Go to main navigation
metoo aidtoo

Mycket har förändrats till det bättre sedan biståndsvärldens skakades av skandaler efter #metoo och #aidtoo – men samtidigt går arbetet långsamt och övergreppen fortsätter.

Foto: Creative Commons

NYHET

#Metoo blev en vändpunkt i branschen – men svårt få stopp på övergreppen

Stopp för förövare att flytta runt mellan tjänster, större medvetenhet om problematiken och aktivt arbete mot trakasserier. Biståndsbranschen har vaknat upp ur sin törnrosasömn kring sexuella övergrepp – men mycket arbete kvarstår.

I februari 2018 kunde The Times avslöja att flera anställda på den brittiska biståndsorganisationen Oxfam köpte sex från prosituerade i samband med jordbävningen på Haiti 2010. 

Läs mer: Sexköpsskandal skakar brittiska Oxfam

– Känslan som jag tror att vi och många andra hade när Oxfam hamnade i blåsväder var att de tar en smäll för hela sektorn. Det här var inte något som var unikt för bara Oxfam, alla kände att vi kunde ha stått där också. Men jag tror också att vi som var engagerade i debatten tyckte det var positivt att den blev mer synlig – ut med skiten, säger Pieter Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser, i OmVärlden Podd. 

Lyssna här: Två år med #metoo – världens reaktioner, biståndet och vägen framåt

#metoo blir #aidtoo

Tidigare, i samband med att metoo-rörelsen började göra avtryck i världen hösten 2017, hade den globala mediaplattformen Devex lanserat hashtagen #AidToo som en del i sitt arbete med att granska utbredningen av sexuellt våld i branschen. Under året som följde skrevs över 13000 tweets med vittnesmål och förslag på förändringar.

Skandalen inom Oxfam ledde exempelvis till att Sida tillfälligt stoppade stödet till organisationen. I samband med händelserna kring Oxfam vintern 2018 satte Sidas humanitära enhet igång en kartläggning av alla humanitära partners policys för att hantera sexuella trakasserier – innan nya medel beviljades, berättar Elisabet Hedin, enhetschef på Sidas humanitära enhet. 

Flera tusen privata givare drog in sitt stöd till Oxfam som också förbjöds att bedriva verksamhet på Haiti. Det ledde också till en rad avslöjanden i andra organisationer som till exempel Läkare utan gränser, Rädda Barnen, Plan, SOS Barnbyar och Unaids där många högt uppsatta personer blev sparkade från sina jobb.

Fler talar ut – och fler insatser för att stoppa förövare

Organisationer, biståndsarbetare och experter vittnar om att både #metoo och händelserna kring Oxfam har skapat en vilja att förändra kulturen. I facebookgrupper som "50 shades of aid" har förövare namngivits. Biståndsbranschen har tvingats bli mer transparent. 

– Vi har kunnat se att fler kvinnor och flickor känner sig trygga och självsäkra nog att tala ut, och vi ser att förövare identifieras och utesluts från sektorn tidigare, säger Stephanie Draper, chef för Bond som är ett brittiskt nätverk för fler än 400 biståndsorganisationer till The Guardian.

I ett antal nyligen publicerade rapporter beskriver den brittiska biståndsmyndigheten DFID framstegen som gjorts och utmaningarna som finns kvar. DFID drog till exempel igång ett projekt tillsammans med Interpol för att stoppa förövare att förflytta sig runt bland olika biståndsorganisationer. Ett system för att dela med sig av information om personers uppförande mellan organisationer har satts igång och kunnat förhindra att olämpliga personer anställts. 

OECD DAC lanserade i juli nya rekommendationer om att förebygga och motverka sexuella övergrepp, exploatering och trakasserier i utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet. 

– Det här är en milstolpe. Fler stora givare, däribland Sida, har börjat jobbat intensivt med att genomföra detta. Det är det första internationella verktyget där det finns gemensamma överenskommelser om vad som gäller, det skickar en stark signal till de implementerande partnerorganisationerna, säger Eva Johansson, verksföreträdare för jämställdhet på Sida.

