubblats. Urholkningen av demokratin handlar enligt rapportförfattarna främst om att allt fler populistiska politiska alternativ sprider sig i länder som Ungern, Polen, Rumänien, Serbien och Turkiet. Populistiska aktörer har sällan respekt för ansvarstagande institutioner som skyddar politisk mångfald och utgör därför ett hot mot en liberal demokrati enligt Idea-rapporten.

– Olika typer av auktoritära regimer och hybridregimer, såväl som populistiska alternativ som misstror de grundläggande demokratiska värderingarna, ses i dag som möjliga alternativ till de iberala demokratierna. Det finns en slags negativ tröghetseffekt i allt detta. När pressfriheten attackeras och medborgerliga utrymmen börjar krympa är det mycket svårare att vända auktoritära tendenser, förklarar Kevin Casas-Zamora.

Venezuela är enligt rapporten det enda landet som sågs som en högfunktionell demokrati 1975 till att i dag vara en icke-demokrati. Andra länder som delvis har halkat ner på demokrati-listan är Nicaragua, Filippinerna, Indien och Pakistan. Mer än hälften av alla hybriddemokratier, som till viss del har demokratiska funktioner finns i Afrika där Burundi, Sydsudan och Egypten är några av de länder som under de senaste fem åren glidit mest mot diktatorskap.

Demokrati för att möta globala utmaningar 

Trots att demokratier inte alltid har producerat de hållbara och gynnsamma resultat som många trott och hoppats på så framhäver rapporten att det endast är genom demokrati som vi har möjlighet att lösa många av de globala utmaningar som världen står inför. Alla typer av demokratier har generellt en högre nivå av grundläggande mänskliga rättigheter med undantag för Turkiet och Haiti. Demokratier har även en högre nivå av jämställdhet, välfärd och avsaknad av korruption än icke-demokratier.

Kevin Casas-Zamora tror att det behövs en enorm kraftansträngning för att hantera hoten mot demokratin. Förutom att stärka oberoende juridiska system, arbeta mot korruption och minska socio-ekonomiska ojämlikheter behöver man kolla på attityder och hur människor ser på demokrati i dag.

– Vi måste se till att demokratin känns viktig i medborgarnas vardag och uppfattas i det ljuset. Och vi måste också skapa globala allianser som kan skydda och främja dessa värden inför andra stora globala utmaningar, säger han.

Sofie Axelsson