Go to main navigation
6165814788_42a403bf77_o.jpg

Te-plockare i Assamregionen i Indien tjänar endast en procent av konsumtionspriset för exporterade varor medan livsmedelskedjorna kan tjäna upp till 90 procent.

Foto: Linda de Volder/Flickr

NYHET

Två kronor för en trerättersmiddag   – så lite tjänar världens bönder

Maten vi äter produceras under allt mer slavliknande förhållanden. Tre av fyra bönder världen över har själva inte råd med mat och bostad, enligt rapport från Oxfam. Nu bjuder organisationen på en trerättersmiddag för två kronor för att illustrera villkoren.

Vad blir det för middag till veckans fredagsmys? Vad sägs om en peruansk ceviche och en färsk bönsallad. Kanske lite sparris till förrätt, därefter en god biff och som avrundning en exotisk fruktbricka och en kopp te? Gourmésvenskarna söker ständigt efter nya spännande recept men tänker sällan på var maten egentligen kommer ifrån och att arbetarna som producerar den i vissa fall själva nära svälter. 

En ny rapport från Oxfam visar att mindre än en kronas lönehöjning skulle kunna ge arbetare i livsmedelsindustrin en dräglig levnadsstandard. Arbetarnas andel av konsumentpriset har istället minskat från ca nio till sju procent under en tio-årsperiod samtidigt som livsmedelskedjornas procentandel har ökat från ca 43 till 48 procent.

Idag öppnar Oxfam en ny restaurang på Norrmalsmstorg som marknadsför sig själva med att vara världens orättvisaste restaurang. För två kronor får man en tre-rättersmeny. Först en tomatsoppa på italienska tomater som plockats av arbetare med längre än 11 timmars-arbetsskift, därefter en vegansk risskål med bland annat mango och melon från Brasilien, där fruktplockarna ofta har allergi och hudproblem efter att ha arbetat med bekämpningsmedel utan tillräcklig skyddsutrustning. Till efterrätt serveras en gino (ugnsbakad frukt med riven vit choklad) där man år skämmas för att vindruvsplockarna från Sydafrika sällan får tillräckligt med mat att äta. 

Det går att boka en plats på den högst orättvisa restaurangen mellan den 10 och 14 oktober. 

Bland 530 arbetare som Oxfam intervjuat i Filippinerna, Ecuador, Costa Rica, Peru och USA så tjänar 3 av 4 procent för lite för att ha råd med mat och bostad och en tredjedel av arbetarna har inte möjlighet att under arbetsdagen ta en paus för att gå på toaletten eller dricka vatten.

“Våra arbetsvillkor blir värre för varje dag. När vi frågade om en lönehöjning så vägrade företaget för att de vill sälja billiga bananer”
– Talesman för Sitrap, Costa Rica

Arbetsförhållanden i Brasilien har gått från att vara bland de bästa i världen till de värsta på bara tre år enligt Internationella fackliga samorganisationen (IFS). Fattigdomen är även oerhört utbredd bland säsongsarbetare i Brasilien, framförallt kvinnor har svårt att tjäna tillräckligt för att klara att försörja sin familjs basbehov.

Rapporten tar även upp teodlare i Indien som har dålig tillgång till toaletter och rent dricksvatten vilket bland annat har lett till att epidemier av kolera och tyfoid brutit ut bland arbetarna. På exportmarknaden tjänar teodlarna endast en procent av konsumtionspriset på te medan 80 till 90 procent går till europeiska eller amerikanska livsmedelskedjor.

– Det är en grym orättvisa att människorna som producerar vår mat ofta inte har tillräckligt mycket att äta själva. Nu måste alla livsmedelsaktörer börja göra ordentliga granskningar av sina leverantörsled för att förhindra människorättskränkningar i dem, säger Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige.

Oxfam uppmanar regeringar världen över att lagstifta för högre kontrollerade och transparanta leverantörskedjor där företag tar ansvar för att inte bryta mot mänskliga rättigheter. I Australien och Storbritannien har man under 2018, efter tryck från investerare och konsumenter, börjat reglera för att motverka utnyttjandet av världens livsmedelsarbetare. Under 2019 har även EU infört regler för att förbjuda orättvisa och exploaterande handelspraktiker.

– Konsumenter har det svårt som det är att hitta rätt bland varorna så ansvaret bör ligga på en systemnivå. Men att prata om problemen och därmed skapa en konsumentpress kan tillsammans med press från civilsamhället och investerare leda till att allt på mathyllorna blir mer hållbart, säger Tim Gore, internationell matexpert på Oxfam. 

Sofie Axelsson