Go to main navigation
turkisksoldat_syrien.jpg

En turkisk soldat patrullerar gränsen till Syrien söder om staden Kills. Murens övervakningssystem gör det i princip omöjligt att fly, övervakningen är delvis finansierad av EU.

Foto: REUTERS/Murad Sezer

nyhet

Sverige ökar stödet till flyktingar i Syrien – samtidigt går bistånd till att militarisera Turkiets gräns

Sverige ökar stödet till flyktingar i Syrien med 100 miljoner kronor som ett svar på Turkiets folkrättsvidriga invasion. Men samtidigt går svenskt bistånd, via EU, till att militarisera Turkiets gräns för att stoppa flyktingar.

Efter att USA:s president Donald Trump meddelat att USA skulle dra tillbaka sina trupper i norra Syrien tog det inte mer än några dagar innan Turkiet inledde en offensiv mot de kurdiskdominerade områdena. Invasionen har fördömts av världssamfundet och EU och FN har haft blixtinkallade möten.

Sverige utrikesminister Ann Linde (S) skriver på sin Facebook att den turkiska offensiven strider mot folkrätten, destabiliserar läget på marken och riskerar att få stora humanitära konsekvenser. Redan nu har det rapporterats om flera döda och ett stort antal människor på flykt undan striderna.

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) vill nu skjuta till 100 miljoner kronor till det humanitära arbetet i Syrien. Beslutet fattas nästa vecka på torsdag genom ett tilläggsbeslut till den Syrienstrategi som Sverige och Sida redan arbetar efter. Redan i dag ger Sverige cirka 340 miljoner kronor i bistånd om året till Syrien.

Bistånd militariserar Turkiets gräns

– Det finns stora humanitära behov kring flyktinglägren redan sen tidigare. Nu efter det som hänt så finns ännu fler flyktingar och ännu större behov av grundläggande saker som mat, vatten och tak över huvudet, säger Peter Eriksson till Aftonbladet.

Men samtidig som Sverige ökar den humanitära hjälpen i Syrien går andra biståndsflöden till att militarisera Turkiets gräns mot Syrien. Förra året avslöjade Danwatch, vilket OmVärlden rapporterade om, att 83 miljoner euro från EU:s så kallade förmedlemsskapsstöd till Turkiet har gått till att bland annat köpa militärfordon och avancerad övervakningsutrustning för att stoppa flyktingar vid gränsen.

Den hårt bevakade gränsen skördar offer. Bara under förra året dog dussintals flyktingar som försökte ta sig över till Turkiet, enligt Syrian Observatory for Human Rights

OmVärlden har tidigare avslöjat att pengarna till militariseringen av gränsen kommer från EU:s gemensamma biståndsbudget, som bland annat finansieras av Sverige. Sverige betalade i år in runt två miljarder kronor till EU-biståndet.

"Sverige borde ställa tydligare krav"

Enligt dåvarande statssekreterare Ulrika Modéer ska svenska biståndspengar inte användas till att militarisera Turkiets gräns.

– Utifrån den information vi har om de nu beskrivna insatserna är detta inget bra bistånd, enligt de policyramverk som guidar svenskt utvecklingssamarbete, sa hon till OmVärlden.

Georg Andrén, som är generalsekreterare för Diakonia och ordförande för paraplyorganisationen Concord, tycker att biståndspengar till Turkiets gränsövervakning är ”stötande”.

– Det är stötande. Vi på Diakonia har länge påpekat att vi förväntar oss att regeringen ställer mycket tydligare krav i Bryssel för hur svenska biståndspengar används. Det här är inte okej. Vi tycker inte att den svenska regeringen har varit tillräckligt aktiv i att följa upp hur de här pengarna används, säger han.

Enligt Georg Andrén är det nu upp till bevis för nya utrikesministern Ann Linde att visa att den feministiska utrikespolitiken ligger fast.

– Jag förväntar mig att Sverige kliver tillbaka till en värdebaserad utrikespolitik och biståndspolitik. Det kommer vi följa väldigt noga, säger han.

Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, tycker bistånd till Turkiets gränsövervakning är en del i en trend av militarisering av EU och EU-projektet.

– Det har skett en generell förflyttning, från att åtgärda långsiktiga grundorsaker till konflikter som tvingar människor på flykt, till att militärt hantera konsekvenserna genom att bygga upp en militär gränsövervakningsindustri. Ofta är det samma företag som tjänar på krigen och konflikterna genom vapenexport som sedan tjänar på den här enorma den gräns- och säkerhetsapparaten för att hålla flyktingar borta, säger hon.

OmVärlden har sökt Peter Eriksson för en kommentar.

Mikael Färnbo