Go to main navigation
EU_ValetAllaPartier.jpg

Ska EU:s bistånd villkoras, gå till att bevaka EU:s yttre gräns, eller ska mer gå till sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter efter att USA dragit in på detta? Så svarar toppkandidaterna.

Foto: @ccblocks

EU-VALET 2019

Gränser, säkerhet och migration – det vill toppkandidaterna i EU-valet med biståndet

Bistånd till militärer? Stoppa eller hjälpa migranter? Privata aktörer i biståndet? Stora biståndsfrågor står på spel i EU-valet. Så här tycker toppkandidaterna om fyra ödesfrågor.

Inför valet till EU-parlamentet granskar Omvärlden var de svenska partiernas toppkandidater står i de kommande årens viktigaste biståndsfrågor.

Se fråga 5 - 8 här - om företagen, Afrika och villkorat bistånd

1. EU håller på att utforma nästa långtidsbudget. Tycker du att mer EU-pengar ska gå till bistånd? Vilka biståndsinsatser bör prioriteras?

Alice Bah Kuhnke (Mp): Ja! Vi gröna kommer fortsätta kämpa för att alla EU-länder ska avsätta minst 1% av statsbudgeten (BNI) för bistånd. Biståndet ska prioritera klimat och miljö, demokrati, mänskliga rättigheter och antikorruption.

Malin Björk (V): Ja. En större andel av EU:s budget bör avsättas till bistånd byggt på solidaritet, jämlikhet och jämställdhet. EU bör kompensera för Trumpadministrationens minskade bistånd till SRHR. EU:s klimatbistånd bör öka, samt biståndet till de minst utvecklade länderna.

Fredrick Federley (C): Vi är nöjda med dagens nivå på EU:s biståndsbudget, det viktiga är att den används på rätt sätt, är transparent och uppföljningsbar. Svenskt bistånd bör ges mer bilateralt och mindre via EU. Biståndet ska gå till de fattigaste länderna, prioriteras till jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa, utbildning för flickor och pojkar samt miljö och klimat.

Heléne Fritzon (S): EU:s medlemsstater måste leva upp till 0,7 procentsmålet. EU bör vara ledande när det gäller bistånd och arbeta ambitiöst för att uppnå målen i Agenda 2030. Fokus bör vara på människor och länder som är mest utsatta. Bland annat jämställdhet är en prioriterad fråga.

Karin Karlsbro (L): Ja. Mer resurser ska gå till bistånd i takt med att jordbruksstödet minskas. Demokratiinsatser ska prioriteras.EU ska vara en stark röst för demokrati, marknadsekonomi och mänskliga rättigheter, klimat och tekniköverföring för en hållbar utveckling. Inget bistånd till diktaturregimer.

Peter Lundgren (Sd): Nej. Budgeten i stort ska vara mycket mindre, den svenska EU-avgiften får inte höjas alls. EU:s bistånd har visat sig vara mycket ineffektivt och en del går till fel saker. Till exempel tycker vi inte att kandidatländer ska få några pengar alls. 

Soraya Post (Fi): Ja. EU ska vara ledande i arbetet med att främja mänskliga rättigheter och att det globala klimatarbetet säkrar naturens rättigheter. Då krävs det också att EU bidrar med resurser till världen utanför EU. 

Sara Skyttedal (Kd): Ja. EU-kommissionen föreslår en ökning av EU:s utgifter inom området ”grannskap och omvärlden” vilket är en korrekt prioritering.  Det behövs både traditionella biståndssatsningar och andra utrikespolitiska åtgärder från EU:s sida. 

Tomas Tobé (M): Eventuella ökningar bör ske genom omfördelning inom budgeten, inte genom en ökning av EU:s budget som helhet. Vi välkomnar förbättrad styrning och uppföljning av biståndet. EU:s bistånd bör ha såväl geografiska prioriteringar (t.ex. EU:s grannskap) som tematiska prioriteringar (t.ex. mänskliga rättigheter och klimat). 

2. I EU-kommissionens förslag på långtidsbudget föreslås att biståndspengar ska gå till att bevaka EU:s yttre gränser. Tycker du att biståndspengar ska användas till det? Varför? 

