Go to main navigation
Traktamenten-ivatroj.jpg

Traktamenten ska ersätta förlorad inkomst, men risken finns att det utnyttjas, konstaterar en rapport.

Foto: Ill:Iva Troj, © Bjane, Kevin Geijer, | Dreamstime.com © 22blocks

NYHET

Traktamente kan leda till fusk och korruption

Luftiga regler för traktamenten och reseersättningar kan snedvrida biståndsinsatser och bidra till korruption. Nu efterlyser forskaren Arne Tostensen stramare regler.

Traktamenten och reseersättningar – så kallade per diem – ska täcka faktiska kostnader och inkomstbortfall. Men nationella och internationella regler ger ofta mer än så. Därför fungerar ersättningarna i biståndsländer i många fall som belöningssystem och påverkar utformningen av olika biståndsinsatser. Det konstaterade forskaren Arne Tostensen i en rapport om per diem som presenterades på seminarium på myndigheten Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, i början av året.

Än så länge är kunskapen bergänsad om hur traktamentsregler påverkar biståndet, och mer forskning behövs enligt Tostensen. Men intresset för frågan ökar både i Sverige och internationellt. Ett viktigt skäl är att kompetensutveckling numera är en viktig komponent i de flesta biståndsinsatser, inte minst i de som betalas med svenska biståndspengar. Det har lett till ett växande utbud av seminarier, workshops och studiebesök då deltagarna har rätt till traktamente och reseersättning.

Utnyttjas för lojalitet

I rapporten har Arne Tostensen samlat ihop den kunskap som finns om hur de här ersättningarna påverkar biståndet. Han har själv forskat i ämnet i många år, bland annat om hur traktamentessystemen fungerar i Etiopien, Tanzania och Malawi. I Tanzania, till exempel, betraktas traktamenten av många som en bonus, och kan stå för upp till en tredjedel av lönen för statstjänstemän. Möjligheten att få dagsersättning påverkar intresset för att anordna och delta i utbildningar, och det händer att högre chefer köper medarbetares lojalitet genom att ge dem plats på kurser och seminarier.

– Lite fifflande med per diem ses ofta som något som kan accepteras och inte är kriminellt, sammanfattade Arne Tostensen. Men effekten är kumulativ och blir till slut mycket stor.

Vanliga orsaker till missbruket är att kontroll och revision inte fungerar som det ska, att ansvariga nivåer inte vet vad som sker på basplanet och ”collective action problem” – alltså uppfattningen att ”om andra skor sig kan jag också göra det”. Sammantaget leder det till en kultur där missbruk av systemen accepteras och att ansvariga inte agerar.

Enligt den så kallade Parisdeklarationen, där EU-länderna har enats om riktlinjer för biståndet, ska givar- och mottagarländerna samordna sina respektive system för ersättningar. Men det har visat sig vara svårt, av flera skäl. Ersättningskulturer som har rotat sig är svåra att ändra på, eftersom de som gynnas inte är motiverade att medverka till skärpta regler. Givarna kan tveka att lyfta frågan av rädsla att stöta sig med samarbetspartnern och därmed göra det svårare att genomföra biståndsinsatsen.

Det finns också viss konkurrens mellan olika givare, och det gäller för alla att notera resultat i form av många deltagare i utbildningar och seminarier. En givare som inte följer etablerad praxis för traktamenten kan bli utan deltagare.

Forskarna Annie Sturesson och Anders Sundell deltog i panelen på EBA-seminariet. Båda har studerat hur traktamentessystemen påverkar biståndet.

Bristfälliga kontrollsystem

Annie Sturesson underströk att missbruket med traktamenten inte handlar om att vissa individer saknar moral utan om bristfälliga kontrollsystem. Missbruk förekommer i alla länder, grupper och system – naturligtvis även i Sverige. Att svenska förtroendevalda på olika nivåer pudlar i media efter att ha ertappas med saltade reseräkningar eller fantasifulla avdrag är ju inte helt ovanligt. 

Anders Sundell har bland annat undersökt sambandet mellan korruption och lönenivåer bland offentliga tjänstemän i utvecklingsländer, och fann ett tydligt sådant samband. Det vill säga att i de fattigaste länderna, där lönerna också var lägst, var korruption vanligare än länder med lite högre inkomstnivå. Men att enbart höja lönerna löser inte problemet, slog han fast.

– Korrupta system kan ha etablerat sig, och följer med även om lönenivåerna höjs.

Men på Omvärldens frågor om hur mycket biståndsmedel som går till traktamenten och hur omfattande fusket är hade ingen av forskarna något svar.

– Vi vet att problemet finns men inte hur stort det är. Mer forskning behövs, var deras samstämmiga svar.

Agneta Carleson