Fler anmäler – och #metoo som hävstång

Sida såg en ökning av antal anmälda fall av trakasserier under 2018. Från fyra stycken 2017 till 31 anmälningar förra året, troligen en effekt av metoo-rörelsen skriver de på sin hemsida. Även Läkare utan gränser såg en ökning av anmälningar mellan 2017 och 2018. Enligt Pieter Jan van Eggermont beror det framförallt på en ökad anmälningsbenägenhet. 

Act Svenska kyrkan, nämner i ett mejl till OmVärlden, ett annat exempel. LVF World Service, en av deras partners såg en ökning av rapporter om sexuella trakassier efter #metoo och #aidtoo. I Kenya öppnade World Service en separat rapporteringsväg för personal som ville dela egna erfarenheter, även om dessa inträffade för länge sedan och de inte ville göra en formell anmälan. 

Även inom det globala fackliga utvecklingssamarbetet har mycket skett sedan #metoo.

"Jämställdhet är något facken arbetat med länge inom utvecklingssamarbeten, men #metoo var en del i att världen äntligen fick upp ögonen för problemet med könsrelaterat våld och trakasserier på arbetsplatser runt om i världen, och därmed betydelsen av att stärka arbetstagares rättigheter" skriver Union to Union i ett mejl till OmVärlden. 

Sedan i somras finns en ny konvention mot våld i arbetslivet på plats med specifika skrivelser om könsrelaterat våld vilket nu innebär att det nu finns ett rättsligt instrument för åtgärder på internationell nivå.

Svenska Afghanistankommittén beskriver i ett mejl #metoo som en positiv kraft som gynnade den diskussion som redan fanns inom organisationen som är verksam i ett land som präglas starkt av diskriminering och kvinnors utsatthet. Det har lett till ett inre utvecklingsarbete vad gäller att till exempel anmäla oegentligheter och öka medvetenheten – både i fältarbetet och inom medlemsorganisationen.  

Skandalerna fortsätter – men inte utan debatt

Trots viljan att förbättra, mer resurser och rapporteringsmekanismer så har fler skandaler kunnat avslöjas under 2019. Flera organisationer, däribland Oxfam, var tidigare i år inblandade i en sekköpsskandal i afrikanska flyktingläger, enligt den oberoende kommittén som granskat Oxfam. 

I FN:s livsmedelsprogram WFP, efter en undersökning bland anställda på begäran av organisationens chef, har det nu kommit fram flera fall av maktmissbruk, trakasserier och diskriminering.

Och det är fortfarande långt ifrån alla som vågar berätta om de blivit utsatta för sexuella trakasserier eller övergrepp. Det krympande utrymmet för demokratin i världen har också lett till att kvinnor blivit tystade.

– Den stora backlashen nu är civilsamhällets krympande utrymme som drabbar kvinnor i stor utsträckning. Vi har tidigare kallat det för ett pågående världskrig mot kvinnor. Men #metoo och alla andra hasthags har gjort att man börjat prata om till exempel övergrepp mer, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna, i OmVärlden Podd.

Flera utvärderingar och rapporter visar att arbetet går för långsamt och att skandalerna fortsätter men företrädare för biståndsbranschen är ändå positiva till att det börjar hända saker – att ämnen som tidigare var känsliga att debattera öppet har lyfts fram i ljuset, att media och olika oberoende instanser granskar sektorn och att anställda ställer högre krav på att resurssätta frågorna.

– Nu i juni var jag i Etiopien för att hålla i en utbildning för vår fältpersonal. En av de första sakerna jag såg när jag klev in på kontoret var en stor affisch med anmälningsmekanismer om man blivit utsatt för trakasserier, övergrepp och maktmissbruk av något slag. Vi har överlag fått tydligare skrivningar i våra uppförandekoder. Nu är det upp till bevis att leverera och visa att vi menar allvar, säger Pieter Jan van Eggermont.

Louise Gårdemyr