Alice Bah Kuhnke (Mp): Nej, absolut inte! Gränsbevakningen ska inte finansieras av biståndspengar. Syftet med bistånd är att hjälpa världens fattiga, inte att bygga murar runt Europa.

Malin Björk (V): Nej. Vänsterpartiet står upp för målen i den svenska biståndspolitiken och för biståndseffektivitetsagendan, samt asylrätten. Gränsbevakning är inte bistånd. Att använda biståndsmedel till att finansiera gränsbevakning går emot biståndets principer och leder till inskärningar i asylrätten.

Fredrick Federley (C): Nej, EU kan behöva ytterligare medel för att upprätthålla den yttre gränsen, men EU:s biståndspengar ska inte gå till det utan följa OECD/DAC:s regler för hur bistånd får användas, och gå till de fattigaste länderna och mest utsatta människorna och självklart kunna användas i syfte att stödja utveckling i länder som många lämnar.

Heléne Fritzon (S): EU ska med sin utrikespolitik bidra till säkerhet, stabilitet och att människor inte tvingas på flykt, men samtidigt är det viktigt att EU arbetar för att värna biståndet och utvecklingssamarbetet. Insatser med offentligt bistånd ska respektera OECD/DAC:s kriterier. 

Karin Karlsbro (L): Nej.

Peter Lundgren (Sd): Det är möjligt att ha invändningar på att rätt budgetpost ska gå till rätt sak. Nu tycker vi i Sverigedemokraterna dock att EU ska fokusera på några få saker enbart och skyddet av den yttre gränsen är ett av dem. Biståndspolitik ska i första hand vara en nationell fråga.

Soraya Post (Fi): Nej! Vi vill riva Fort Europa och skapa lagliga och säkra vägar till EU. EU ska inte hindra migration utan ta ett rättssäkert och solidariskt ansvar för flyktingar.

Sara Skyttedal (Kd)Ja. Det är välkommet att EU-kommissionen vill satsa på gränsbevakning, och att man vill höja budgetposten ”grannskap och omvärlden” i detta syfte. Sen behöver även humanitärt bistånd fortsatt prioriteras. 

Tomas Tobé (M): EU:s biståndsbudget ska kunna användas till åtgärder för bakomliggande orsaker till migration. Gränsbevakning skulle kunna vara en del av detta, till exempel genom att EU bistår tredjeland i arbetet med att stoppa människosmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet. EU:s egen gränsbevakning ska dock inte finansieras genom biståndsbudgeten.

3. En orolig omvärld gör biståndsgivare mer benägna att lägga pengar på säkerhet. Tycker du att EU:s biståndspengar bör kunna gå till militära aktörer? Var går i så fall gränsen för vad som kan finansieras – utbildning, drönare, vapen? 

Alice Bah Kuhnke (Mp): Nej! EU:s biståndspengar ska inte kunna gå till militära aktörer eller insatser. Vi vill öka människors säkerhet och minska risken för att människor tvingas på flykt genom att bidra till klimatanpassning, till att bygga trygga och pålitliga samhällen. Fred byggs långsiktigt genom arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och antikorruption.

Malin Björk (V): Nej. Säkerhetspolitik och militär rustning är inte bistånd och sammanblandningen mellan dem kan få problematiska konsekvenser då biståndsarbetare misstas för militära aktörer. EU är långt ifrån att nå målet om att 0,7 % av medlemsländernas BNI ska gå till bistånd. Då måste biståndsmedel gå till biståndsinsatser.

Fredrick Federley (C): Biståndspengar ska användas i enlighet med OECD/DAC-reglerna för bistånd. De ska inte gå till vapen och drönare eller militära utbildningar och insatser. Bistånd ska dock kunna ges för att utbilda också militärer i exempelvis mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati, som ett led i säkerhetssektorreform.

Heléne Fritzon (S): Säkerhet och stabilitet är en grundförutsättning för utveckling, och därför finns ett behov av kapacitetsbyggande stöd för säkerhet och utveckling, vilket kan inkludera stöd till militära aktörer. Dock ska insatser med ODA-fähiga medel respektera OECD/DAC:s kriterier.

Karin Karlsbro (L): Nej. EU-bistånd ska inte gå till vapen och annan militär utrustning.

