Go to main navigation
plants-lausitz-crop.jpg

En av de största problemen för Sverige, om vi ska nå klimatmålen, är de utsläpp som genereras i andra länder för tillverkning av varor som som vi konsumerar. Bilden är från kolkraftverket Lausitz i östra Tyskland som tills för några år sedan ägdes av Vattenfall.

Foto: Greenpeace

nyhet

Sverige når inte FN:s mål till 2030 – svagt klimatarbete, ökad ojämlikhet och dödsskjutningar

Sverige kommer inte nå de hållbarhetsmål som FN har beslutat om inom ramen för Agenda 2030, varnar en ny lägesrapport från Statistiska centralbyrån. På flera punkter går utvecklingen för långsamt – eller till och med bakåt.

Genom antagandet av FN:s så kallade Agenda 2030 enades världens länder år 2015 om en global agenda för hållbar utveckling. Agendan består av 17 mål och 169 delmål om allt från att stoppa klimatförändringarna till att främja jämställdheten.

Det övergripande målet är att alla världens samhällen ska ha ställt om till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling till år 2030. En utveckling som skyddar planeten, utrotar fattigdomen och genererar god välfärd för alla.

Eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika länder, medan målen är globala, blir varje lands utmaningar och styrkor unika.

Lågt betyg på flera punkter

Statistiska centralbyrån, SCB, har nu släppt en lägesrapport om hur Sverige ligger till i förhållande till de globala målen. På vissa punkter, som jämställdhet, ligger Sverige långt fram, vilket var fallet redan långt innan agendan antogs i FN. Men på flera andra punkter får Sverige lågt betyg.

Läs mer: Världen når inte FN:s mål – hunger, utsläpp och konsumtion ökar

Det gäller inte minst den allt överskuggande frågan om klimatförändringarna. SCB konstaterar att de inhemska utsläppen visserligen har minskat något, men inte tillräckligt fort. Och räknar man även in utsläppen för alla varor som konsumeras i Sverige, även de som tillverkats i något annat land, så minskar utsläppen inte alls.

I Sveriges klimatpolitiska ramverk, från 2017, har målet för klimatutsläppen satts till noll nettoutsläpp år 2045, med etappmål år 2030 och 2040.

Inte en chans att nå klimatmålet

Med dagens förda klimatpolitik har Sverige inte har en chans att nå det målet, konstaterar SCB. Det skulle krävas att utsläppsminskningen kraftigt accelererar de kommande åren.

Sverige får också underbetyg vad gäller målen om bevarandet av biologisk mångfald och hållbart utnyttjande av hav och marina resurser. Till exempel har torsken i östra Östersjön och Kattegatt dålig tillväxt. Problem med övergödning och utsläpp av miljöfarliga ämnen fortgår.

När det gäller målen för samhällsutveckling konstaterar SCB att det dödliga våldet har ökat de senaste åren, även om det ligger lågt i en internationell jämförelse. Våldsbrotten sticker inte heller ut i jämförelse med andra EU-länder. Även människohanlden har ökat i Sverige. FN:s mål är att den typen av brottlighet ska minska.

Sverige har högt valdeltagande, men ojämnt fördelat mellan socioekonomiska grupper. Färre vill i dag delta i den politiska debatten, och det är vanligare att män än kvinnor deltar i vardagsdiskussioner om politiska frågor.

Pluspoäng för ökat bistånd

Sverige har också problem med ökad mobbning i mellan- och högstadiet. Däremot har trenden med sjunkande kunskapsresultat bland svenska elever brutits, men andel elever med psykosomatiska besvär ökar. Värst drabbade är flickor.

Sverige får pluspoäng eftersom det svenska utvecklingsbiståndet har ökat. På plussidan syns också att det rättsliga ramverket för att minska kvinnovåldet förbättrats. Bland de sociala målen konstaterar SCB även att Sverige får full pott vad gäller jämställdhet. Det betyder dock inte att Sverige även i praktiken är ett jämställt land, där återstår mycket arbete.

En jämställdhetsaspekt som Sverige fortfarande släpar efter med är att ensamboende kvinnor fortfarande har betydligt sämre ekonomisk standard än ensamboende män. Det gäller för alla åldersgrupper. Generellt sett har kvinnor även avsevärt lägre nettoinkomst än män.

Tre stora utmaningar

Den snabbt ökande ojämlikheten mellan olika inkomstgrupper är ett annat socialt problem. Däremot har det blivit färre i Sverige som lever i så kallad allvarlig materiell fattigdom. På den punkten är Sverige i dag bäst i Europa.

På tre punkter anser SCB att Sverige i dag ligger längst ifrån att nå upp till målen inom Agenda 2030. Det handlar om klimat- och miljömålen, att ojämlikheten ökar både ekonomiskt men även när det handlar om hälsa, boende och våldsutsatthet, samt att det dödliga våldet och mobbningen ökar.

Mikael Färnbo