Peter Lundgren (Sd): Det här regleras redan av internationell rätt och internationella biståndsregler. Vi stödjer EU:s satsningar på så kallade tredjelandsavtal för att reglera migrationen. Detta så länge EU inte hamnar i en situation där unionen blir utpressad som i fallet med Turkietavtalet.

Soraya Post (Fi): Nej. En feministisk politik kan aldrig acceptera att gemensamma resurser läggs på militära medel eller organisation. Vi vill se en global avväpning.

Sara Skyttedal (Kd): Ja. Gränsdragningarna här är inte alltid helt givna. Biståndsarbete kräver säkerhet för att fungera. Rena militära insatser bör finansieras på annat sätt, men exakt var den gränsen går är inte given.

Tomas Tobé (M): I vissa särskilda fall bistår EU tredjeland i arbetet med att utveckla militär kapacitet genom att tillhandahålla t.ex. utbildning, utrustning (dock inte vapen) och infrastrukturförbättringar. Syftet är då att förebygga konflikt och öka krishanteringsförmågan. Insatser av detta slag bör utgöra en högst begränsad del av EU:s biståndsbudget. 

4. EU:s bistånd har blivit alltmer fokuserat på att hantera och stoppa migration till unionen. Tycker du att biståndspengar ska gå till att stoppa migration till EU?

Alice Bah Kuhnke (Mp): Nej, absolut inte. Vi miljöpartister arbetar mot alla försök att använda biståndspengar till att bygga murar runt Europa.

Malin Björk (V): Nej. EU:s nuvarande politik innebär att bistånd används till att stödja människorättskränkningar. Det är oacceptabelt. Att begränsa migrationen på det sätt som EU nu gör strider dessutom direkt mot hållbarhetsmålen i Agenda 2030, biståndets principer samt asylrätten.

Fredrick Federley (C): Bistånd ska användas till att bland annat stärka samhällen och individer genom att exempelvis bidra till stärkta försörjningsmöjligheter och stärkt skydd för mänskliga rättigheter – något som i sig kan minska människors ofrivilliga migration. Bistånd ska kunna användas för att upplysa de människor som vill migrera om rättigheter och skyldigheter samt förutsättningarna för asyl och eventuellt återvändande.

Heléne Fritzon (S): Även om EU:s biståndspolitik bör fortsätta ha bekämpning av fattigdom som främsta mål behövs insatser för att adressera grundorsakerna till att människor tvingas på flykt, förbättra kapaciteten att hantera migration och bidra till värdiga levnadsvillkor. Sådan finansiering bör ha ett tydligt mervärde och komplettera övriga insatser inom utvecklingssamarbetet.

Karin Karlsbro (L): Nej.För att värna asylrätten och slå vakt om ett fungerande asylsystem behöver fler av dem som saknar skyddsskäl återvända till sina hemländer. Det är bland annat dessa länder som EU:s bistånd bör gå till. Biståndet skall kunna villkoras. 

Peter Lundgren (Sd): Kort sagt ja, detta eftersom situationen är så pass akut och vi har hundratusentals migranter som vill ta sig till EU, oftast på illegal väg. Biståndet ska dock främst vara en nationell fråga där varje medlemsland beslutar om detta.

Soraya Post (Fi): Nej! EU ska inte hindra migration. Framförallt ska EU ta ett rättssäkert och solidariskt ansvar för flyktingar. Medlemsstaterna ska uppfylla sina skyldigheter enligt internationella flyktingrätten.

Sara Skyttedal (Kd): Inte i bemärkelsen att det ska vara biståndets uttalade syfte, nej, däremot går det inte att se biståndsfrågan som helt isolerad, samarbete i migrationsfrågor kan och bör ske med länder som är mottagare av bistånd. 

Tomas Tobé (M): Genom bistånd kan EU bidra till fred och stabilitet i vårt närområde, stödja arbetet mot terrorism samt främja mänskliga rättigheter och bekämpa fattigdom runt om i världen. Att förebygga och förhindra konflikter i vårt närområde – genom såväl bistånd som diplomati – är ett sätt att minska risken för att människor tvingas på flykt.

 

Charlotta Asplund Catot, Sigrid Melchior